Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Arvsfonden nekas vissa uppgifter om godmanskap för avliden person

Överförmyndarnämnden i Åre, Krokom, Ragunda och Östersunds kommuner avslog en begäran från Allmänna arvsfonden om att få ut en akt gällande förvaltarskap/godmanskap för en avliden person. Enligt nämnden omfattades akten i sin helhet av sekretess. Den bedömningen delar dock inte kammarrätten, som i sitt utslag beslutar att samtliga handlingar – med undantag för uppgifter om en god mans personliga och ekonomiska förhållanden – ska lämnas ut. De senare uppgifterna kan inte röjas utan risk för att den berörda personen riskerar lida skada eller men, enligt domstolen, som slår fast att en sekretessbrytande bestämmelse inte är tillämplig i sammanhanget. Detta då arvsfonden inte kan anses utgöra någon närstående till den avlidne.

Allmänna arvsfonden, som är legal arvinge efter den avlidne då inga släktingar med arvsrätt finns, har uppgett att de efterfrågade uppgifterna ska kunna användas i en eventuell rättsprocess.

Ersättning till gode män hemlig

Det är hemligt hur mycket gode män får betalt för sina uppdrag, enligt den här domen.

God mans årsredovisningar hemliga för henne själv

En tidigare god man och förvaltare ville ha ut de ekonomiska årsredovisningar som hon själv gett in till Överförmyndarnämnden Mitt. Nämnden avslog hennes begäran med hänvisning till sekretess. Hon överklagade, men fick avslag även i kammarrätten.

Kammarrätten konstaterade att sökanden visserligen hade haft kännedom om innehållet i de aktuella handlingarna tidigare. Samtidigt hade det gått lång tid sedan hon senast tog del av dem. ”Det är inte uppenbart att det närmare innehållet i handlingarna fortfarande kan anses vara i allt väsentligt känt för henne”, skrev kammarrätten i domen.

Journalist nekades uppgift om god man

En journalist vände sig till Överförmyndaren i Malmö kommun för att få veta om en person hade god man och vem denna i så fall var. Anledningen var att journalisten inte ville kontakta personen om denne hade en god man. Då ville han hellre kontakta den gode mannen.

Nämnden lämnade ut uppgiften om att personen hade en god man men inte vem som var god man. Journalisten överklagade till kammarrätten för att även få den uppgiften.

Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att sekretessen kring vem som är god man åt en viss person kan brytas om det är av väsentlig betydelse för tredje man att få ut denna information (se 11 § förmyndarskapsförordningen och RÅ 2007 ref 82). Men det sökanden hade anfört om syftet med sin begäran, det vill säga journalistiskt arbete, visade inte att det var av väsentlig betydelse för honom att få ut uppgifterna, enligt kammarrätten.

Tjänstemäns kontaktuppgifter inte hemliga

Namn och kontaktuppgifter till chefer och andra tjänstemän på överförmyndarnämnden och socialtjänsten skyddas inte av den sekretess som avser uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden hos överförmyndarnämnden. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Eventuella klagomål mot ställföreträdare var hemliga

Överförmyndaren i Vellinge kommun vägrade lämna ut handlingar till en journalist som visade hur många uppdrag en viss god man/förvaltare hade för kommunen och om det förekommit klagomål mot honom. Kommunen skrev bland annat att det blir svårare att rekrytera ställföreträdare om de riskerar att utsättas för massmedial granskning och att en sådan granskning kan uppfattas som integritetskränkande för den som utsätts. Journalisten överklagade till kammarrätten och invände att uppgifter om en ställföreträdares uppdrag inte är uppgifter om personliga eller ekonomiska förhållanden. Kammarrätten höll inte med och avslog överklagandet.

Offentligt hur många uppdrag god man hade

En person hade rätt få veta hur många uppdrag en viss god man hade under ett angivet år. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Hemligt hur många klienter en god man hade

En dotter vände sig till överförmyndarnämnden och begärde att få veta hur många klienter som hennes mammas gode man hade. Dottern befarade att den gode mannen bara var ute efter lättförtjänta pengar. Överförmyndarnämnden avslog hennes begäran och beslutet fastställdes av kammarrätten efter överklagandet. Kammarrätten konstaterade att det rörde sig om uppgifter om den gode mannens personliga och ekonomiska förhållanden och att det inte stod klart att dessa kunde lämnas ut utan att den gode mannen lider men.

KR_Goteborg_3787_18

Person med förvaltare hade rätt att utfärda fullmakt

En person med förvaltare hade rätt att utfärda en fullmakt mot förvaltarens vilja som gav en journalist rätt att ta del av hennes handlingar hos överförmyndarnämnden. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Personen menade att förvaltaren och överförmyndarnämnden hade brustit i sina uppdrag och hade utfärdat fullmakten för att journalisten skulle kunna granska hennes ärende. Mot bakgrund av detta och mot bakgrund av personens hälsotillstånd hade förbättrats på senare tid ansåg kammarrätten att personen hade haft rätt att utfärda den aktuella fullmakten. Vid tiden för domen hade emellertid tidsgränsen som fanns angiven i fullmakten gått ut vilket betydde att den inte längre var giltig.

KR_Jonkoping_1131_13

Gode män och deras uppdrag offentliga

Överförmyndarnämnden i Malmö kommun nekade en journalist på Sydsvenskan att få ut vissa uppgifter om gode män. Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att domstolen skulle tvinga nämnden att lämna ut:

  1. Alla inkomna klagomål mot gode män under vissa angivna tidsperioder,
  2. uppgifter om orsaken till entledigande av gode män och förvaltare i 17 fall, och
  3. en förteckning över samtliga gode män i Malmö med uppgift om hur många huvudmän respektive god man har.

Kammarrätten avslog det första yrkandet eftersom det skulle krävas allt för omfattande efterforskningar för att hitta de begärda klagomålen. Nämnden skulle behöva söka igenom både det digital dagboksregistret och göra en manuell sökning i alla akter. Det andra yrkandet återförvisades till överförmyndarnämnden eftersom nämnden inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning enligt kammarrätten. Slutligen biföll kammarrätten det tredje yrkandet och bestämde att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut. Enligt kammarrätten stod det klart att uppgifter om att en person är förordnad som god man samt hur många huvudmän som personen har kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

KR_Goteborg_5475_13

Se även KR Göteborg 5619-15 m.fl. där domstolen kom till en delvis motsatt slutsats.