Uppgifter om schemaläggning för namngiven polis ska inte lämnas ut

Polisens beslut att inte lämna ut uppgifter om schemalagda arbetspass inom ingripandeverksamheten för en namngiven anställd i chefsposition står sig i kammarrätten. Bakgrunden är en begäran från en polisforskare, som påpekat att det handlat om begränsade uppgifter, som inte avslöjar något om hur tjänstgöringslistor ser ut eller om polisverksamheten i stort. Vidare har forskaren uppgett att det är ”både orimligt och i strid med offentlighetsprincipen att neka ett utlämnande endast på grund av att det skulle kunna leda till kritik mot en högt uppsatt chef”.

Kammarrätten hänvisar i sitt avslag till att uppgifter kopplat till schemaläggningen inom Polisens ingripandeverksamhet typiskt sett är av ett sådant slag att den framtida verksamheten riskerar att skadas vid ett röjande. Det gäller oaktat det faktum att det endast handlat om en namngiven anställd och en avgränsad tidsperiod, enligt domstolen.

Anmälan om kränkningar inom region till största delen sekretessbelagd

Region Blekinges bedömning att en anmälan från en medarbetare om kränkande särbehandling ska vara sekretessbelagd står sig – i huvudsak. En journalist som begärt ut handlingen argumenterade i ett överklagande till kammarrätten för att regionens beslut var vagt och bristfälligt, och att åtminstone uppgifter om händelser och påpekade brister bör kunna lämnas ut. Domstolen anser dock att stora delar av anmälan innehåller uppgifter som direkt eller indirekt riskerar att avslöja den anställdes identitet, med följden att den till övervägande del ska vara fortsatt belagd med sekretess. Att lämna ut handlingen med enstaka känsliga uppgifter maskerade är inget alternativ med hänsyn till den helhet som de utgör, resonerar rätten. Undantag gäller dock för vissa kortare avsnitt som är mer allmänt hållna, med följden att tre enskilda stycken ska lämnas ut.

Övervakningsnämnder kritiseras för felaktiga besked om begärda personuppgifter

Övervakningsnämnderna i Luleå respektive Vänersborg kritiseras av Justitiekanslern (JK) för att ha lämnat felaktiga besked om vilka uppgifter som funnits tillgängliga, i samband med att en skribent på en nätbaserad publikation nekades att få ut en förteckning över samtliga nämndledamöters personnummer. Nämnderna avslog begäran med hänvisning till sekretess enligt OSL, och lämnade först senare beskedet att uppgifterna inte fanns tillgängliga. Vänersborgsnämnden upprepade dessutom sitt initiala avslag vid ytterligare ett tillfälle, trots att kammarrätten hade underkänt bedömningen. JK kritiserar dock inte nämnden på den punkten, eftersom dess inställning i slutändan inte var avgörande för utgången i utlämnandefrågan.

Föreningen bakom publikationen begärde ett symboliskt skadestånd på en respektive två kronor för bristerna i nämndernas hantering, men nekas det av JK. Visserligen handlar det om en sådan typ av fel eller försummelse som är skadeståndsgrundande i sak. Men föreningen bedöms inte ha visat att den har drabbats av en ekonomisk skada som ska ersättas, och att någon överträdelse av Europakonventionen har inte heller ägt rum, enligt JK.

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att övervakningsnämndernas ledamöters personuppgifter är offentliga i två olika domar under 2022. Uppgifterna omfattas varken av den personalsekretess som gäller vid vissa myndigheter enligt OSL 39:3 3 st och OSF 9 §, eller av sekretess enligt OSL 39:3 1 st. Mer om det här: Ledamöters personnummer var offentliga

Kommunalanställdas namn får inte maskas rutinmässigt

En person begärde ut de fullständiga namnen på alla anställda på ett kommunalt LSS-boende i Stockholm, men den berörda stadsdelsnämnden avslog begäran och lämnade inte ut de anställdas efternamn. Personen överklagade beslutet till kammarrätten, som nu har återförvisat ärendet till stadsdelsnämnden för en ny prövning. Detta efter att ha konstaterat att stadsdelsnämnden inte hade gjort den noggranna sekretessprövningen som myndigheten är skyldig att göra.

Namnen på offentliganställda ska endast i undantagsfall hemlighållas, påminner kammarrätten. Undantag gäller endast om det kan antas att den anställda eller någon närstående till den anställda utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om namnet avslöjas. Domstolen konstaterar att stadsdelsnämnden i sitt beslut inte har resonerat kring om en sådan undantagssituation gäller i det specifika fallet och att namnen på de anställda inte får hemlighållas rutinmässigt.

Kommun tvingas lämna ut personalchefs avgångsvederlag

En journalist från Smålandstidningen Aneby som i fjol begärde att få ta del av överenskommelsen om avgångsvederlag som Boxholms kommun hade avtalat med en personalchef som hade fått sluta, nekades handlingen av kommunen.

Boxholms kommun motiverade sitt beslut med hänvisning till OSL kap. 39 § 3. Kommunen hävdade att den före detta personalchefen, samt hans politiska och privata sfär, skulle kunna skadas allvarligt om handlingen lämnades ut, eftersom personen, enligt kommunen, är en offentlig person i en ”högt uppsatt politisk ställning”.

