Covid-19-statistik var hemlig

En person begärde ut uppgifter från Folkhälsomyndigheten om hur många av dem som hade dött med covid-19 under en viss fyraveckorsperiod som var vaccinerade. Hon ville också ha statistiken uppdelad på åldersintervall om 10 år.

Myndigheten avslog med hänvisning till statistiksekretess. Enligt myndigheten skulle enskilda individer kunna identifieras om statistiken lämnades ut på det sätt som personen hade begärt.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Smittspridning per kommun och vecka var offentlig

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om antal smittade i covid-19 per kommun och vecka, även när det rörde sig om färre än 15 fall. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

Folkhälsomyndigheten hade avslagit begäran, bland annat med hänvisning till ”den alarmerande situation som covid-19 skapat”.

Antal coronasmittade per äldreboende inte hemligt

Det var inte hemligt hur många som hade konstaterats smittade av Covid-19 per vård- och omsorgsboende i Kungsbacka kommun. Det bedömde kammarrätten i den här domen, och motiverade det bland annat så här:

”Av inhämtad utredning framgår att kommunens minsta vård- och omsorgsboende har 27 lägenheter. Det är därmed inte fråga om så små enheter att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”

Hemligt var vaccindoser finns

En person begärde hos Region Stockholm att få ut en sammanställning med uppgifter om hur samtliga vaccindoser mot covid-19 fördelats i regionen, hur många vaccindoser respektive vårdgivare fått, av vilket vaccin och vilka datum. Regionen nekade med stöd av den sekretessbestämmelse som skyddar uppgifter om fredstida kriser.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Hemligt var vaccindoser finns

En journalist begärde hos Region Stockholm att få ut en lista över de vårdgivare som mottagit vaccin mot covid-19. Regionen avslog med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om hur fredstida krissituationer hanteras. Enligt regionen kunde information om var vaccindoser förvaras användas för olika typer av angrepp mot regionen.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde regionens beslut.

Vårdgivares vaccinlager hemliga

I två olika ärenden begärde personer ut handlingar med uppgifter om hur många vaccindoser som fanns hos eller skulle levereras till olika vårdgivare i Region Stockholm. Regionen avslog begäran med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om hantering av fredstida kriser.

Personerna överklagade men kammarrätten fastställde regionens beslut.

Rapport om covidutbrott hemlig

En person begärde att få ut en rapport avseende utbrott av Covid-19 under vecka 50 år 2020 som Region Uppsala hade skickat in till Folkhälsomyndigheten. Myndigheten avslog med hänvisning till den sekretess som gäller samhällets hantering av fredstida kriser.

Personen överklagade men kammarätten kom till samma slutsats som Folkhälsomyndigheten. Domstolen hänvisade till att rapporten innehöll uppgifter på detaljnivå om inrapporterade utbrott av Covid-19 från en viss region under en specifik tidsperiod.

Regional smittspridning var hemlig

Rapporter som regionernas smittskyddsläkare hade skickat in till Folkhälsomyndigheten var hemliga i de delar som avslöjade vilka regioner som hade haft utbrott av covid-19. Det kom Folkhälsomyndigheten fram till och hänvisade till den sekretess som ska skydda risk- och sårbarhetsanalyser i samband med fredstida kriser.

Journalisten som hade begärt ut informationen överklagade. Han anförde att den sekretessbelagda informationen gav en ögonblicksbild av smittspridningen i landets regioner som redan var inaktuell. ”Den säger däremot ingenting om Folkhälsomyndighetens beredskap, resurser, strategier eller förmåga i övrigt att hantera pandemin”, fortsatte han. Han pekade också på att regionerna själva regelbundet publicerade uppgifter om smittoläget.

Kammarrätten delade Folkhälsomyndighetens bedömning och avslog.  

Sörmlandskommuner fick bakläxa om coronastatistik

I början av april 2020 begärde en reporter på Sörmlands nyheter ut statistik om antal coronasmittade inom äldreomsorgen i ett antal kommuner i tidningens bevakningsområde. Han ville även ha statistiken nedbruten per äldreboende och hemtjänstområde.

En av kommunerna som tog emot begäran var Nyköpings kommun. Enligt en artikel i Sörmlands nyheter vidarebefordrade kommundirektören begäran till samtliga kommundirektörer i Sörmland och till ledningen för Region Sörmland. Kommundirektören skrev att han tyckte att kommunerna borde ge ett samlat svar. Enligt samma artikel tog kommunjuristen i Flens kommun fram ett förslag till avslagsbeslut som kommunerna kunde använda sig av. Argumentationen i förslaget var att kommunerna inte hade en sammanställning över antal smittade i äldreomsorgen och att en sådan inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.

Det blev också den linje som åtminstone sex Sörmlandskommuner valde. Tidningskoncernen Sörmlands media överklagade besluten till kammarrätten. Domstolen upphävde kommunernas beslut eftersom de inte hade beskrivit vilken arbetsinsats som skulle krävas för att göra de begärda sammanställningarna. Ärendena skickades tillbaka till kommunerna för ny prövning .

Smittade per boende var hemligt

En journalist begärde ut uppgifter om antal bekräftade covid-19-fall per vård- och omsorgsboende i en kommun. Uppgifterna fanns i ett Excelark där kommunen rutinmässigt förde in misstänkta och bekräftade fall inklusive en notering om vilket boende den aktuella brukaren hörde till. Kommunen maskerade dock uppgiften om boende vid utlämnandet. Enligt kommunen omfattades denna uppgift av patientsekretess och socialtjänstsekretess.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut. Enligt domstolen kan det diskuteras om en uppgift om coronasmitta hos en avliden är en sådan uppgift som kränker den frid som bör tillkomma den avlidna. Oavsett det så stod det inte klart att uppgiften kunde lämnas ut utan men för den avlidnas anhöriga, ansåg kammarrätten.

Kammarrätten menade också att en uppgift om boende kunde räcka för att identifiera de berörda personerna, eftersom ”de personer som de aktuella uppgifterna rör bor eller har bott på ett förhållandevis stort antal enheter/boenden, vilket gör att det i många fall handlar om enbart en person eller ett fåtal personer per enhet/boende.