Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: avidentifiera
Fick inte ut uppgifter om coronasmittade
En journalist på Eskilstunakuriren begärde ut uppgifter om antal smittade med covid-19 inom äldreomsorgen i Eskilstuna kommun. Hon ville ha uppgifterna nedbrutna per boende respektive hemtjänstområde. Kommunen avslog hennes begäran med hänvisning till att det inte fanns någon allmän handling som innehöll den begärda informationen och att man inte heller kunde sammanställa en sådan handling med rutinbetonade åtgärder.
Journalisten överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Domstolen tyckte inte att kommunen hade gjort en tillräckligt noggrann prövning, eftersom den inte närmare angett vilka åtgärder som behövde vidtas för att göra en sammanställning eller vilken arbetsinsats som skulle krävas.
Eskilstuna kommun fattade ett nytt avslagsbeslut. Där kom det fram att kommunen, bara några dagar efter det första avslagsbeslutet, hade infört ett webbaserat system där varje äldreboende och hemtjänstområde löpande kunde rapportera in antal smittade. Från och med det datumet var det alltså möjligt att göra en sådan sammanställning som journalisten hade önskat, men inte tidigare. Kommunen uttalade att en sammanställning nedbruten per äldreboende eller hemtjänstområde i vilket fall som helst var hemlig enligt socialtjänstsekretessen.
Journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande till kammarrätten medgav Eskilstuna kommun att den begärda sammanställningen fanns redan när journalisten gjorde sin begäran, men att ansvarig chef inte hade känt till detta. Sammanställningen hade dock förstörts sedan dess och inte gått att återskapa. Majoriteten i kammarrätten konstaterade att den begärda handlingen därmed inte kunde lämnas ut, vilket innebar att domstolen var förhindrad att uttala sig i sekretessfrågan.
En skiljaktig ledamot tyckte att det ändå fanns skäl att pröva sekretessfrågan, eftersom det hade framkommit att de efterfrågade uppgifterna numera fanns tillgängliga i allmänna handlingar. Ledamoten kom dock fram till att det saknades ett tillräckligt underlag för avgöra om enskilda brukare skulle kunna identifieras genom uppgifter om antal smittade per boende och hemtjänstområde. Avgörande för den frågan är bland annat det totala antalet brukar i olika verksamheter och hur stor andel av dessa som är smittade. ”I händelse av t.ex. en hög andel smittade personer på ett boende kan det inte uteslutas att enskilda individer går att identifiera” och att socialtjänstsekretessen där med slår till, ansåg ledamoten. Hon förespråkade att ärendet skulle skickas tillbaka till kommunen för en ny sekretessprövning.
Handlingar om ungdomstjänst kunde lämnas ut
Två personer begärde ut handlingar i ärenden vid socialnämnden i Alingsås kommun där ungdomstjänst av någon anledning inte hade verkställts. Kommunen menade att handlingarna inte kunde lämnas ut i någon del på grund av socialtjänstsekretess. Enligt kommunen gick det inte att avidentifiera handlingarna eftersom det gick att koppla dem till offentliga tingsrättsdomar om ungdomstjänst där de berörda personernas identitet framgick. Men när de sökande överklagade gav kammarrätten nämnden bakläxa. Enligt domstolen var det möjligt att lämna ut vissa uppgifter utan att handlingarna kunde kopplas till tingsrättsdomarna.
Långtidsarbetslösas diagnoser offentliga
Karlskrona kommun var skyldig att lämna ut avidentifierade uppgifter om vilka diagnoser som hade ställts på långtidsarbetslösa personer som kommunen hade skickat till en privatläkare för utredning. Kammarrätten ansåg att kommunen kunde lämna ut uppgifterna på två sätt: antingen genom att skapa en lista med samtliga diagnoser eller genom att lämna ut läkarutlåtandena med samtliga uppgifter maskerade utom diagnosen.
Testresultat hemliga – gick inte att avidentifiera
En forskare nekades att få ut sammanställningar av resultat från tester och intervjuer som genomförts med sökande till chefstjänster inom polisen. Forskaren hade begärt att få sammanställningarna i avidentifierat skick men enligt polisen var det inte möjligt att avidentifiera handlingarna. Forskaren överklagade men fick avslag i kammarrätten.
KR Jönköping 1591-14
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) nekade en journalist att få ut en kopia av en lex Sarah-anmälan som kommit in från Jönköpings kommun. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Man kunde utläsa av lex Sarah-anmälan att den drabbade vårdtagaren fanns i en grupp av sex personer. Enligt domstolen var den gruppen så pass stor att det inte gick att spåra den berörda vårdtagaren. Anmälan kunde därför lämnas ut i sin helhet.
KR Göteborg 5307-13
Lilla Edets kommun var skyldig att lämna ut ett beslut från Barn- och elevombudet till en journalist. Men först skulle uppgifterna om den berörda skolans namn maskeras. En bilaga till beslutet, som innehöll anmälarens synpunkter, kunde inte lämnas ut i någon del eftersom det skulle peka ut enskilda elever, enligt kammarrätten.
KR Sthlm 2349-13
En journalist fick ut förstasidan i ett antal beslut från Ersättningsnämnden. Myndigheten hade dock avidentifierat besluten genom att maskera namn, personnummer och adress för de personer som fått ersättning från nämnden. Journalisten överklagade och kammarrätten bestämde att även uppgiften om de berörda personernas postort kunde lämnas ut i de flesta besluten.
KR Sthlm 7945-12
Kammarrätten fastställde Skolinspektionens beslut att maskera vissa uppgifter i en anmälan som kommit in till myndigheten. Anmälan hade skrivits av en förälder som menade att en lärare hade sagt något kränkande till hennes dotter. Domstolen delade inspektionens bedömning att det inte räckte att ta bort alla personuppgifter från anmälan. Även själva uttalande måste sekretessbeläggas eftersom det tillsammans med uppgiften om skolans namn pekade ut den aktuella eleven.
KR Sthlm 7993-12
En journalist hade rätt att få ut handlingar ur en nedlagd förundersökning efter att kopiorna hade avidentifierats. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Polismyndigheten menade att sekretesskyddet riskerade att bli illusoriskt om kopiorna lämnades ut i avidentifierat skick men domstolen höll alltså inte med om det.
KR Sthlm 2474-09
En journalist på Ekot begärde ut handlingar från Barn- och elevombudet, Beo, i ärenden där myndigheten hade stämt kommuner för kränkningar som elever hade utsatts för i skolan. Beo lämnade ut handlingarna efter att ha maskerat bland annat de inblandades personuppgifter, kontaktuppgifter samt uppgifter om de kränkande uttalanden som hade förekommit. Journalisten överklagade och förklarade att Ekot är återhållsamt med att publicera uppgifter som gör att enskilda kan identifieras och lida skada. Skälet till att han ville ha ut föräldrarnas kontaktuppgifter var att han ville kontakta dem och ställa kompletterande frågor. Men kammarrätten fastställde Beo:s beslut.