Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En kvinna som fick djur omhändertagna och ville veta vem som hade köpt dem, begärde ut köpeavtalen från Länsstyrelsen, men begäran avslogs. Länsstyrelsen i Skåne hänvisade till 21 kap. 3 § och 31 kap. 16 § OSL och menade att såväl köparnas namn som deras kontaktuppgifter skyddas av sekretess. Detta eftersom personer som har övertagit omhändertagna djur har blivit hotade och utsatta för olaga intrång, skadegörelse och försök till påverkan. Myndigheten menade därför att det fanns en ”särskild anledning” att anta att de kunde lida skada om uppgifterna lämnades ut. Djurens före detta ägare överklagade beslutet till Kammarrätten i Göteborg som gav henne rätt.
Domstolen slår fast att sekretess vad gäller kontaktuppgifter enligt 21 kap. 3 § OSL begränsas av ett så kallat rakt kvalificerat skaderekvisit, där sekretess endast gäller om det finns en särskild anledning att anta att personen kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgifterna röjs. Att hänvisa till en generell hotbild för djurhem är inte tillräckligt för att anta att djurens nya ägare löper denna risk, menar domstolen. Bestämmelsen kan utöver detta inte användas för att sekretessbelägga en persons namn. Enligt kammarrätten finns det heller ingen särskild anledning att anta att privatpersonerna som köpte de omhändertagna djuren av myndigheten skulle lida ekonomisk förlust om deras namn och kontaktuppgifter röjs, då uppgifterna inte utgör affärs- och driftförhållanden, enligt 31 kap. 16 § OSL.
Att de nya djurägarnas namn inte utgör affärs- och driftförhållanden och att en allmän hotbild mot djurhem inte innefattar den typ av ekonomisk skada som avses i 31 kap. 16 § OSL slår samma domstol fast i en annan dom från samma dag i samma typ av mål.
En journalist hade rätt att få ut namn och adresser avseende vårdnadshavare till barn i åldrarna ett till ett och ett halvt år som de senaste tre månaderna hade erbjudits en plats i förskola i Helsingborgs kommun, dock med undantag för uppgifter om vårdnadshavare som hade skyddade personuppgifter.
Kommunen hade sekretessbelagt uppgifterna med stöd av den sekretess som gäller för uppgifter om enskilda i förskolan. Men kammarrätten såg ingen risk för att de berörda skulle lida men av ett utlämnande.
En person vände sig till Norrköpings kommun och begärde ut namn och telefonnummer till vårdnadshavarna på hennes dotters förskoleavdelning. Kommunen nekade med hänvisning till den sekretess som gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden inom förskolan.
Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten som poängterade att sekretessregeln är utformad så att sekretess gäller som huvudregel. Namn och telefonnummer är sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som omfattas av sekretessen, konstaterade kammarrätten.
En person begärde att få ta del av namn, adress, e-postadress och telefonnummer till anmälarna i åtta ärenden hos Konsumentverket. Myndigheten avslog och kammarrätten fastställde beslutet efter överklagande. Det råder absolut sekretess för uppgifter om personliga förhållanden gällande den som har ”trätt i affärsförbindelse” med företag som är föremål för Konsumentverkets tillsyn.
En person ville ha kontakt med anmälaren i ett ärende hos konsumentverket. Personen begärde därför ut anmälarens kontaktuppgifter. Hon ville hjälpa anmälaren och upplysa denne om att det var många som stred mot det anmälda företaget.
Konsumentverket avslog begäran med hänvisning till den absoluta tillsynssekretess som gäller för en person som har trätt i affärsförbindelse med Konsumentverkets tillsynsobjekt. Personen överklagande men kammarrätten avslog.
En person begärde hos länsstyrelsen att få ta del av dokumentation om de djurhem där hennes omhändertagna katter hade placerats. Myndigheten lämnade ut dokumentationen men med djurhemmens namn och kontaktuppgifter maskerade.
