Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: fullmakt
Sekretess på skatteutredning i försäkringsärende på grund av för generell fullmakt
När Länsförsäkringar begärde ut en utredning från Skatteverket kopplad till ett personskadeärende fick bolaget avslag, trots en utställd fullmakt för de uppgifter från Skatteverket ”som behövs i skaderegleringen”. Samtycket från den berörda personen var inte tillräckligt preciserat och bedömdes inte täcka in en utredning om inkomstskatt, enligt myndigheten, som därmed ansåg att uppgifterna var sekretessbelagda enligt OSL 27 kap. 1 §. Försäkringsbolaget stod på sig om fullmakten och hänvisade till att en stor mängd information behövs vid en skadereglering, bland annat den information som ett beslut om inkomstskatt baserats på i sin helhet.
Nu konstaterar kammarrätten att en enskild själv visserligen kan häva sekretessbelagda uppgifter till skydd för honom eller henne – något som dock inte är reglerat i OSL. Men domstolen instämmer i att det saknas uttryckligt samtycke för de begärda skatteuppgifterna och att fullmakten är för generellt formulerad för att kunna hörsamma begäran. Detta oaktat om uppgifterna är nödvändiga för bedöma personens rätt till ersättning.
Underkände sonens fullmakt
Kammarrätten underkände en fullmakt som en person hade visat upp för att få tillgång till sekretessbelagda uppgifter om sin mamma. Uppgifterna fanns i en patientjournal hos region Värmland.
Fullmakten löd: ”Härmed ger jag […], med personnummer […], min son eller den han sätter i sitt ställe, rätt att företräda mig i samtliga juridiska frågor som rör min person.”
Det var allt för allmänt hållet, ansåg kammarrätten, och fastställde regionens beslut att inte lämna ut de begärda journalanteckningarna.
Brett formulerad fullmakt godtogs
En förälder begärde ut handlingar gällande sina två barn från familjeenheten vid en stadsdelsnämnd i Stockholm. Föräldern var inte vårdnadshavare för barnen men visade upp en fullmakt från den andra föräldern som var det. Familjeenheten menade fullmakten inte gällde inom socialtjänsten. Men kammarrätten gjorde en annan bedömning efter överklagande. I fullmakten fanns en formulering om att den gällde ”i övriga instanser som har med barnen att göra” och kammarrätten ansåg att familjeenheten kunde betraktas som en sådan instans. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till familjeenheten för att pröva begäran som om den hade gjorts av en vårdnadshavare.
Fel att underkänna fullmakt
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, underkände en fullmakt som en mamma hade fått från sin son. Enligt fullmakten hade mamman rätt att ta del av sonens patientjournal. Men IVO trodde inte att sonen hade utfärdat en sådan fullmakt om han hade känt till vad som faktiskt stod i journalen. Mamman överklagade och kammarrätten gav henne rätt. Domstolen konstaterade att sonen hade gett henne uttryckligt tillstånd att ta del av journalen och att det inte fanns något som tydde på att fullmakten var ogiltig eller att sonen inte skulle kunna förfoga över sekretessen.
Person med förvaltare hade rätt att utfärda fullmakt
En person med förvaltare hade rätt att utfärda en fullmakt mot förvaltarens vilja som gav en journalist rätt att ta del av hennes handlingar hos överförmyndarnämnden. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Personen menade att förvaltaren och överförmyndarnämnden hade brustit i sina uppdrag och hade utfärdat fullmakten för att journalisten skulle kunna granska hennes ärende. Mot bakgrund av detta och mot bakgrund av personens hälsotillstånd hade förbättrats på senare tid ansåg kammarrätten att personen hade haft rätt att utfärda den aktuella fullmakten. Vid tiden för domen hade emellertid tidsgränsen som fanns angiven i fullmakten gått ut vilket betydde att den inte längre var giltig.
Fullmakt hävde inte sekretess
En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos Omsorgsnämnden i Uppsala kommun att få ta del av en besökslogg som redovisade kommunens insatser för en viss person. Journalisten hänvisade till en fullmakt som hade undertecknats av den aktuella personen och hans tre släktingar. I fullmakten stod det att sekretessen för uppgifterna i besöksloggen hävdes i förhållande till bland annat journalister från Uppsala Nya tidning. Omsorgsnämnden avslog begäran eftersom den inte kunde avgöra om den berörda personen hade skrivit under fullmakten frivilligt och med full insikt. Journalisten överklagade till kammarrätten som biföll överklagande delvis och bestämde att vissa uppgifter skulle lämnas ut till journalisten. Enligt kammarrätten visade utredningen att journalisten, genom kontakter med personen och hans anhöriga, hade relativt omfattande insyn i kommunens insatser för personen. Därför kunde nämnden, utan att bryta mot sekretessen, bekräfta att det fanns handlingar som motsvarade journalistens begäran och lämna ut uppgifter om dagar och tider för insatser ur dessa handlingar. Andra uppgifter i handlingarna kunde däremot inte lämnas ut, enligt kammarrätten. Kammarrätten underkände fullmakten av samma skäl som omsorgsnämnden.
