Underkände sonens fullmakt

Kammarrätten underkände en fullmakt som en person hade visat upp för att få tillgång till sekretessbelagda uppgifter om sin mamma. Uppgifterna fanns i en patientjournal hos region Värmland.

Fullmakten löd: ”Härmed ger jag […], med personnummer […], min son eller den han sätter i sitt ställe, rätt att företräda mig i samtliga juridiska frågor som rör min person.”

Det var allt för allmänt hållet, ansåg kammarrätten, och fastställde regionens beslut att inte lämna ut de begärda journalanteckningarna.

Antal smittade var offentligt även om färre än 15

Region Värmland vägrade lämna ut uppgifter om antalet bekräftade fall av covid-19 i de kommuner där antalet understeg 15. Sökanden överklagade och fick rätt i kammarrätten. Enligt domstolen gick det inte att identifiera individerna bakom statistiken, oavsett om det var fler eller färre än 15 smittade i en kommun. Hela den begärda sammanställningen skulle därför lämnas ut till de sökande.

Antal coronadöda per stadsdel var offentligt

En person vände sig till Region Stockholm och begärde ut uppgifter om antalet avlidna personer till följd av covid-19, uppdelat per stadsdel i Stockholm, samt genomsnittsåldern och åldersspannet för dem. Regionen avslog begäran med hänvisning till patientsekretess.

Personen överklagade. Kammarrätten gav henne delvis rätt. Antalet avlidna per stadsdel kunde lämnas ut eftersom det inte var uppgifter om någon enskilds hälsotillstånd. Den omständigheten att antalet avlidna i vissa fall var mindre än tio per stadsdel kunde inte i sig anses innebära att det indirekt går att identifiera någon enskild person, skrev domstolen.

Vad gällde genomsnittsålder och åldersspann konstaterade kammarrätten att det inte fanns någon upprättad handling med dessa uppgifter hos regionen. En sådan kunde inte heller sammanställas med rutinbetonade åtgärder.

Namnen på avstängda var offentliga

En journalist hade rätt att få ut namnen på de tre anställda vid Region Stockholm som vid tillfället var avstängda från sin arbeten. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Han hade däremot inte rätt att ta del av deras personnummer eftersom dessa uppgifter skyddas av en förstärkt sekretess när det gäller vårdpersonal.

Fick ut sin döda mammas journal

Region Västernorrland ville inte ut lämna ut journalanteckningar om en avliden kvinna till hennes son. Han hade nämligen spridit moderns journal ”till en vid krets” senast han fick ut den.

Sonen överklagade regionens avslag och skrev att han behövde journalanteckningarna som underlag för en anmälan om fel och försummelse i vården av hans mor.

Kammarrätten konstaterade att moderna hade utfärdat en generalfullmakt för sonen medan hon ännu var i livet, att han hade varit djupt involverad i hennes vård och tidigare hade tagit del av hennes journal. Mot den bakgrunden och med tanke på det uttalade syftet med begäran bedömde kammarrätten att handlingarna kunde lämnas ut utan det kränkte den avlidna moderns frid.

Antalet specialistläkare i Kronoberg är offentligt

En sammanställning som visar samtliga specialistläkares löner i Region Kronoberg är inte en försvarshemlighet och kan lämnas ut. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Det var inte löneuppgifterna i sig som ledde till att Region Kronoberg vägrade lämna ut den begärda sammanställningen utan att den skulle avslöja antalet offentliganställda specialistläkare i regionen. Sådana uppgifter kan i och för sig omfattas av försvarssekretess, enligt kammarrätten, men i det här fallet var uppgifterna redan kända via databaser som Regionfakta och Socialstyrelsens statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal.

Kammarrätten tyckte inte heller att uppgifterna kunde hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer.

Nedlagd vårdcentrals kostnader offentliga

En regiondriven vårdcentral hade lagts ner och två privata vårdgivare hade tagit över verksamheten. En person begärde ut uppgifter om vad regionen hade haft för kostnader för att driva vårdcentralen under åren 2013 respektive 2014 eftersom han ville jämföra med den ersättning som de privata vårdgivarna fick för att driva den vidare.

Regionen avslog med hänvisning till att regionens konkurrenter, det vill säga andra vårdgivare som driver vårdcentraler, skulle kunna gynnas av ett utlämnande.

Sökanden överklagade och fick rätt av en oenig kammarrätt. Majoriteten menade att kostnader under två tidigare år för en numera nedlagd vårdcentral inte var så känsliga att det fanns skäl för sekretess. En skiljaktig ledamot ville avslå.

Ljudupptagning betraktades som koncept

En person som hade haft ett möte med en anställd vid Vård- och omsorgsnämnden i Norrköpings kommun begärde ut ljudinspelningen som den anställde hade gjort under mötet. Nämnden avslog begäran. Personen överklagade men kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Domstolen konstaterade att ljudinspelningen utgjorde underlag för en tjänsteanteckning som den anställde hade skrivit och tillfört det aktuella ärendet. Ljudfilen kunde därför jämföras med ett sådan koncept som bara blir en allmän handling om det tas om hand för arkivering, vilket inte hade skett i det här fallet.

JO: Avidentifiering måste ske med försiktighet

En kvinna hade skickat in en anmälan till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd  om vården av hennes mamma som hade dött i en hjärntumör. En journalist begärde ut anmälan och landstingets registrator lämnade ut den med undantag för uppgifter om patientens namn, personnummer (utom födelseåret) samt avsändarens namn och adress.

När dottern läste tidningsartikeln kände hon igen sin mors fall och förstod att artikeln byggde på hennes anmälan till landstinget. Hon JO-anmälde då landstinget för att anmälan inte hade avidentifierats före utlämnandet. I ett yttrande till JO skrev landstinget att en avidentifiering inte behöver göras så fullständig att inte ens anmälaren själv känner igen fallet. För anmälaren avslöjas ju inga uppgifter som inte redan är kända, menade landstinget. Men i det här fallet kunde det ifrågasättas om inte avidentifieringen borde ha omfattat ytterligare några uppgifter som för en redan delvis initierad person kunde bidra till identifiering, ansåg landstinget. JO delade den bedömningen och hänvisade till den starka sekretess som gäller inom sjukvården och som innebär att avidentifiering måste göras med stor försiktighet. Däremot var det inte fråga om brott mot tystnadsplikten, enligt JO.

JO_1984_85_s_269

Läkares namn var inte hemliga

En journalist begärde ut namnen på de läkare som tjänstgjorde vid kvinnokliniken vid Blekingesjukhuset under april – juni 2017. Landstinget avslog begäran, journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Namnuppgifter omfattas inte av den starkare sekretess som gäller för anställdas personuppgifter vid vissa myndigheter. Det fanns inte heller något som tydde på att ett utlämnande skulle leda till att läkarna utsattes för våld eller annat allvarligt men, enligt kammarrätten. De begärda namnuppgifterna skulle alltså lämnas ut till journalisten.

KR_Jonkoping_2976_17