SiS-anställds schema var offentligt

En journalist begärde ut arbetsschemat för en namngiven anställd på ett SiS-hem. Journalisten ville ta reda på om den anställde hade tillåtits att arbeta på hemmet samtidigt som denne var misstänkt för brott.

Statens institutionsstyrelse, SiS, avslog begäran med hänvisning till att journalisten skulle publicera uppgifter om den berörda anställda, vilket i sin tur kunde leda till att denne blev trakasserad av allmänheten.

Journalisten överklagade till kammarrätten och skrev bland annat att han inte hade någon avsikt att publicera namnet på den anställde. Fokus för hans granskning var om myndigheten hade låtit en brottsmisstänkt person arbeta på ett SiS-hem. Kammarrätten biföll överklagandet och lämnade ut schemat med undantag för den anställdes personnummer och uppgifter om dennes hälsotillstånd. Enligt kammarrätten fanns det ingen konkret hotbild som talade för att personen skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Ledamöters personnummer var offentliga

Personnummer avseende ledamöterna i en övervakningsnämnd är inte hemliga enligt den förstärkta personalsekretess som gäller vid vissa myndigheter enligt OSL 39:3 3 st och OSF 9 §. Det slog HFD fast i denna dom.

Den förstärkta sekretessen gäller visserligen avseende anställda vid ”Kriminalvården” . Men övervakningsnämnderna, som är fristående myndigheter, nämns inte i OSF 9 §.

”Även om övervakningsnämnderna kan sägas ingå i det övergripande begreppet ”kriminalvården” tillsammans med myndigheten Kriminalvården, måste bestämmelsen dock förstås på så sätt att det är myndigheten Kriminalvården som avses”, skrev HFD.

I ett senare avgörande prövade HFD om ledamöternas personnummer i stället kunde sekretessbeläggas med stöd av första stycket i OSL 39:3. Men det gick inte heller, enligt HFD, för då måste det finnas skäl att anta att ledamöterna eller deras närstående skulle utsättas för våld eller lida annat allvarligt men om uppgifterna lämnades ut. Någon omständighet som talade för ett sådant antagande hade inte kommit fram, enligt HFD. Uppgifterna skulle därför lämnas ut till den klagande.

Hemlighöll överenskommelser på fel grund

En journalist begärde ut samtliga överenskommelser om avslut av anställning mellan Kungsbacka kommun och arbetstagare under tiden den 1 januari 2020 – den 25 augusti 2021. Kommunen lämnade ut överenskommelserna men hade maskerat namn, personnummer och i vissa fall även adresser till de berörda personerna.

Vad gällde personnumren hänvisade kommunen till GDPR-sekretessen. Vad gällde övriga uppgifter hänvisade kommunen till den sekretess som gäller i personaladministrativ verksamhet för uppgifter som skulle kunna leda till våld och andra allvarliga men mot enskilda om de lämnades ut.

Journalisten överklagade till kammarrätten som underkände båda sekretessgrunderna med hänvisning till att de aktuella uppgifterna begärdes ut för journalistiska ändamål. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen för en prövning av om någon annan sekretessregel var tillämplig på uppgifterna.

Bakläxa på sekretess för socialsekreterares namn

En person begärde ut lönelistor för flera yrkeskategorier inom socialtjänsten i Jönköpings kommun. Förutom lön, ville han att listorna skulle omfatta uppgifter om namn, arbetsplats, yrkestitel samt födelsedatun. Kommunen lämnade ut listorna men utan uppgifter om namn och födelsedatum.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut att sekretessbelägga namnen på de anställda i listan. Domstolen konstaterade att namn på offentliganställda är offentliga som utgångspunkt. Undantaget är om det finns omständigheter i ärendet som tyder på att ett utlämnande skulle kunna leda till våld eller annat allvarligt men för de anställda. Kammarrätten tyckte inte att den frågan var tillräckligt utredd och skickade tillbaka ärenden i den delen till kommunen. Kammarrätten fastställde däremot kommunen beslut att hemlighålla de anställdas födelsedatum.

Jobbsökandes personnummer var offentliga

Personnumren, inklusive fyra sista siffrorna, på de sökande till tjänsten som VA-chef på Hässleholms miljö AB var offentliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. För den person som fick tjänsten gäller personalsekretess, men den skyddade inte personnummer i det här fallet, konstaterade kammarrätten. För dem som sökte jobbet utan att få det, fanns ingen tillämplig sekretess, enligt domstolen.

Se även KR Göteborg 1412-21 där kammarrätten gjorde en annan bedömning.

Inte hemligt vem som fått skriftlig varning

En journalist hade rätt att få ut en skriftlig varning som en anställd vid Helsingborgs kommun hade fått på grund av bristande hantering av skyddsmaterial. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Kommunen hade maskerat den anställdes namn och arbetsplats med hänvisning till den sekretess som gäller när ett utlämnande av uppgifter i personalärenden riskerar leda till att den anställde utsätts för våld eller annat allvarligt men. Kammarrätten såg ingen sådan risk.

Namnen på avstängda var offentliga

En journalist hade rätt att få ut namnen på de tre anställda vid Region Stockholm som vid tillfället var avstängda från sin arbeten. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Han hade däremot inte rätt att ta del av deras personnummer eftersom dessa uppgifter skyddas av en förstärkt sekretess när det gäller vårdpersonal.

Uppgift om sjukfrånvaro inte hemlig

En person begärde ut när- och frånvarorapporter för tre anställda vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset under en specifik månad. Sjukhuset lämnade ut rapporterna men maskerade de anställda personnummer samt orsaken till deras frånvaro. Personen överklagade.

Kammarätten biföll överklagandet delvis och bestämde att sjukhuset skulle lämna ut uppgifter om orsak till frånvaron. I en av rapporterna angavs sjukdom som orsak till några dagars frånvaro, men kammarrätten tyckte inte att den uppgiften var så känslig att den kunde sekretessbeläggas. Kammarrätten fastställde sekretessen för personnumren.

Arbetsmiljöbrister var inte hemliga

En person begärde att få ta del av arbetsmiljöhändelser (lisaanmälningar) kopplade till en viss grupp vid en daglig verksamhet i Umeå kommun. Kommunen lämnade ut handlingarna i avidentifierat skick. Anmälarnas namn och personnummer maskerades i stort sett genomgående, likaså beskrivningar av arbetsmiljöbrister och enskilda anställdas hälsotillstånd.

Personen överklagade och kammarrätten ändrade kommunens beslut så att endast uppgifterna om anställdas hälsotillstånd och personnummer skulle maskeras. Det fanns inte stöd för att vägra lämna ut uppgifter om deras namn eller beskrivna brister i arbetsmiljön, enligt kammarrätten.

Uppsägning var inte ärende om anställning

En person begärde ut handlingar som kammarrätten hade hämtat in från Kriminalvården för att sekretesspröva med anledning av ett överklagande. Det rörde sig om ett beslut och en HR-bedömning i ett ärende om uppsägning.

Kammarrätten sekretessbelade uppgifter i HR-bedömningen om den berörda personens hälsotillstånd, eftersom dessa omfattades av personalsekretess. Undantaget från sekretessen som gäller ärenden om anställning gällde inte i det här fallet, enligt kammarrätten, eftersom det rörde sig om en uppsägning och inte en anställning.

Kammarrätten sekretessbelade även den berörda personens personnummer.