Sörmlandskommuner fick bakläxa om coronastatistik

I början av april 2020 begärde en reporter på Sörmlands nyheter ut statistik om antal coronasmittade inom äldreomsorgen i ett antal kommuner i tidningens bevakningsområde. Han ville även ha statistiken nedbruten per äldreboende och hemtjänstområde.

En av kommunerna som tog emot begäran var Nyköpings kommun. Enligt en artikel i Sörmlands nyheter vidarebefordrade kommundirektören begäran till samtliga kommundirektörer i Sörmland och till ledningen för Region Sörmland. Kommundirektören skrev att han tyckte att kommunerna borde ge ett samlat svar. Enligt samma artikel tog kommunjuristen i Flens kommun fram ett förslag till avslagsbeslut som kommunerna kunde använda sig av. Argumentationen i förslaget var att kommunerna inte hade en sammanställning över antal smittade i äldreomsorgen och att en sådan inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.

Det blev också den linje som åtminstone sex Sörmlandskommuner valde. Tidningskoncernen Sörmlands media överklagade besluten till kammarrätten. Domstolen upphävde kommunernas beslut eftersom de inte hade beskrivit vilken arbetsinsats som skulle krävas för att göra de begärda sammanställningarna. Ärendena skickades tillbaka till kommunerna för ny prövning .

Fick inte ut uppgifter om coronasmittade

En journalist på Eskilstunakuriren begärde ut uppgifter om antal smittade med covid-19 inom äldreomsorgen i Eskilstuna kommun. Hon ville ha uppgifterna nedbrutna per boende respektive hemtjänstområde. Kommunen avslog hennes begäran med hänvisning till att det inte fanns någon allmän handling som innehöll den begärda informationen och att man inte heller kunde sammanställa en sådan handling med rutinbetonade åtgärder.

Journalisten överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Domstolen tyckte inte att kommunen hade gjort en tillräckligt noggrann prövning, eftersom den inte närmare angett vilka åtgärder som behövde vidtas för att göra en sammanställning eller vilken arbetsinsats som skulle krävas.

Eskilstuna kommun fattade ett nytt avslagsbeslut. Där kom det fram att kommunen, bara några dagar efter det första avslagsbeslutet, hade infört ett webbaserat system där varje äldreboende och hemtjänstområde löpande kunde rapportera in antal smittade. Från och med det datumet var det alltså möjligt att göra en sådan sammanställning som journalisten hade önskat, men inte tidigare. Kommunen uttalade att en sammanställning nedbruten per äldreboende eller hemtjänstområde i vilket fall som helst var hemlig enligt socialtjänstsekretessen.

Journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande till kammarrätten medgav Eskilstuna kommun att den begärda sammanställningen fanns redan när journalisten gjorde sin begäran, men att ansvarig chef inte hade känt till detta. Sammanställningen hade dock förstörts sedan dess och inte gått att återskapa. Majoriteten i kammarrätten konstaterade att den begärda handlingen därmed inte kunde lämnas ut, vilket innebar att domstolen var förhindrad att uttala sig i sekretessfrågan.

En skiljaktig ledamot tyckte att det ändå fanns skäl att pröva sekretessfrågan, eftersom det hade framkommit att de efterfrågade uppgifterna numera fanns tillgängliga i allmänna handlingar. Ledamoten kom dock fram till att det saknades ett tillräckligt underlag för avgöra om enskilda brukare skulle kunna identifieras genom uppgifter om antal smittade per boende och hemtjänstområde. Avgörande för den frågan är bland annat det totala antalet brukar i olika verksamheter och hur stor andel av dessa som är smittade. ”I händelse av t.ex. en hög andel smittade personer på ett boende kan det inte uteslutas att enskilda individer går att identifiera” och att socialtjänstsekretessen där med slår till, ansåg ledamoten. Hon förespråkade att ärendet skulle skickas tillbaka till kommunen för en ny sekretessprövning.

Sekretess för uppgifter om covidsmittade

Kammarrätten avslog överklagandet från en person som ville ha uppgifter om antalet smittade och döda i covid-19 i Vaxholms kommun, samt bland personalen vid Borgmästargården, hemtjänsten och annan personal inom vård-och omsorgsområdet. Kammarrätten tyckte inte att det fanns anledning att ifrågasätta kommunens påstående att de efterfrågade uppgifterna inte fanns dokumenterade hos kommunen.

Överklagandet avslogs även i den del som gällde uppgifter om antalet smittade och döda boende vid Borgmästargården. Uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess, ansåg kammarrätten, eftersom det kunde var möjligt att identifiera enskilda genom jämförelser med annan tillgänglig information, till exempel folkbokföringsuppgifter.

Antal döda med covid-19 var hemligt

Det var hemligt hur många konstaterat covid-19-smittade brukare inom äldreomsorgen i Katrineholms kommun som hade dött (av covid-19 eller annan orsak). Det slog kammarrätten fast i den här domen och hänvisade till att man genom ”så kallad pusselläggning” skulle kunna identifiera enskilda avlidna. Därmed var uppgifterna hemliga enligt socialtjänstsekretessen.

Uppgiften om det totala antalet smittade brukare inom äldrevården var däremot offentlig, enligt kammarrätten.

Fick ut sonens stödbehovsmätningar

En mamma som var god man åt sin son hade rätt att få ut hans individuella resultat i stödbehovsmätningar som kommunen hade gjort. Det slog kammarrätten fast i dessa domar.

Testamentstagare var inte anhörig

Två personer hade rätt att få ut hemtjänstens journal avseende deras avlidne farbror i en tvist kring ett testamente. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Journalerna innehöll inte några uppgifter som var så känsliga att ett utlämnande skulle kränka den frid som tillkommer den avlidne, ansåg kammarrätten. Domstolen konstaterade att testamentstagaren inte tillhörde den krets av närstående till den avlidne som skyddas av sekretessen. Att journalerna kunde användas för att ifrågasätta testamentet, vilket kunde innebära obehag för testamentstagaren, kunde inte ses som ett sådant men som avses i sekretessregeln.

KR_Sundsvall_568_18

KR Sthlm 4175-14

Kungsholmens stadsdelsförvaltning hade gjort en tidsberäkning som visade hur mycket tid som ett hemtjänstföretag skulle lägga på insatser som stadsdelen beställt åt en äldre brukare. Brukarens son begärde ut tidsberäkningen från förvaltningen men fick avslag med motiveringen att den var ett ”internt arbetsmaterial”. Sonen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg att tidsberäkningen var en expedierad och därmed allmän handling eftersom hemtjänstföretaget fått tillgång till tidsberäkningen via stadsdelsförvaltningens datasystem. Ärendet återförvisades till förvaltningen för sekretessprövning.

KR_Sthlm_4175_14