Beviljad plats på äldreboende inte hemligt

Att två personer hade ansökt om och beviljats plats på ett kommunalt särskilt boende var uppgifter som kunde lämnas ut utan att dessa led men, bedömde kammarrätten i denna dom.

Antal coronasmittade per äldreboende inte hemligt

Det var inte hemligt hur många som hade konstaterats smittade av Covid-19 per vård- och omsorgsboende i Kungsbacka kommun. Det bedömde kammarrätten i den här domen, och motiverade det bland annat så här:

”Av inhämtad utredning framgår att kommunens minsta vård- och omsorgsboende har 27 lägenheter. Det är därmed inte fråga om så små enheter att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”

Sörmlandskommuner fick bakläxa om coronastatistik

I början av april 2020 begärde en reporter på Sörmlands nyheter ut statistik om antal coronasmittade inom äldreomsorgen i ett antal kommuner i tidningens bevakningsområde. Han ville även ha statistiken nedbruten per äldreboende och hemtjänstområde.

En av kommunerna som tog emot begäran var Nyköpings kommun. Enligt en artikel i Sörmlands nyheter vidarebefordrade kommundirektören begäran till samtliga kommundirektörer i Sörmland och till ledningen för Region Sörmland. Kommundirektören skrev att han tyckte att kommunerna borde ge ett samlat svar. Enligt samma artikel tog kommunjuristen i Flens kommun fram ett förslag till avslagsbeslut som kommunerna kunde använda sig av. Argumentationen i förslaget var att kommunerna inte hade en sammanställning över antal smittade i äldreomsorgen och att en sådan inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.

Det blev också den linje som åtminstone sex Sörmlandskommuner valde. Tidningskoncernen Sörmlands media överklagade besluten till kammarrätten. Domstolen upphävde kommunernas beslut eftersom de inte hade beskrivit vilken arbetsinsats som skulle krävas för att göra de begärda sammanställningarna. Ärendena skickades tillbaka till kommunerna för ny prövning .

Fick inte ut uppgifter om coronasmittade

En journalist på Eskilstunakuriren begärde ut uppgifter om antal smittade med covid-19 inom äldreomsorgen i Eskilstuna kommun. Hon ville ha uppgifterna nedbrutna per boende respektive hemtjänstområde. Kommunen avslog hennes begäran med hänvisning till att det inte fanns någon allmän handling som innehöll den begärda informationen och att man inte heller kunde sammanställa en sådan handling med rutinbetonade åtgärder.

Journalisten överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Domstolen tyckte inte att kommunen hade gjort en tillräckligt noggrann prövning, eftersom den inte närmare angett vilka åtgärder som behövde vidtas för att göra en sammanställning eller vilken arbetsinsats som skulle krävas.

Eskilstuna kommun fattade ett nytt avslagsbeslut. Där kom det fram att kommunen, bara några dagar efter det första avslagsbeslutet, hade infört ett webbaserat system där varje äldreboende och hemtjänstområde löpande kunde rapportera in antal smittade. Från och med det datumet var det alltså möjligt att göra en sådan sammanställning som journalisten hade önskat, men inte tidigare. Kommunen uttalade att en sammanställning nedbruten per äldreboende eller hemtjänstområde i vilket fall som helst var hemlig enligt socialtjänstsekretessen.

Journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande till kammarrätten medgav Eskilstuna kommun att den begärda sammanställningen fanns redan när journalisten gjorde sin begäran, men att ansvarig chef inte hade känt till detta. Sammanställningen hade dock förstörts sedan dess och inte gått att återskapa. Majoriteten i kammarrätten konstaterade att den begärda handlingen därmed inte kunde lämnas ut, vilket innebar att domstolen var förhindrad att uttala sig i sekretessfrågan.

En skiljaktig ledamot tyckte att det ändå fanns skäl att pröva sekretessfrågan, eftersom det hade framkommit att de efterfrågade uppgifterna numera fanns tillgängliga i allmänna handlingar. Ledamoten kom dock fram till att det saknades ett tillräckligt underlag för avgöra om enskilda brukare skulle kunna identifieras genom uppgifter om antal smittade per boende och hemtjänstområde. Avgörande för den frågan är bland annat det totala antalet brukar i olika verksamheter och hur stor andel av dessa som är smittade. ”I händelse av t.ex. en hög andel smittade personer på ett boende kan det inte uteslutas att enskilda individer går att identifiera” och att socialtjänstsekretessen där med slår till, ansåg ledamoten. Hon förespråkade att ärendet skulle skickas tillbaka till kommunen för en ny sekretessprövning.

Smittade per boende var hemligt

En journalist begärde ut uppgifter om antal bekräftade covid-19-fall per vård- och omsorgsboende i en kommun. Uppgifterna fanns i ett Excelark där kommunen rutinmässigt förde in misstänkta och bekräftade fall inklusive en notering om vilket boende den aktuella brukaren hörde till. Kommunen maskerade dock uppgiften om boende vid utlämnandet. Enligt kommunen omfattades denna uppgift av patientsekretess och socialtjänstsekretess.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut. Enligt domstolen kan det diskuteras om en uppgift om coronasmitta hos en avliden är en sådan uppgift som kränker den frid som bör tillkomma den avlidna. Oavsett det så stod det inte klart att uppgiften kunde lämnas ut utan men för den avlidnas anhöriga, ansåg kammarrätten.

