Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person begärde hos regionstyrelsen i Norrbotten att få ta del av ett brev som hade kommit in till en avdelningschef på Regional Utveckling. Regionstyrelsen lämnade ut handlingen men hade först maskerat uppgifter om namn, titel, telefonnummer och arbetsort på personer som enligt skrivelsen kan berätta om mobbning, trakasserier och dålig arbetsmiljö. Det här med hänvisning till den sekretess som gäller i personalsocial verksamhet.
Sökanden överklagade beslutet till kammarrätten som underkände den angivna sekretessgrunden. Enligt kammarrätten rörde uppgifterna inte personalsocial verksamhet vid regionen. Domstolen skickade tillbaka ärendet till regionstyrelsen för prövning av om någon annan sekretessbestämmelse var tillämplig på uppgifterna.
En person vände sig till Mora kommun och begärde ut en utredning om en kommunanställd lärare. Den innehöll en uppräkning av händelser som ansågs ligga läraren till last, redogörelser för hur elever uppfattat situationen och lärarens egna kommentarer om vad som hänt. Utredningen innehöll även ett avsnitt där arbetsgivaren redogjorde för sin slutsats.
Kommunen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess, sekretess som skyddar uppgifter i elevstödjande verksamhet samt sekretess som gäller i personalsocial verksamhet. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut.
Enligt kammarrätten gällde uppgifterna varken socialtjänst eller personalsocial verksamhet. Vissa uppgifter om de berörda eleverna hörde dock till elevstödjande verksamhet och var sekretessbelagda av det skälet. I övrigt skulle handlingarna lämnas ut enligt kammarrätten.
Ett skyddsombud hade rätt att få ut uppgifter ur en utredning om en arbetsmiljöhändelse med stöd av den sekretessbrytande bestämmelse som bland annat gäller skyddsombud.
En journalist begärde ut namnen på de läkare som tjänstgjorde vid kvinnokliniken vid Blekingesjukhuset under april – juni 2017. Landstinget avslog begäran, journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Namnuppgifter omfattas inte av den starkare sekretess som gäller för anställdas personuppgifter vid vissa myndigheter. Det fanns inte heller något som tydde på att ett utlämnande skulle leda till att läkarna utsattes för våld eller annat allvarligt men, enligt kammarrätten. De begärda namnuppgifterna skulle alltså lämnas ut till journalisten.
En person vände sig till Falkenbergs kommun och begärde ut ut ett krav på skadestånd som en anställd vid kommunen hade riktat mot sin arbetsgivare på grund av en felaktig uppsägning. Kommunen lämnade ut handlingen men maskerade den anställdas namn samt vissa uppgifter om dennes arbetsmiljö med hänvisning till den personalsociala sekretessen i OSL 39:1. Sökanden överklagade och yrkade hos kammarrätten att få ut skadeståndsanspråket i sin helhet. Kammarrätten upphävde kommunens beslut eftersom domstolen menade att uppgifterna i handlingen inte avsåg den typ av personalvårdande verksamhet som skyddas av bestämmelsen i OSL 39:1. Ärendet gick tillbaka till kommunen för ny prövning.
Kriminalvården vägrade lämna ut en enda uppgift ur personakterna för tre anställda vid fängelset Rödjan. Det här med hänvisning till att de anställda kunde lida men av ett utlämnande. Beslutet överklagades och kammarrätten ifrågasatte om Kriminalvården verkligen gjort en noggrann sekretessprövning av det omfattande materialet. Domstolen skrev att ”det närmast framstår som uteslutet att en del av de aktuella handlingarna inte skulle kunna lämnas ut”. Domstolen undanröjde beslutet och skickade tillbaka ärendet till Kriminalvården.