Ingen personalsekretess för kommundirektörer som vill byta kommun

Vare sig risken för förlorad anställning, medial uppmärksamhet eller försämrade karriärmöjligheter utgör allvarligt men enligt den bestämmelse som omgärdar personaladministrativ sekretess i OSL. Det finner kammarrätten i en dom efter att Lerums kommun nekat lokal media namnuppgifter om samtliga kandidater som sökt en utlyst tjänst som kommundirektör. Kommunens avslag gällde de personer som redan innehade kommundirektörstjänster på andra håll i landet. Ett offentliggörande av namnen skulle kunna leda till en förtroendekris mellan de berörda och den politiska ledningen i respektive kommuner ”och ge upphov till frågor om direktörens lojalitet”, resonerade kommunstyrelsen. Kommunen pekade bland annat på liknande fall i närtid där ett dylikt offentliggörande ska ha bidragit till en kommunchefs entledigande.

Men efter att Lerums Tidning stått på sig och ifrågasatt den angivna sekretessgrunden konstaterar nu alltså kammarrätten att det saknas skäl för hemlighållande, med följden att samtliga sökandes namn måste lämnas ut. Domstolen beaktar i sammanhanget att begäran avser användning för journalistiska ändamål.

Utökad personalsekretess gäller inte polisstudenter

Kammarrätten i Stockholm bedömer att polisstudenter inte omfattas av den nya och utökade sekretessen i personaladministrativ verksamhet, som gäller sedan den 2 juli 2025 för personer som arbetar på myndigheter där de ”särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men”. I en dom river domstolen därför upp ett beslut från Polismyndigheten om att sekretessbelägga ett beslut om att avskilja en student från polisutbildningen. Detta efter att en journalist hade begärt ut Polisens personalansvarsnämnds protokoll gällande två specifika månader. Protokollen innehöll även disciplinärenden, beslut om att skilja anställda från tjänsten, och yttranden till domstol.

Polismyndigheten hade även sekretessbelagt övriga personuppgifter i handlingarna, och det var korrekt anser kammarrätten, med hänvisning till två vägledande domar i HFD. Den utökade sekretessen i bland annat Polisens personaladministrativa verksamhet gäller personalansvarsnämndens ärenden. Men polisstudenter omfattas inte eftersom de inte är anställda vid myndigheten. Domstolen påpekar att ärenden om att skilja en student från polisutbildningen kan omfattas av sekretess, men att beslut i regel är undantagna.

HFD: Kriminalvårdsanställdas namn ska maskas i disciplinbeslut

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har fällt avgöranden i två separata mål där de sedan i somras nya reglerna om personaladministrativ sekretess har prövats. Överdomstolen slår i dessa fast att den nya sekretessbedömningen, som innebär att namnen på tjänstemän som blir föremål för disciplinära påföljder kan maskeras i disciplinbesluten hos vissa myndigheter, ska gälla. I båda fall har journalister begärt att kammarrätten ska lämna ut disciplinbeslut gällande anställda på Kriminalvården – ett varningsbeslut, respektive ett beslut om löneavdrag – med namnen synliga. Kriminalvården hade maskerat namnen och hänvisade till den nya bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen, 39 kap. 3 § andra stycket OSL, som vidgar sekretessen i personaladministrativ verksamhet hos myndigheter där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men. Kriminalvårdsanställda omfattas av dessa regler, enligt en ändring (SFS 2025:583) som samtidigt gjordes i offentlighets- och sekretessförordningen, 9 b § OSF.

Den föredragande juristen hos Kriminalvården vände sig i två snarlika skiljaktiga meningar emot att namnen maskerades med motiveringen att lagändringen i fråga inte har gjorts med respekt för grundlagarna och att lagstiftaren därmed har ”gett regeringen omotiverat långtgående befogenheter att inskränka handlingsoffentligheten”. Myndighetens offentlighets- och sekretessjurist underströk att det därför stod i domstolarnas makt att pröva den nya sekretesslagstiftningen mot 2 kap. 2 § TF och 2 kap. 21 § RF, som juristen menar att lagändringarna strider emot.

