Kommuns sekretessbeslut i personalärende underkänns

Sölvesborgs kommuns skäl för att sekretessbelägga en utredning om en kommunanställd som misstänks ha försnillat presentkort underkänns i kammarrätten. Detta efter att en lokal journalist överklagat i ärendet. Kommunen hänvisade i sitt avslag i mars dels till en paragraf i OSL om personalsocial verksamhet, dels till det lagrum som stadgar att uppgifter som ligger till grund för en brottsanmälan omgärdas av sekretess. Den förstnämnda delen är dock inte tillämplig i sammanhanget, enligt domstolen. Samtidigt har kommunen inte prövat om några av de aktuella skaderekvisiten för neka ett utlämnande i övrigt är uppfyllda, är bedömningen. Att enbart hänvisa till att den enskilda eller närstående till denna riskerar att lida men räcker inte, slår kammarrätten fast, med följden att ärendet nu skickas åter till kommunen för en ny prövning.

Kommun sekretessbelade uppgifter med krisparagraf utan motivering – får bakläxa

Kommunstyrelsen i Helsingborg beslutade tidigare i år att avslå en begäran om en sammanställning över samtliga kommunägda fastigheter. Detta med motiveringen att listan innehåller upplysningar om samhällsviktig verksamhet och infrastruktur, varför den bör vara sekretessbelagd. Men kommunens beslutsmotivering är alltför oprecis, enligt kammarrätten, som i ett beslut pekar på att det inte framgår om uppgifterna har samlats in inom ramen för myndighetens analys- planerings- eller förberedelseverksamhet kring fredstida kriser. Det senare kriteriet är nämligen en förutsättning för att en den berörda sekretessbestämmelsen som kommunen har hänvisat till ska vara tillämplig. Om kommunstyrelsen skulle stå fast vid sitt beslut behövs det en närmare motivering till varför det skulle finnas skäl för att hemlighålla uppgifter för samtliga ägda fastigheter, enligt utslaget.

Ärendet skickas nu åter till kommunstyrelsen för en noggrannare och mer detaljerad sekretessprövning. Personen som gjort begäran i fallet skrev i sitt överklagande att samma uppgifter kan hämtas från exempelvis Lantmäteriet, men då mot en avgift.

Kommunalanställdas namn får inte maskas rutinmässigt

En person begärde ut de fullständiga namnen på alla anställda på ett kommunalt LSS-boende i Stockholm, men den berörda stadsdelsnämnden avslog begäran och lämnade inte ut de anställdas efternamn. Personen överklagade beslutet till kammarrätten, som nu har återförvisat ärendet till stadsdelsnämnden för en ny prövning. Detta efter att ha konstaterat att stadsdelsnämnden inte hade gjort den noggranna sekretessprövningen som myndigheten är skyldig att göra.

Namnen på offentliganställda ska endast i undantagsfall hemlighållas, påminner kammarrätten. Undantag gäller endast om det kan antas att den anställda eller någon närstående till den anställda utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om namnet avslöjas. Domstolen konstaterar att stadsdelsnämnden i sitt beslut inte har resonerat kring om en sådan undantagssituation gäller i det specifika fallet och att namnen på de anställda inte får hemlighållas rutinmässigt.

Privata musikskolor nekas lista på elevers e-postadresser för reklamutskick

Flera musikskoleföretag – som Täby kommun har upphandlat tjänster med inom kulturskoleverksamhet – ville få en lista över myndiga elevers och vårdnadshavares e-postadresser. Men kommunen anser att uppgifterna omfattas av sekretess, och nu gör kammarrätten samma bedömning.

De privata aktörerna menar att det handlar om informationsutskick om deras kurser, och att det därför finns ett berättigat allmänintresse för personuppgiftsbehandlingen i fallet. Enligt domstolen väger dock elevernas och vårdnadshavarnas integritetsintresse tyngre, varför ett utlämnade skulle stå i strid med GDPR. Dessutom handlar det av allt att döma om kurser som eleverna måste betala för, påpekar kammarrätten, med följden att utskicken är att betrakta som reklam som kräver samtycke från mottagarna för att vara tillåten enligt marknadsföringslagen.