Personen överklagade för att få ut samtliga uppgifter i handlingarna. Kammarrätten avslog med hänvisning till affärssekretess. Domstolen ansåg att djurhemmens namn och kontaktuppgifter var sådana uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som omfattas av affärssekretessen.
Mot bakgrund av att djurhem vid flera tillfällen har utsatts för brottsliga gärningar, tyckte kammarrätten att det fanns särskild anledning att anta att djurhemmen skulle lida skada om dessa uppgifter lämnades ut.
En person begärde ut bland annat kontaktuppgifter (namn, befattning, telefonnummer och mejladress) till den polispersonal som hade arbetat med en viss förundersökning. Syftet var att han ville kunna nå de som hade varit involverade i ärendet.
Polismyndigheten avslog begäran. Myndigheten hänvisade till OSL 15:2 1 st (försvarssekretess) och OSL 18:1 1 st (förundersökningssekretess) när det gällde utredarna i ärendet, och till sekretess som skyddar uppgifter om enskildas personliga förhållanden OSL 35:1 när det gällde övrig personal.
Mannen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. När det gällde utredarna konstaterade domstolen att begäran rörde ett fåtal tjänstemän inom polisen och att uppgifter om dessa personers namn och funktion redan hade lämnats ut. Mot den bakgrunden kunde man inte anse att utredarna skulle skadas av ett utlämnande av kontaktuppgifterna, dessa skulle därför lämnas ut.
Vad gällde övrig personal konstaterade domstolen att dessa hade agerat som tjänstemän i ärendet och därmed inte skyddades av en sekretess som gäller för enskilda. Domstolen skickade tillbaka ärendet till polisen i den delen för en prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan regel.
En person begärde hos kommunen att få ut kontaktuppgifter till föräldrarna på den förskola där han hade sina egna barn. Kommunen vägrade och personen överklagade. Han anförde följande:
I dag kan inga föräldrar komma i kontakt med varandra och diskutera frågor om förskolan, då förskolan varken anordnat föräldramöten eller föräldraråd under de två terminer som den varit öppen. Förskolan har inte heller velat hjälpa till med att sätta ihop en frivillig kontaktlista som skulle kunna hänga på förskolans anslagstavla. Föräldrar får inte heller lämna meddelanden till varandra via exempelvis barnens klädkorgar. De har helt enkelt ingen annan chans att prata med varandra än att stå och vänta ut alla föräldrar vid grinden.
Kammarrätten biföll överklagandet och bestämde att personen skulle få ut kontaktuppgifterna, med undantag för sådana som gällde föräldrar med skyddade personuppgifter. Enligt domstolen var de begärde uppgifterna sådana som normalt är harmlösa, ofta offentliga och i varje fall vanligen lätt tillgängliga.
Namn och kontaktuppgifter till chefer och andra tjänstemän på överförmyndarnämnden och socialtjänsten skyddas inte av den sekretess som avser uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden hos överförmyndarnämnden. Det slog kammarrätten fast i den här domen.
En journalist hade rätt att få ut kontaktuppgifter till personer som hade anmält farliga leksaker till Konsumentverket. Tillsynssekretessen som gäller hos Konsumentverket innebär att det råder absolut sekretess för uppgifter om personliga förhållanden för dem som har ”trätt i affärsförbindelse” med myndighetens tillsynsobjekt. Många av myndighetens tillsynsärenden har sitt ursprung i att en privatperson har trätt i affärsförbindelse med ett företag och sedan anmäler företaget när något går snett i affärsförbindelsen. Anmälarna omfattas i dessa fall av den absoluta sekretessen. Men kammarrätten ansåg i den här domen att den absoluta sekretessen bara skyddar mycket känsliga uppgifter och skrev: ”Namn, personnummer och kontaktuppgifter på anmälare i ärenden om farliga eller misstänkt farliga leksaker kan inte anses höra till den kategori av uppgifter som avses med bestämmelsen och som därmed skulle omfattas av den absoluta sekretess som föreskrivs”. Kammarrätten slog fast att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut till journalisten.