Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: avidentifiera
KR Sthlm 5417-11
Kammarrätten fastställde Skolinspektionens beslut att maska händelseförloppet i en inkommen anmälan till myndigheten eftersom det utifrån händelseförloppet gick att identifiera de inblandade eleverna. Anmälan gällde kränkningar och personangrepp och enligt domstolen skulle de inblandade eleverna lida men om de blev identifierade.
Kan ni lämna ut handlingen i avidentifierad form?
Om det inte går att koppla en känslig uppgift till en enskild person eller ett enskilt företag så kan inte personen eller företaget lida skada eller men av att uppgiften lämnas ut. Uppgiften i fråga är med andra ord inte hemlig. Om en vårdcentral anmäler till Socialstyrelsen att en patient har blivit felbehandlad och drabbats av en vårdskada (känsliga uppgifter om enskilds hälsotillstånd) så har du rätt att få ut anmälan om Socialstyrelsen tar bort alla uppgifter som gör att den enskilde patienten kan identifieras. Ofta räcker det med att ta bort personuppgifter som namn, personnummer och adress. Men i vissa fall kan specifika uppgifter om datum, plats och händelseförlopp räcka för att en enskild ska kunna identifieras och då måste även dessa uppgifter tas bort (se bland annat (KR Sthlm 5417-11).
Uppgifterna i en handling som omfattas av sekretess till skydd för enskilda kan alltså grovt delas upp i två typer.
1. De känsliga uppgifterna som t.ex. kan röra missbruk, sjukdomar, ekonomiska förhållanden, företagshemligheter m.m.
2. Uppgifterna som identifierar den enskilde som personnummer, organisationsnummer, namn och adress.
Det är kombinationen av dessa två typer av uppgifter som är känsliga och för att handlingen ska kunna lämnas ut så måste någon av typerna tas bort. Om du är lite förutseende så kan du komma med ett önskemål om vilken typ av uppgifter som ska tas bort innan handlingen lämnas ut.
Säg att du vill begära ut anmälningar mot skolor i en viss kommun som har kommit in till Skolinspektionen. Vissa uppgifter i dessa anmälningar kan omfattas av sekretess till skydd för enskilda elever som t.ex. har blivit utsatta för kränkande behandling eller som behöver extra stöd på grund av psykiska funktionshinder. Om du i första hand vill veta vad anmälningarna handlar om så kan du begära ut dem i avidentifierat skick. Du får då läsa kritiken som förs fram i anmälningarna men får inte veta vem som har anmält och kanske inte heller vilken skola som har blivit anmäld. Om du däremot är ute efter att komma i kontakt med personer som har anmält skolor i en viss kommun så kan du istället begära ut kopior av anmälningarna där det framgår uppgifter om namn, adress och telefonnummer till anmälarna men där uppgifter om vad det är de anmäler är borttagna. Det borde vara möjligt eftersom enbart uppgifter om att en viss person anmäler en skola till Skolinspektionen antagligen inte är sekretessbelagda.
KR Göteborg 3819-10
Chefsjuristen vid polisen i Västra Götaland fick i denna dom bakläxa för tredje gången i samma ärende. Kammarrätten som vid två tidigare tillfällen skickat tillbaka hela ärendet till chefsjuristen för en mer noggrann sekretessprövning slog i denna dom fast att vissa uppgifter skulle lämnas ut. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut polisanmälningar som rörde politiskt motiverade brott mot ett antal personer.
Se även JO_685_12
KR Jönköping 570-12
En journalist på Alingsås Tidning fick rätt att ta del av ett klagomål mot hemtjänsten i Vårgårda kommun som skickats till en ansvarig i kommunen. Detta enligt en dom i Kammarrätten i Jönköping. Kommunen vägrade att lämna ut handlingen eftersom hemtjänsttagaren som klagomålet rörde skulle kunna identifieras, men domstolen slog fast att brevet kunde lämnas ut sedan vårdtagarens och brevskrivarens namn maskerats.
KR Göteborg 2273-12
Kungsbacka kommun vill inte inte lämna ut en lex Sarah-anmälan ens i avidentifierat skick. Kommunen menade att så stora delar av anmälan skulle behöva maskeras att handlingen skulle bli obegriplig. Efter överklagande upphävde kammarrätten beslutet och återförvisade det till kommunen med hänvisning till att vissa avsnitt i handlingen kunde lämnas ut.
KR Sundsvall 2929-11
En internutredningspromemoria som visade hur Socialnämnden i Umeå kommun hanterade ett ärende gällande en kvinna som senare avled var en offentlig handling. Det slog kammarrätten fast och ändrade därmed socialnämndens beslut att sekretessbelägga handlingen. Kammarrätten tog vid sin bedömning hänsyn till att det inte fanns några uppgifter i promemorian som gjord att den avlidna kvinnan kunde identifieras.
KR Goteborg 6923-11
En journalist begärde ut en anmälan som en skola lämnat in till Sjöbo kommun om att barn misstänktes fara illa. Kommunen vägrade lämna ut anmälan ens i avidentifierat skick. Det här eftersom journalisten sett på postlistan från vilken skola anmälan kom och skolan ifråga hade väldigt få elever. Kammarrätten fastställde skolans beslut efter det att journalisten överklagat.
KR Sundsvall 1881-11
En journalist hade rätt att få ut ett brev med klagomål som en förälder skickat till lärande- och kulturnämnden i Hudiksvalls kommun. Enligt kammarrätten räckte det att kommunen strök över uppgifterna om namn, personnummer, adress och skolklass så kunde resten av brevet lämnas ut.
KR Sthlm 5916-08
Nyhetsbyrån Siren hade rätt att få ut kopior av återkravsbeslut från Försäkringskassan med uppgift om personens ålder och kön samt till vilket lokalkontor som han eller hon hörde.
KR Sthlm 1979-11
Läkemedelsverket hade, vid utlämnande av en biverkningsrapport från en läkare, maskerat större delen av det så kallade ”narrativet”. Det är en del av rapporten som består av en beskrivande text om det aktuella vårdfallet. Trots att rapporten saknade personuppgifter gällande patienten så menade kammarrätten att patienten kunde identifieras genom narrativet och att detta därför omfattades av sekretess.