Kommuns betalningar för upphandlade juristtjänster ska lämnas ut

En jurist vars advokatbyrå är part i en tvist med Göteborgs stad begärde ut olika typer av fakturor för utförda juridiska tjänster samt provision, där Göteborgs stad, andra kommuner samt bolag som ägs av Göteborgs stad är köpare, men fick avslag på flera begäran.

Kommunen avslog advokatens begäran och hävdade, baserat på två olika argument, att handlingarna omfattades av sekretess. Dels hänvisade kommunen till 19 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL, och hävdade att vissa av de begärda fakturorna omfattades av sekretess då de innehöll uppgifter som har ett direkt samband med tvisten som juristens advokatbyrå har med kommunen och att utlämnandet av uppgifterna som fakturorna innehåller kunde skada kommunens förvaltningar i den pågående tvisten. Dels avslog kommunen juristens begäran med hänvisning till 31 kap. 16 § OSL och menade de begärda fakturorna innehöll uppgifter som utgör företagshemligheter och att utlämnandet av dem kunde skada advokatbyråerna som är leverantörer.

Juristen överklagade dock avslagsbesluten till Kammarrätten i Göteborg och fick rätt i tre separata domar, vilket innebär att kommunen måste lämna ut de begärda handlingarna. Domstolen förklarade att fakturorna och uppgifterna som de innehåller inte skyddas av sekretess enligt 19 kap. 9 § OSL, då de antingen inte har någon koppling till någon rättstvist eller inte innehåller uppgifter som kan tänkas skada kommunen som part i en pågående sådan. Kammarrätten menade också att uppgifterna på de begärda fakturorna heller inte kan anses vara företagshemligheter, då de är så pass allmänt hållna – de gällde bland annat totalbelopp för inköpta tjänster under ett visst ramavtal – att det utifrån dem inte går att lista ut advokatbyråernas prissättning, affärsförhållanden eller affärsmässiga eller andra strategier. Domstolen fann även att uppgifterna om vilka förvaltningar eller nämnder inom Göteborgs stad som har köpt juridiska tjänster av advokatbyråerna i fråga inte omfattas av sekretess, då kunderna som framgår av fakturorna är offentliga parter som har köpt tjänster inom ramavtal för offentlig upphandling.

Stadsdelsnämnd får rätt till inkomstuppgifter för att eftergranska biståndsutbetalningar

Skatteverkets beslut att neka Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd inkomst- och skatteuppgifter för ett antal biståndssökande personer underkänns i kammarrätten, som betonar att nämndens intresse av att få ut uppgifterna väger tyngre än det enskilda intrång i integriteten som ett utlämnande innebär. Skatteverket har argumenterat för att den sekretess som gäller inom en socialnämnds verksamhet är svagare än sekretessen inom beskattningsverksamheten. Den uppfattningen delas visserligen av kammarrätten, men domstolen betonar samtidigt att uppgifterna har stor betydelse för nämndens uppföljningsarbete.

Inkomst- och skatteuppgifterna ska enligt nämnden användas vid efterkontroller med syftet att upptäcka och återkräva felaktiga utbetalningar i biståndsärenden.

Sekretessbedömningar underkända i domstol vid fyra tillfällen på en vecka

Den som begär att få ta del av allmänna handlingar från en myndighet, eller annan verksamhet som lyder under offentlighetsprincipen, har rätt att förvänta sig en noggrann prövning av vilka handlingar och uppgifter som kan lämnas ut. Det framgår av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.

Men det är inte alltid som myndigheterna lever upp till kravet. Under en dryg vecka i slutet av februari och början på mars 2023 avkunnade landets samtliga fyra kammarrätter, i Sundsvall, Stockholm, Jönköping och Göteborg, varsin dom där kommuner och kommunägda verksamheter fick bakläxa för dålig sekretessprövning.

En journalist hade begärt att få ta del av protokoll från kommun- och regionstyrda Skärgårdsstiftelsens AU-möten, men fick till viss del nej. Stiftelsen hänvisade bland annat till sekretess vid affärsförbindelse med myndighet enligt 31 kap. 16 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, trots att det var oklart om någon näringsidkare hade begärt att sekretess skulle råda. I avslagsbeslutet som journalisten hade fått hade stiftelsen också sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till hela 39 kap. OSL. Sammantaget underkändes Skärgårdsstiftelsens sekretessprövning av Kammarrätten i Stockholm som krävde en ny prövning.

