Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

NTF nekades uppgifter ur STRADA

Organisationen NTF begärde ut uppgifter om inträffade olyckor 2019 ur Transportstyrelsens databas STRADA. Det handlade om olycksidentitet, år och kvartal när olyckan inträffat, i vilken kommun olyckan inträffat, sammanvägd trafikantkategori, sammanvägd skadegrad, vilken hastighetsbegränsning som gällde där olyckan inträffat, år för olyckan, kommun, väghållare, olycksväg/gata, olyckstyp, hastighet, väglag, väderförhållande, ljusförhållande, position samt olycksidentitet. Uppgifterna var, med undantag för olycksidentitet, tänkta att publiceras i diagram, en karta och i den sökbar databas på NTF:s hemsida. Transportstyrelsen avslog med hänvisning till statistiksekretess.

NTF överklagade och skrev bland annat att man hade publicerat denna och liknande data från STRADA på sin hemsida sedan 2007. Men kammarrätten gick på Transportstyrelsens linje. Domstolen skrev bland annat:

”Uppgifterna är mycket detaljerade och det går inte att bortse från att det med s.k. bakvägsidentifiering, dvs. genom att de sekretessbelagda uppgifterna kombineras med annan extern information, går att identifiera enskilda personer i materialet.”

Olycksstatistik var hemlig

En journalist begärde ut statistik från Transportstyrelsens databas Strada som visade alla trafikolyckor på Gotland under åren 2017–2019. Begäran omfattade uppgifter om om olyckans tid, svårighetsgrad och plats. Transportstyrelsen vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till statistiksekretess.

Journalisten överklagade och menade att uppgifterna var av den typen att de inte kunde kopplas till någon enskild, och därför inte var hemliga. Kammarrätten höll inte med utan ansåg uppgifterna kunde kopplas till enskilda genom så kallad bakvägsidentifiering, dvs. genom att de sekretessbelagda uppgifterna kombinerades med annan extern information. Att det fanns ett journalistiskt ändamål bakom begäran hade ingen betydelse, enligt kammarrätten.