Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Det är hemligt hur mycket gode män får betalt för sina uppdrag, enligt den här domen.
En journalist vände sig till Överförmyndaren i Malmö kommun för att få veta om en person hade god man och vem denna i så fall var. Anledningen var att journalisten inte ville kontakta personen om denne hade en god man. Då ville han hellre kontakta den gode mannen.
Nämnden lämnade ut uppgiften om att personen hade en god man men inte vem som var god man. Journalisten överklagade till kammarrätten för att även få den uppgiften.
Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att sekretessen kring vem som är god man åt en viss person kan brytas om det är av väsentlig betydelse för tredje man att få ut denna information (se 11 § förmyndarskapsförordningen och RÅ 2007 ref 82). Men det sökanden hade anfört om syftet med sin begäran, det vill säga journalistiskt arbete, visade inte att det var av väsentlig betydelse för honom att få ut uppgifterna, enligt kammarrätten.
En informatör på ett assistansbolag begärde ut kontaktuppgifter till alla gode män i Stockholms stad för att kunna bjuda in dem till föreläsningar.
Överförmyndarnämnden i Stockholm avslog begäran. Det stod inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att de gode männen led men av det, ansåg nämnden.
Informatören överklagade och försäkrade att hans avsikt bara vara att ”…i god ton bjuda in de gode männen till relevanta föreläsningar anordnade av hans arbetsgivare”.
Kammarrätten tyckte att det lät som ett harmlöst ändamål och upphävde nämndens beslut. Domstolen skickade tillbaka ärendet till nämnden så att den kunde pröva om det fanns någon annan sekretessregel som hindrade ett utlämnande.
Namn och kontaktuppgifter till chefer och andra tjänstemän på överförmyndarnämnden och socialtjänsten skyddas inte av den sekretess som avser uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden hos överförmyndarnämnden. Det slog kammarrätten fast i den här domen.
Överförmyndaren i Vellinge kommun vägrade lämna ut handlingar till en journalist som visade hur många uppdrag en viss god man/förvaltare hade för kommunen och om det förekommit klagomål mot honom. Kommunen skrev bland annat att det blir svårare att rekrytera ställföreträdare om de riskerar att utsättas för massmedial granskning och att en sådan granskning kan uppfattas som integritetskränkande för den som utsätts. Journalisten överklagade till kammarrätten och invände att uppgifter om en ställföreträdares uppdrag inte är uppgifter om personliga eller ekonomiska förhållanden. Kammarrätten höll inte med och avslog överklagandet.
Södermalms stadsdelsnämnd hade sekretessbelagt för mycket av en utredning om en dement kvinna och kunde lämna ut fler uppgifter till kvinnans förvaltare. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Förvaltaren behövde uppgifterna för att kunna företräda kvinnan. Stadsdelsnämnden hade bland annat sekretessbelagt namn på tjänstemän vid nämnden samt vad dessa hade gjort i kvinnans ärende.
En person hade rätt få veta hur många uppdrag en viss god man hade under ett angivet år. Det slog kammarrätten fast i den här domen.
En dotter vände sig till överförmyndarnämnden och begärde att få veta hur många klienter som hennes mammas gode man hade. Dottern befarade att den gode mannen bara var ute efter lättförtjänta pengar. Överförmyndarnämnden avslog hennes begäran och beslutet fastställdes av kammarrätten efter överklagandet. Kammarrätten konstaterade att det rörde sig om uppgifter om den gode mannens personliga och ekonomiska förhållanden och att det inte stod klart att dessa kunde lämnas ut utan att den gode mannen lider men.
Överförmyndarnämnden i Malmö kommun nekade en journalist på Sydsvenskan att få ut vissa uppgifter om gode män. Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att domstolen skulle tvinga nämnden att lämna ut:
Kammarrätten avslog det första yrkandet eftersom det skulle krävas allt för omfattande efterforskningar för att hitta de begärda klagomålen. Nämnden skulle behöva söka igenom både det digital dagboksregistret och göra en manuell sökning i alla akter. Det andra yrkandet återförvisades till överförmyndarnämnden eftersom nämnden inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning enligt kammarrätten. Slutligen biföll kammarrätten det tredje yrkandet och bestämde att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut. Enligt kammarrätten stod det klart att uppgifter om att en person är förordnad som god man samt hur många huvudmän som personen har kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Se även KR Göteborg 5619-15 m.fl. där domstolen kom till en delvis motsatt slutsats.
Lidingö stads gode män kan inte antas lida men av att deras e-postadresser lämnas ut till en person som vill skicka ut ett erbjudande om tjänster. Det konstaterade kammarrätten i den här domen och beslutade att e-postadresserna skulle lämnas ut till personen.