En journalist i Lerum ville ta del av uppgifter om kommunens master och fackverkstorn, men fick nej med hänvisning till 18 kap. 8 § 1 OSL. Den åttonde paragrafen i kapitlet ska skydda säkerhets- eller bevakningsåtgärder när det bedöms vara nödvändigt, men kommunen hänvisade till fel punkt i paragrafen, 1 istället för 3, och motiverade sekretessen på ett sätt som inte var tillräckligt för en paragraf som har offentlighet som utgångspunkt. Kammarrätten i Göteborg konstaterade bland annat att kommunen inte hade prövat uppgifterna mot försvarssekretessen enligt 15 kap. 2 § OSL, samt att prövningen i stort inte var tillräckligt noggrann. Målet skickades tillbaka för ny prövning av kommunen.

En man som ville ta del av uppgifter om kommunägda Bergs Hyreshus inköp av husmoduler fick nej, bland annat med hänvisning till nämnda 31 kap. 16 § OSL om sekretess vid affärsförbindelse med myndighet. Inte heller i detta fall framgick att det berörda bolaget hade uppgett att det skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Kammarrätten i Sundsvall skickade därför tillbaka målet till Bergs Hyreshus för en mer noggrann prövning.

Tre anhöriga fick blank nej när de ville ta del av handlingar rörande en person som hade varit aktuell inom socialnämnden i Motala. Kommunen hävdade socialtjänstsekretess enligt 26 kap. 1 § OSL eftersom personerna saknade fullmakt. Kammarrätten i Jönköping konstaterade att det av kommunens beslut inte var möjligt att utläsa att en tillräckligt noggrann prövning hade gjorts. Målet skickades således tillbaka.

Kommun tvingas lämna ut personalchefs avgångsvederlag

En journalist från Smålandstidningen Aneby som i fjol begärde att få ta del av överenskommelsen om avgångsvederlag som Boxholms kommun hade avtalat med en personalchef som hade fått sluta, nekades handlingen av kommunen.

Boxholms kommun motiverade sitt beslut med hänvisning till OSL kap. 39 § 3. Kommunen hävdade att den före detta personalchefen, samt hans politiska och privata sfär, skulle kunna skadas allvarligt om handlingen lämnades ut, eftersom personen, enligt kommunen, är en offentlig person i en ”högt uppsatt politisk ställning”.

Journalisten överklagade beslutet till kammarrätten i Jönköping som gav henne rätt. Enligt domstolen är de men som kommunen har anfört att den före detta personalchefen och hans sfär riskerar att lida inte tillräckligt stora för att motivera att handlingen sekretessbeläggs. Varken uppgifterna om avgångsvederlaget eller att personalchefen skulle vara en person med en högt uppsatt politisk befattning ger, enligt domstolen, anledning att tro att han, eller hans närstående, skulle löpa risk för att utsättas för exempelvis våld eller annat allvarligt men. Det är nämligen den typ av men som den åberopade lagparagrafen syftar på, förklarar domstolen.

Coronasmittade per verksamhet var hemligt

Uppgifter om antal smittade i covid-19 per verksamhet i en kommun kunde inte lämnas ut eftersom det skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss person hade smittats. Det ansåg kammarrätten och i denna dom.

Förlikningsbelopp var hemligt

En person ville veta hur mycket fastighetsnämnden i Stockholm hade betalt till hyresgästen Debaser i en förlikning. Nämnden tolkade begäran som att personen ville ha ut den skriftliga överenskommelsen och lämnade ut denna med uppgifter om bankkontonummer och förlikningsbelopp maskerade.

Fastighetsnämnden påpekade att bankkontonummer, till skillnad från bankgironummer, inte är allmänt tillgängliga. När det gällde förlikningsbeloppet hävdade nämnden att den kunde hamna i en sämre förhandlingsposition i andra liknande fall om uppgiften lämnades ut.

Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten, som delade nämndens bedömning.