HFD har dock tillämpat det nya lagrummet i OSL och i domskälen framgår inga vidare överväganden om dess kompatibilitet med grundlagarna. Domstolen slår fast att de enskilda anställda kan antas lida men om deras namn lämnas ut. I HFD:s pressmeddelande av den ena domen anges däremot att domstolen har bedömt att ”sekretessbestämmelserna rörande Kriminalvårdens personaladministrativa verksamhet inte stod i strid med överordnade författningar.”

Parkeringsvakts tjänstetelefonnummer hemligt efter lagändring

Kommunala parkeringsvakter ingår i den personalkategori som sedan 1 juli i år omfattas av nya bestämmelser med förstärkt skydd för offentliganställdas uppgifter, enligt en dom i Kammarrätten i Göteborg. Därmed behövs ingen konkret risk i det enskilda fallet för att sekretessbelägga en vakts tjänstetelefonnummer, utan det räcker att det kan antas att den enskilda eller någon närstående kan lida men om deras uppgifter röjs, skriver domstolen, som samtidigt betonar att p-vakter generellt arbetar under utsatta förhållanden. Bakgrunden är en begäran om att få ut en p-vakts tjänstelefonnummer i Hässleholm, en uppgift som domstolen bedömer ingår i den kommunala nämndens personaladministrativa verksamhet. Kammarrätten ser i det aktuella fallet inte någon påvisad risk för ”våld eller annat allvarligt”, men då det inte finns något hinder att pröva uppgiften mot de nya bestämmelserna spelar detta alltså mindre roll. Domstolen var dock inte enig – kammarrättsassessorn i målet var skiljaktig med hänvisning till att en offentlig befattningshavare som agerar i tjänsten företräder myndigheten och inte kan anses vara ”en enskild i nu aktuell mening”. Han betonade även det starka allmänintresset knutet till att ta del av offentliganställdas uppgifter.

Hemtjänstanställdas personnummer kan inte lämnas till media med förbehåll

Personnummer på anställda inom den kommunala hemtjänsten i Gävle ska inte lämnas ut till lokala journalister som vill ta del av uppgifterna inför en granskning – inte heller med förbehållet att uppgifterna inte får publiceras eller spridas vidare. Det beslutar kammarrätten efter att kommunens avslag överklagats. Domstolen, som tar fasta på att syftet med insamlingen är att kartlägga i vilken mån de anställda är dömda för brott, anser att nämnda förbehåll inte är tillräckligt för att helt undanröja risken för men för de enskilda. Detta då det handlar om sekretessbelagda uppgifter kopplade till ”personer i en förhållandevis liten grupp i en viss utpekad verksamhet.” Däremot pekar domstolen på att kommunstyrelsen inte har prövat frågan om även namnen på de anställda omfattas av sekretess enligt bestämmelserna i OSL, varför ärendet skickas tillbaka till kommunen för prövning i den delen.

Ingen försvarssekretess för förtroendevaldas personnummer

När en journalist begärde ut personnummer för ledamöter i nämnder och kommunbolag avslog Perstorps kommun detta med hänvisning till att ”i stort sett all verksamhet i kommunen måste upprätthållas vid krig,” och att kommunens verksamhet således är en del av totalförsvaret. Men det argumentet är för vagt enligt kammarrätten, som anser att det saknas en motivering om varför ett utlämnande skulle kunna skada landets försvar enligt den aktuella paragrafen 15 kap. 2 § OSL. Det blir nu upp till kommunen att göra en ny prövning i den del av begäran som avser samtliga bolag och nämnder utom socialnämden. I det senare fallet delar nämligen domstolen bedömningen att uppgifterna omfattas av personaladministrativ sekretess.

