Covid-19-statistik var hemlig

En person begärde ut uppgifter från Folkhälsomyndigheten om hur många av dem som hade dött med covid-19 under en viss fyraveckorsperiod som var vaccinerade. Hon ville också ha statistiken uppdelad på åldersintervall om 10 år.

Myndigheten avslog med hänvisning till statistiksekretess. Enligt myndigheten skulle enskilda individer kunna identifieras om statistiken lämnades ut på det sätt som personen hade begärt.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Uppgifter om mc-olyckor hemliga

Organisationen Sveriges motorcyklister begärde ut uppgifter ur Transportstyrelsens system STRADA, avseende olyckor med motorcykel under ett antal år på elva vägar i olika län. Organisationen ville använda uppgifterna i ett remissvar till Trafikverket. Transportsstyrelsen avslog med hänvisning till statistiksekretess.

Sveriges motorcyklister överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Enligt domstolen fanns det en risk för bakvägsidentifiering av de olycksdrabbade personerna. Även med beaktande av det uppgivna syftet med begäran stod det inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att dessa enskilda led men.

NTF nekades uppgifter ur STRADA

Organisationen NTF begärde ut uppgifter om inträffade olyckor 2019 ur Transportstyrelsens databas STRADA. Det handlade om olycksidentitet, år och kvartal när olyckan inträffat, i vilken kommun olyckan inträffat, sammanvägd trafikantkategori, sammanvägd skadegrad, vilken hastighetsbegränsning som gällde där olyckan inträffat, år för olyckan, kommun, väghållare, olycksväg/gata, olyckstyp, hastighet, väglag, väderförhållande, ljusförhållande, position samt olycksidentitet. Uppgifterna var, med undantag för olycksidentitet, tänkta att publiceras i diagram, en karta och i den sökbar databas på NTF:s hemsida. Transportstyrelsen avslog med hänvisning till statistiksekretess.

NTF överklagade och skrev bland annat att man hade publicerat denna och liknande data från STRADA på sin hemsida sedan 2007. Men kammarrätten gick på Transportstyrelsens linje. Domstolen skrev bland annat:

”Uppgifterna är mycket detaljerade och det går inte att bortse från att det med s.k. bakvägsidentifiering, dvs. genom att de sekretessbelagda uppgifterna kombineras med annan extern information, går att identifiera enskilda personer i materialet.”

NTF nekades uppgifter ur olycksdatabas

Trafiksäkerhetsorganisationen NTF begärde ut en rad uppgifter ur olycksdatabasen STRADA som förvaltas av Transportstyrelsen. Uppgifterna rörde olyckor som hade inträffat under 2019, till exempel position för olyckan, kommun, väghållare, hastighet, olycksväg/gata, väglag, väder- och ljusförhållanden. NTF har under lång tid använt uppgifter från STRADA för sin egen olycksdatabas som man håller tillgänglig för allmänheten på sin hemsida. Där finns också kartor där inträffade olyckor märks ut.

Transportsstyrelsen har tidigare lämnat ut den här typen av uppgifter men har på senare år skärpt sin tillämpning av statistiksekretessen. NTF fick därför nej på sin begäran. Enligt myndigheten är den begärda informationen så detaljerad att den kan göra att enskilda personer som har varit inblandade i olyckor kan identifieras, åtminstone om information kombineras med annan information såsom polisregister, pressklipp eller inlägga på sociala medier.

NTF överklagade men fick avslag. Även kammarrätten såg en risk för bakvägsidentifiering av enskilda och menade att de begärda uppgifterna omfattades av statistiksekretess.

Olycksstatistik var hemlig

En journalist begärde ut statistik från Transportstyrelsens databas Strada som visade alla trafikolyckor på Gotland under åren 2017–2019. Begäran omfattade uppgifter om om olyckans tid, svårighetsgrad och plats. Transportstyrelsen vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till statistiksekretess.

Journalisten överklagade och menade att uppgifterna var av den typen att de inte kunde kopplas till någon enskild, och därför inte var hemliga. Kammarrätten höll inte med utan ansåg uppgifterna kunde kopplas till enskilda genom så kallad bakvägsidentifiering, dvs. genom att de sekretessbelagda uppgifterna kombinerades med annan extern information. Att det fanns ett journalistiskt ändamål bakom begäran hade ingen betydelse, enligt kammarrätten.

Elevprestationer på friskolor hemliga

Statistiska centralbyrån, SCB, vägrade lämna ut statistik om elever på fristående skolor, fritidshem och gymnasieskolor i kommuner där det bara fanns en sådan fristående enhet. Statistiken hade begärts ut av Sverige kommuner och regioner respektive Rådet för främjande av kommunala analyser och rörde genomströmning, betyg och sammansättning av elever.

SCB menade att statistiken kunde kopplas till enskilda utövare och att den avsåg ekonomiska förhållanden. Slutligen bedömde SCB att det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan skada för de enskilda utövarna, eftersom de kunde påverka potentiella elevers val av skola samt utnyttjas av konkurrenter. Uppgifterna var därför hemliga enligt statistiksekretessen.

De sökande överklagade men fick avslag i kammarrätten som delade SCB:s bedömning.