Döda i covid-19 per boende var hemligt

Uppgifter om antalet avlidna i covid-19 per äldreboende var hemliga, bedömde kammarrätten i denna dom. Domstolen ansåg att uppgifterna, i kombination med uppgifter från folkföringsregistret, skulle kunna användas för att identifiera enskilda personer som hade dött av sjukdomen. Och det skulle kunna leda till men för den som dött eller dennes anhöriga, enligt domstolen. Vad detta men skulle kunna bestå av gick domstolen inte in på.

Smittspridning per kommun och vecka var offentlig

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om antal smittade i covid-19 per kommun och vecka, även när det rörde sig om färre än 15 fall. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

Folkhälsomyndigheten hade avslagit begäran, bland annat med hänvisning till ”den alarmerande situation som covid-19 skapat”.

Hemligt var vaccindoser finns

En person begärde hos Region Stockholm att få ut en sammanställning med uppgifter om hur samtliga vaccindoser mot covid-19 fördelats i regionen, hur många vaccindoser respektive vårdgivare fått, av vilket vaccin och vilka datum. Regionen nekade med stöd av den sekretessbestämmelse som skyddar uppgifter om fredstida kriser.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Hemligt var vaccindoser finns

En journalist begärde hos Region Stockholm att få ut en lista över de vårdgivare som mottagit vaccin mot covid-19. Regionen avslog med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om hur fredstida krissituationer hanteras. Enligt regionen kunde information om var vaccindoser förvaras användas för olika typer av angrepp mot regionen.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde regionens beslut.

Rapport om covidutbrott hemlig

En person begärde att få ut en rapport avseende utbrott av Covid-19 under vecka 50 år 2020 som Region Uppsala hade skickat in till Folkhälsomyndigheten. Myndigheten avslog med hänvisning till den sekretess som gäller samhällets hantering av fredstida kriser.

Personen överklagade men kammarätten kom till samma slutsats som Folkhälsomyndigheten. Domstolen hänvisade till att rapporten innehöll uppgifter på detaljnivå om inrapporterade utbrott av Covid-19 från en viss region under en specifik tidsperiod.

Regional smittspridning var hemlig

Rapporter som regionernas smittskyddsläkare hade skickat in till Folkhälsomyndigheten var hemliga i de delar som avslöjade vilka regioner som hade haft utbrott av covid-19. Det kom Folkhälsomyndigheten fram till och hänvisade till den sekretess som ska skydda risk- och sårbarhetsanalyser i samband med fredstida kriser.

Journalisten som hade begärt ut informationen överklagade. Han anförde att den sekretessbelagda informationen gav en ögonblicksbild av smittspridningen i landets regioner som redan var inaktuell. ”Den säger däremot ingenting om Folkhälsomyndighetens beredskap, resurser, strategier eller förmåga i övrigt att hantera pandemin”, fortsatte han. Han pekade också på att regionerna själva regelbundet publicerade uppgifter om smittoläget.

Kammarrätten delade Folkhälsomyndighetens bedömning och avslog.  

Sörmlandskommuner fick bakläxa om coronastatistik

I början av april 2020 begärde en reporter på Sörmlands nyheter ut statistik om antal coronasmittade inom äldreomsorgen i ett antal kommuner i tidningens bevakningsområde. Han ville även ha statistiken nedbruten per äldreboende och hemtjänstområde.

En av kommunerna som tog emot begäran var Nyköpings kommun. Enligt en artikel i Sörmlands nyheter vidarebefordrade kommundirektören begäran till samtliga kommundirektörer i Sörmland och till ledningen för Region Sörmland. Kommundirektören skrev att han tyckte att kommunerna borde ge ett samlat svar. Enligt samma artikel tog kommunjuristen i Flens kommun fram ett förslag till avslagsbeslut som kommunerna kunde använda sig av. Argumentationen i förslaget var att kommunerna inte hade en sammanställning över antal smittade i äldreomsorgen och att en sådan inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.

Det blev också den linje som åtminstone sex Sörmlandskommuner valde. Tidningskoncernen Sörmlands media överklagade besluten till kammarrätten. Domstolen upphävde kommunernas beslut eftersom de inte hade beskrivit vilken arbetsinsats som skulle krävas för att göra de begärda sammanställningarna. Ärendena skickades tillbaka till kommunerna för ny prövning .

Fick inte ut uppgifter om coronasmittade

En journalist på Eskilstunakuriren begärde ut uppgifter om antal smittade med covid-19 inom äldreomsorgen i Eskilstuna kommun. Hon ville ha uppgifterna nedbrutna per boende respektive hemtjänstområde. Kommunen avslog hennes begäran med hänvisning till att det inte fanns någon allmän handling som innehöll den begärda informationen och att man inte heller kunde sammanställa en sådan handling med rutinbetonade åtgärder.