Boende på generalkonsulat kan ej hemlighållas rutinmässigt

Svenska generalkonsulatet i Jerusalem har inte ”gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning” i ett utlämnande av allmänna handlingar och maskerat för många uppgifter. Det konstaterar kammarrätten i Göteborg i en dom som tvingar konsulatet att ompröva sitt beslut. Generalkonsulatet sekretessbelade bland annat en tjugo år gammal lista över svenska medborgare och deras familjemedlemmar som hade varit bosatta där. Men konsulatet måste lämna ut minst namn och personnummer, samt bedöma i varje enskilt fall om kontaktuppgifter kan lämnas ut, då generalkonsulatet ”inte har anfört något som skulle kunna utgöra fog för att de enskilda behöver sekretesskydd”, samtidigt som det råder presumtion för offentlighet för dessa uppgifter och de därför inte kan ”hemlighållas rutinmässigt”. Generalkonsulatet motiverade maskningen av uppgifterna delvis även med hänvisning till biståndssekretess, men eftersom det inte har förklarat hur uppgifterna hör till ett biståndsärende kan de inte sekretessbeläggas på den grunden, menar domstolen.

Kammarrätten underkänner även hur generalkonsulatet har sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till bland annat paragraferna för skydd av säkerhets- och bevakningsåtgärder, skydd för mellanstatliga förbindelser och skydd för affärsförbindelser med myndigheter.

Journalistiskt ändamål ger rätt till kommunpolitikers personuppgifter

En lista med de fullständiga personnumren för de förtroendevalda politikerna i Upplands-Bro kommun får anses ha ”en mycket liten relevans” för journalistiska ändamål. Det menade kommunförvaltningen i ett avslagsbeslut efter att en journalist begärt ut uppgifterna. Enligt kommunen, som hänvisade till den paragraf i offentlighets- och sekretesslagen som ska skydda uppgifter från att behandlas i strid med dataskyddsförordningen, kunde därmed inte de fyra sista siffrorna i personnumren lämnas ut. Nu underkänner Kammarrätten i Stockholm avvägningen på den punkten, efter att först ha konstaterat att det är ställt utom tvivel att begäran gjorts inom ramen för en renodlat journalistisk verksamhet. Därmed är det berörda undantaget i dataskyddslagen tillämpligt, och journalistens intresse av få ut personuppgifterna väger enligt domstolen tyngre än skyddet för dessa.

Domstolens bedömning gäller dock inte personuppgifterna för ledamöterna i socialnämnden. Nämndens ledamöter har visserligen inte har någon egentlig anställning, men de betraktas ändå som personal med följden att uppgifterna omfattas av personaladministrativ sekretess.

Sekretessmotivering för anställdas namn får underkänt i HFD

Uppgift om namn och kan inte maskeras med hänvisning till det andra eller tredje stycket i 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen, rörande personaladministrativ sekretess. Det blir både Kammarrätten i Göteborg och Kammarrätten i Jönköping påminda om av Högsta förvaltningsdomstolen, efter att en person begärt ut namn- och löneuppgifter för vardera tre anställda hos kammarrätterna, utifrån angivna personnummer. Kammarrätten i Göteborg bedömde i sitt beslut att ”sekretesskyddet för domstolens personal lätt skulle kunna kringgås” om efterfrågade uppgifter lämnades ut och ett angivet personnummer skulle kunna kopplas till en anställd. Motsvarande domstol i Jönköping konstaterade att löneuppgifter som sådana oftast är offentliga, men att sekretessbestämmelserna gjorde att namn på anställda inte kan lämnas ut utifrån uppgift om personnummer. Men bägge avslag rivs nu alltså upp.

HD inte behörig att pröva utlämnandeärende om personaluppgifter

Svea hovrätt avslog i mars i år en begäran om att få ut en lista med födelseår för vissa anställda vid domstolen, och meddelade samtidigt att ett eventuellt överklagande skulle ställas till Högsta domstolen. Det senare beskedet var dock felaktigt, enligt HD. Domstolen utgår i ett beslut nyligen från 6 kap. 8 § i OSL, som klargör att frågor om utlämnande av allmänna handlingar – som inte avser en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet – ska överklagas till behörig kammarrätt.

Men trots skyndsamhetskravet och den flera månader långa fördröjningen i ärendet till följd av hovrättens felaktiga överklagandehänvisning beviljar inte kammarrätten någon förtursförklaring i målet. Det framgår av ett färskt beslut fattat av rätten, efter att personen som har begärt ut uppgifterna har ansökt om detta direkt efter HD:s beslut. Enligt domstolen handlar det nämligen inte om någon oskälig fördröjning av handläggningen.