Journalisten överklagade beslutet till kammarrätten i Jönköping som gav henne rätt. Enligt domstolen är de men som kommunen har anfört att den före detta personalchefen och hans sfär riskerar att lida inte tillräckligt stora för att motivera att handlingen sekretessbeläggs. Varken uppgifterna om avgångsvederlaget eller att personalchefen skulle vara en person med en högt uppsatt politisk befattning ger, enligt domstolen, anledning att tro att han, eller hans närstående, skulle löpa risk för att utsättas för exempelvis våld eller annat allvarligt men. Det är nämligen den typ av men som den åberopade lagparagrafen syftar på, förklarar domstolen.

SiS-anställds schema var offentligt

En journalist begärde ut arbetsschemat för en namngiven anställd på ett SiS-hem. Journalisten ville ta reda på om den anställde hade tillåtits att arbeta på hemmet samtidigt som denne var misstänkt för brott.

Statens institutionsstyrelse, SiS, avslog begäran med hänvisning till att journalisten skulle publicera uppgifter om den berörda anställda, vilket i sin tur kunde leda till att denne blev trakasserad av allmänheten.

Journalisten överklagade till kammarrätten och skrev bland annat att han inte hade någon avsikt att publicera namnet på den anställde. Fokus för hans granskning var om myndigheten hade låtit en brottsmisstänkt person arbeta på ett SiS-hem. Kammarrätten biföll överklagandet och lämnade ut schemat med undantag för den anställdes personnummer och uppgifter om dennes hälsotillstånd. Enligt kammarrätten fanns det ingen konkret hotbild som talade för att personen skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Ledamöters personnummer var offentliga

Personnummer avseende ledamöterna i en övervakningsnämnd är inte hemliga enligt den förstärkta personalsekretess som gäller vid vissa myndigheter enligt OSL 39:3 3 st och OSF 9 §. Det slog HFD fast i denna dom.

Den förstärkta sekretessen gäller visserligen avseende anställda vid ”Kriminalvården” . Men övervakningsnämnderna, som är fristående myndigheter, nämns inte i OSF 9 §.

”Även om övervakningsnämnderna kan sägas ingå i det övergripande begreppet ”kriminalvården” tillsammans med myndigheten Kriminalvården, måste bestämmelsen dock förstås på så sätt att det är myndigheten Kriminalvården som avses”, skrev HFD.

I ett senare avgörande prövade HFD om ledamöternas personnummer i stället kunde sekretessbeläggas med stöd av första stycket i OSL 39:3. Men det gick inte heller, enligt HFD, för då måste det finnas skäl att anta att ledamöterna eller deras närstående skulle utsättas för våld eller lida annat allvarligt men om uppgifterna lämnades ut. Någon omständighet som talade för ett sådant antagande hade inte kommit fram, enligt HFD. Uppgifterna skulle därför lämnas ut till den klagande.

Lista med tandläkare hemlighölls på fel grund

En person begärde ut en lista med namn, titel och löneställe på tandläkare och tandhygienister som jobbar inom Folktandvården Skåne AB. Hon uppgav att hon tänkte använda uppgifterna för att uppdatera returpost, skicka läkemedelsinformation och bjuda in till konferenser.

Folktandvården avslog begäran med hänvisning till affärssekretess. Folktandvården menade att uppgifterna kunde utnyttjas av konkurrenter för att vinna fördelar på bolagets bekostnad.

Personen överklagade till kammarrätten som underkände Folktandvårdens grund för sekretess och skickade tillbaka ärendet dit för prövning av om någon på listan riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Hemlighöll överenskommelser på fel grund

En journalist begärde ut samtliga överenskommelser om avslut av anställning mellan Kungsbacka kommun och arbetstagare under tiden den 1 januari 2020 – den 25 augusti 2021. Kommunen lämnade ut överenskommelserna men hade maskerat namn, personnummer och i vissa fall även adresser till de berörda personerna.

Vad gällde personnumren hänvisade kommunen till GDPR-sekretessen. Vad gällde övriga uppgifter hänvisade kommunen till den sekretess som gäller i personaladministrativ verksamhet för uppgifter som skulle kunna leda till våld och andra allvarliga men mot enskilda om de lämnades ut.

Journalisten överklagade till kammarrätten som underkände båda sekretessgrunderna med hänvisning till att de aktuella uppgifterna begärdes ut för journalistiska ändamål. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen för en prövning av om någon annan sekretessregel var tillämplig på uppgifterna.

Ny bakläxa efter domstolstrots

Övervakningsnämnden i Eskilstuna hade inte stöd för att sekretessbelägga ledamöternas personnummer med stöd av OSL 39:3 3 st. Det slog kammarrätten fast redan första gången beslutet överklagades. Men när kammarrätten skickade tillbaka ärendet till övervakningsnämnden för ny prövning avslog nämnden igen med hänvisning till samma sekretessregel. Nämnden tog stöd av ett avgörande från en annan kammarrätt som hade prövat motsvarande fråga och kommit fram till att sekretessregeln är tillämplig vid övervakningsnämnder.

Sökanden överklagade och kammarrätten konstaterade att man redan hade tagit ställning i frågan om OSL 39:3 3 st är tillämplig vid övervakningsnämnden och kommit fram till att den inte är det. Domstolen uttalade följande på tal om att övervakningsnämnden trotsat kammarrättens tidigare avgörande:

Oavsett anledningen till att ett mål återförvisas är huvudregeln att domstolens sakprövning, sådan den kommer till uttryck i beslutsmotiveringen (domskälen), ska godtas av beslutsmyndigheten då denne senare meddelar sitt beslut.