Journalisten överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Domstolen tyckte inte att kommunen hade gjort en tillräckligt noggrann prövning, eftersom den inte närmare angett vilka åtgärder som behövde vidtas för att göra en sammanställning eller vilken arbetsinsats som skulle krävas.

Eskilstuna kommun fattade ett nytt avslagsbeslut. Där kom det fram att kommunen, bara några dagar efter det första avslagsbeslutet, hade infört ett webbaserat system där varje äldreboende och hemtjänstområde löpande kunde rapportera in antal smittade. Från och med det datumet var det alltså möjligt att göra en sådan sammanställning som journalisten hade önskat, men inte tidigare. Kommunen uttalade att en sammanställning nedbruten per äldreboende eller hemtjänstområde i vilket fall som helst var hemlig enligt socialtjänstsekretessen.

Journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande till kammarrätten medgav Eskilstuna kommun att den begärda sammanställningen fanns redan när journalisten gjorde sin begäran, men att ansvarig chef inte hade känt till detta. Sammanställningen hade dock förstörts sedan dess och inte gått att återskapa. Majoriteten i kammarrätten konstaterade att den begärda handlingen därmed inte kunde lämnas ut, vilket innebar att domstolen var förhindrad att uttala sig i sekretessfrågan.

En skiljaktig ledamot tyckte att det ändå fanns skäl att pröva sekretessfrågan, eftersom det hade framkommit att de efterfrågade uppgifterna numera fanns tillgängliga i allmänna handlingar. Ledamoten kom dock fram till att det saknades ett tillräckligt underlag för avgöra om enskilda brukare skulle kunna identifieras genom uppgifter om antal smittade per boende och hemtjänstområde. Avgörande för den frågan är bland annat det totala antalet brukar i olika verksamheter och hur stor andel av dessa som är smittade. ”I händelse av t.ex. en hög andel smittade personer på ett boende kan det inte uteslutas att enskilda individer går att identifiera” och att socialtjänstsekretessen där med slår till, ansåg ledamoten. Hon förespråkade att ärendet skulle skickas tillbaka till kommunen för en ny sekretessprövning.

Smittade per boende var hemligt

En journalist begärde ut uppgifter om antal bekräftade covid-19-fall per vård- och omsorgsboende i en kommun. Uppgifterna fanns i ett Excelark där kommunen rutinmässigt förde in misstänkta och bekräftade fall inklusive en notering om vilket boende den aktuella brukaren hörde till. Kommunen maskerade dock uppgiften om boende vid utlämnandet. Enligt kommunen omfattades denna uppgift av patientsekretess och socialtjänstsekretess.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut. Enligt domstolen kan det diskuteras om en uppgift om coronasmitta hos en avliden är en sådan uppgift som kränker den frid som bör tillkomma den avlidna. Oavsett det så stod det inte klart att uppgiften kunde lämnas ut utan men för den avlidnas anhöriga, ansåg kammarrätten.

Kammarrätten menade också att en uppgift om boende kunde räcka för att identifiera de berörda personerna, eftersom ”de personer som de aktuella uppgifterna rör bor eller har bott på ett förhållandevis stort antal enheter/boenden, vilket gör att det i många fall handlar om enbart en person eller ett fåtal personer per enhet/boende. 

Sekretessbeslut om coronasmitta fick bakläxa

Kungsbacka kommun vägrade lämna ut en Excelfil med uppgifter om bland annat antalet misstänkta och konstaterade covid-19-fall på kommunens vård- och omsorgsboenden och i hemtjänsten. Kommunen hänvisade till sekretessen som skyddar myndigheters förberedelser för fredstida krissituationer och patientsekretess.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut och skickade tillbaka ärendet dit. Kammarrätten tyckte inte att ett utlämnande av den begärda handlingen skulle försämra det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser. Det fanns alltså inget skäl för sekretess på den grunden.

Vad gällde frågan om patientsekretess bedömde kammarrätten att det snarare var socialtjänstsekretessen som var tillämplig på den begärda handlingen. Domstolen konstaterade att handlingen inte innehöll några identitetsuppgifter om enskilda brukare. Frågan om enskilda personer ändå kunde identifieras genom att jämföra uppgifterna i handlingen med annan information hade inte utretts tillräckligt av kommunen, ansåg kammarrätten.

Bland annat saknade kammarrätten uppgifter om antal brukare i respektive verksamhet och uppgifter om brukarna på ett visst äldreboende var folkbokförda där. ”Kammarrätten konstaterar att det vid bedömningen om informationen kan knytas till en identifierbar person är relevant att beakta det totala antalet personer på ett boende eller inom en verksamhet och antalet smittade på boendet eller i verksamheten.” Vidare hade kommunen inte prövat om sekretessen skulle gälla även för avlidna personer. Summa summarum tyckte kammarrätten att ärendet skulle återförvisas till kommunen för ny prövning.