Kammarrätten menade också att en uppgift om boende kunde räcka för att identifiera de berörda personerna, eftersom ”de personer som de aktuella uppgifterna rör bor eller har bott på ett förhållandevis stort antal enheter/boenden, vilket gör att det i många fall handlar om enbart en person eller ett fåtal personer per enhet/boende. 

Sekretessbeslut om coronasmitta fick bakläxa

Kungsbacka kommun vägrade lämna ut en Excelfil med uppgifter om bland annat antalet misstänkta och konstaterade covid-19-fall på kommunens vård- och omsorgsboenden och i hemtjänsten. Kommunen hänvisade till sekretessen som skyddar myndigheters förberedelser för fredstida krissituationer och patientsekretess.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut och skickade tillbaka ärendet dit. Kammarrätten tyckte inte att ett utlämnande av den begärda handlingen skulle försämra det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser. Det fanns alltså inget skäl för sekretess på den grunden.

Vad gällde frågan om patientsekretess bedömde kammarrätten att det snarare var socialtjänstsekretessen som var tillämplig på den begärda handlingen. Domstolen konstaterade att handlingen inte innehöll några identitetsuppgifter om enskilda brukare. Frågan om enskilda personer ändå kunde identifieras genom att jämföra uppgifterna i handlingen med annan information hade inte utretts tillräckligt av kommunen, ansåg kammarrätten.

Bland annat saknade kammarrätten uppgifter om antal brukare i respektive verksamhet och uppgifter om brukarna på ett visst äldreboende var folkbokförda där. ”Kammarrätten konstaterar att det vid bedömningen om informationen kan knytas till en identifierbar person är relevant att beakta det totala antalet personer på ett boende eller inom en verksamhet och antalet smittade på boendet eller i verksamheten.” Vidare hade kommunen inte prövat om sekretessen skulle gälla även för avlidna personer. Summa summarum tyckte kammarrätten att ärendet skulle återförvisas till kommunen för ny prövning.

Sekretess för uppgifter om covidsmittade

Kammarrätten avslog överklagandet från en person som ville ha uppgifter om antalet smittade och döda i covid-19 i Vaxholms kommun, samt bland personalen vid Borgmästargården, hemtjänsten och annan personal inom vård-och omsorgsområdet. Kammarrätten tyckte inte att det fanns anledning att ifrågasätta kommunens påstående att de efterfrågade uppgifterna inte fanns dokumenterade hos kommunen.

Överklagandet avslogs även i den del som gällde uppgifter om antalet smittade och döda boende vid Borgmästargården. Uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess, ansåg kammarrätten, eftersom det kunde var möjligt att identifiera enskilda genom jämförelser med annan tillgänglig information, till exempel folkbokföringsuppgifter.

Dödstal på äldreboenden hemliga

Uppgifter om antalet personer som dött per månad och per äldreboende i Sala kommun under första halvåret 2019 och motsvarande period 2020 var hemliga enligt denna dom. Kammarrätten skrev bland annat följande i domen:

”Även om begäran avser uppgifter om avlidna på äldreboenden med mellan 19 och 80 platser rör det sig om ett begränsat antal äldreboenden och avgränsade tidsperioder. Genom jämförelser med exempelvis folkbokföringsregistret och annan tillgänglig information (s.k. pusselläggning) skulle uppgifterna om antalet avlidna personer på respektive äldreboende under vissa månader kunna leda till att enskilda personer identifieras”. 

Enligt kammarrätten stod det inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att anhöriga till de avlidna led men av detta.

Antal coronasmittade på äldreboende var hemligt

PRO Östermalm i Stockholm begärde ut uppgifter om hur många boende som hade smittats och avlidit i covid-19 på respektive äldreboende i stadsdelen. Stadsdelsförvaltningen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess.

PRO-föreningen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Domstolen ansåg att det var möjligt att identifiera de enskilda personerna bakom siffrorna genom att jämföra med folkbokföringsinformation och andra uppgifter. Därmed stod det inte klart uppgifterna kunde lämnas ut utan att en enskild eller någon närstående till den enskilde led men.

Namn på äldreboende med smitta hemlighölls på fel grund

En journalist begärde ut namnet på det äldreboende i Alvesta kommun där tre av de boende hade dött till följd av covid-19. Kommunen avslog begäran med stöd av patientsekretess med motiveringen att ett offentliggörande kunde leda till men för övriga omsorgstagare på boendet. Enligt kommunen kunde det uppstå misstankar om att även dessa var smittade.

Journalisten överklagade. Kammarrätten underkände den grund för sekretess som kommunen hade anfört. Domstolen motiverade det så här:

”En uppgift om att det finns tre personer på det aktuella äldreboendet som har avlidit till följd av covid-19, innebär inte att det går att identifiera någon enskild person bland övriga omsorgstagare.”

Kammarrätten tyckte däremot att man borde pröva om uppgiften var hemlig av hänsyn till dem som dött. Eventuellt kunde uppgiften kränka den frid som bör tillkomma de avlidna. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för en sådan prövning.