Fullmakt som ombud hävde inte sekretess
Personen A hade utfärdat en fullmakt för två personer att företräda henne gentemot socialförvaltningen i Danderyds kommun. De två personerna begärde ut samtliga handlingar gällande A från socialförvaltningen men fick avslag. De överklagade till kammarrätten och bifogade en skrivelse från A där hon gav dem rätt att ta del av de begärda handlingarna. Kammarrätten avslog överklagandet. En fullmakt att företräda A hävde inte sekretessen, enligt domstolen. Och trots den ingivna skrivelsen var det inte klarlagt att A gett sitt samtyckte till ett utlämnande. Domstolen hänvisade till den starka socialtjänstsekretessen och ”vad som framkommit i målet”.
Opreciserad fullmakt hävde inte sekretess
Fastighetsmäklarinspektionen nekade en man att få ut samtliga uppgifter i ett antal handlingar. Det här trots mannen kunde visa upp fullmakter från de två personer som handlingarna gällde. Mannen överklagade men kammarrätten fastställde myndighetens avslagsbeslut. Kammarrätten ansåg att de utfärdade fullmakterna var för allmänt hållna för att häva sekretessen. Enligt fullmakterna hade mannen ”…rätt att inför domstolar, myndigheter och nämnder utkvittera alla handlingar och inhämta alla upplysningar i ärenden som fullmakterna gäller”. Kammarrätten hänvisade till ett uttalande i en proposition om att ett samtycke inte får ges ett så generellt innehåll ”…att den enskilde allmänt förklarar sig avstå från sekretessen hos viss myndighet eller tjänsteman”.
KR Sthlm 2500-13
Övervakningfilmen från ett misstänkt bensinsnatteri som följdes av en polisjakt med dödlig utgång för de misstänkta var hemlig med hänsyn till de omkomna och deras närstående. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Enligt domstolen var det alltså rätt av polisen att inte lämna ut filmen till en journalist. Att journalisten hade fått fullmakt från de omkomnas anhöriga spelade ingen roll, enligt domstolen.
Se även KR Sundsvall 1088-13 och KR Sundsvall 1321-13 som gäller samma händelse.
Kan jag få ut uppgifterna med en fullmakt?
Av OSL 12:1 framgår att sekretess till skydd för en enskild inte gäller i förhållande till den enskilde själv. Tanken är att en enskild sällan lider men av att få reda på saker om sig själv. Några få undantag finns visserligen (se OSL 25:6, OSL 28:2 och OSL 35:3). Med enskild menas som vanligt både människor av kött och blod (fysiska personer) och företag eller andra privata organisationer (juridiska personer).
Samtycke och fullmakt
En person, företag eller annan privat organisation kan alltså bestämma att du ska få rätt att ta del av känsliga uppgifter om den enskilde. Det här framgår av OSL 12:2. Det kan ske genom att den enskilde tar kontakt med myndigheten och muntligen lämnar sitt samtycke till att uppgifter lämnas ut till dig. Men det kan också gå till så att den enskilde skriver en fullmakt som du själv kan visa upp för myndigheten och som ger dig rätt till insyn i den enskildes angelägenheter. Det finns inga särskilda formkrav för hur en fullmakt ska se ut. En fullmakt kan rent av vara underförstådd. Sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut med stöd av en underförstådd fullmakt till exempel i en situation där myndigheten inte kan komma i kontakt med den enskilde för att få ett samtycke men inser att det ligger i hens intresse att uppgifterna lämnas ut ändå.
En fullmakt som ger dig rätt att begära ut uppgifter i den enskildes ställe ger dig också rätt till partsinsyn i de ärenden där den enskilde är part (se 10 § förvaltningslagen och 43 § förvaltningsprocesslagen).
Partsinsyn
Det finns två stora fördelar med partsinsyn. För det första är en parts rätt till insyn inte begränsad till de uppgifter som finns i allmänna handlingar i ärendet. För det andra har en part som regel rätt att få del även av sekretessbelagda uppgifter i ärendet.
En part har rätt att få ut alla uppgifter som har ”tillförts ärendet”. Med det avses alla sakuppgifter som myndigheten har hämtat in i ärendet och som kan ha betydelse för utgången. Tanken är att en part alltid ska få en chans att kommentera eller bemöta sådana uppgifter innan dem läggs till grund för ett beslut. Det betyder att parten direkt kan få ut uppgifter i tjänsteanteckningar från telefonsamtal eller anteckningar från inspektioner på fältet som annars inte blir allmänna handlingar förrän ärendet har avslutats. Minnesanteckningar är däremot en typ av handlingar som i många fall inte anses ha ”tillförts ärendet”. Se HFD 5044-13.
Som regel har en part rätt att få ta del av handlingar i sitt ärende som annars är sekretessbelagda för allmänheten. Det här framgår av OSL 10:3. Det är bara om det är av ”synnerlig vikt” att uppgifterna i ett ärende inte röjs som de kan hemlighållas för en part. Det kan vara aktuellt till exempel i de fall som omfattas av sekretess enligt OSL 17:2, OSL 25:6 och OSL 35:2. Sekretess hindrar aldrig att en part i ett mål eller ett ärende tar del av en dom eller ett beslut i målet eller ärendet, enligt OSL 10:3 2 st.
Utforma fullmakten
En fullmakt som är allt för generell häver inte sekretessen enligt den här kammarrättsdomen. Domstolen hänvisar till ett uttalande i förarbetena om att ett samtycke inte får ges ett så generellt innehåll ”…att den enskilde allmänt förklarar sig avstå från sekretessen hos viss myndighet eller tjänsteman”. Det kan också vara lämpligt att den enskilde sätter en tidgräns för hur länge fullmakten ska gälla. Ett exempel på en fullmakt kan du se här.