Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Möjlig smitväg även till HD

Frågan har prövats tidigare i förvaltningsdomstolarna. Men nu kan det ha öppnats en möjlighet att ta sekretessfrågor till högsta instans utan prövningstillstånd även i allmän domstol. Det här efter att Högsta domstolen undanröjt ett av sina tidigare beslut att neka prövningstillstånd i ett mål om sekretess.

Bakgrunden var att en person hade begärt ut en journalkopia som förekom i ett mål om godmanskap vid en tingsrätt. Tingsrätten lämnade ut kopian i maskerat skick med hänvisning till sekretess. Personen överklagade beslutet till hovrätten och i samband med det överlämnades journalkopian dit.

En helt annan person vände sig då till hovrätten och begärde ut journalkopian där. Även hovrätten lämnade ut den i maskerat skick. Personen överklagade beslutet till Högsta domstolen som nekade prövningstillstånd.

Personen begärde senare resning och menade att HD:s beslut utgjorde domvilla. HD gick på sökandens linje och undanröjde sitt tidigare beslut. Att kräva prövningstillstånd i ett sekretessmål där ett beslut hade fattats av hovrätten som första instans var ett grovt rättegångsfel, enligt HD. Domstolen tog sedan upp sekretessfrågan till prövning och avslog överklagandet. De maskerade uppgifterna i journalkopian var hemliga eftersom ett utlämnande kunde medföra men för enskild person, enligt HD.

Ledamöters personnummer var offentliga

Personnummer avseende ledamöterna i en övervakningsnämnd är inte hemliga enligt den förstärkta personalsekretess som gäller vid vissa myndigheter enligt OSL 39:3 3 st och OSF 9 §. Det slog HFD fast i denna dom.

Den förstärkta sekretessen gäller visserligen avseende anställda vid ”Kriminalvården” . Men övervakningsnämnderna, som är fristående myndigheter, nämns inte i OSF 9 §.

”Även om övervakningsnämnderna kan sägas ingå i det övergripande begreppet ”kriminalvården” tillsammans med myndigheten Kriminalvården, måste bestämmelsen dock förstås på så sätt att det är myndigheten Kriminalvården som avses”, skrev HFD.

I ett senare avgörande prövade HFD om ledamöternas personnummer i stället kunde sekretessbeläggas med stöd av första stycket i OSL 39:3. Men det gick inte heller, enligt HFD, för då måste det finnas skäl att anta att ledamöterna eller deras närstående skulle utsättas för våld eller lida annat allvarligt men om uppgifterna lämnades ut. Någon omständighet som talade för ett sådant antagande hade inte kommit fram, enligt HFD. Uppgifterna skulle därför lämnas ut till den klagande.

JO stänger smitväg till HFD

När kammarrätten prövar ett överklagande av en myndighets beslut att inte lämna ut en allmän handling på grund av sekretess begär kammarrätten in den sekretessbelagda handlingen för att kunna göra sin överprövning av sekretessen. År 2019 kom ett antal avgöranden från HFD som slog fast att handlingen då är att anse som inkommen till kammarrätten, vilket betyder att den kan begäras ut av allmänheten enligt offentlighetsprincipen. Om någon begär ut handlingen och får avslag av kammarrätten kan vederbörande överklaga till HFD som första överklagandeinstans. Då finns inget krav på prövningstillstånd. Det blir med andra ord en slags smitväg till att få vilken sekretessfråga som helst prövad i HFD.

Vissa kammarrätter har försökt stänga den bakvägen genom att skicka tillbaka den aktuella handlingen direkt när målet är avgjort. Handlingen finns då inte längre kvar hos kammarrätten när HFD prövar överklagandet, vilket innebär att HFD avslår överklagandet på den grunden att handlingen inte är förvarade hos kammarrätten. Det blir alltså ingen prövning av sekretessfrågan.

Två personer JO-anmälde Kammarrätten i Göteborg för att den tillämpar denna rutin. Men JO fann inte skäl att kritisera det. JO pekade på att kammarrätten bara hade lånat in de aktuella handlingarna och att de inte hade tillförts något mål. Handlingarna hade inte förstörts utan återlämnats till beslutsmyndigheten, ”…där de finns tillgängliga för allmänheten att begära ut”. JO ansåg att kammarrättens hantering därmed inte hade påverkat rätten att ta del av handlingarna.