HFD: Sekretessparagraf som skyddar adressuppgifter omfattar inte namn

Kammarrättens beslut att inte lämna ut en partsbilaga till en dom, baserat på att en enskild person i handlingen har skyddade personuppgifter, upphävs i Högsta förvaltningsdomstolen. HFD ser till skillnad från lägre instans ingen grund för sekretess utifrån bestämmelsen i 21 kap. 3 § i OSL, som har begränsats till att gälla vissa angivna uppgifter om enskilds bostadsadress ”eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt”. Personen bakom begäran har klargjort att hen endast vill ta del av namn och personnummer i partsbilagan, vilket HFD också påpekar i sin dom.

HFD överlämnar nu frågan om sekretess finns på någon annan grund till kammarrätten, för en förnyad prövning vid domstolen.

Måste utreda GDPR-sekretess i utfärdade p-böter

Kommunägda Stockholms Stads Parkerings AB nekade tidigare i år en persons begäran om att få ut uppgifter över utfärdade p-böter under en angiven period. Bakgrunden är att personen, efter ett eget tvistemålsärende, vill kartlägga parkeringsavgifterna för att utröna om p-böter återkommande utfärdas på felaktiga grunder.

Men domstolen underkänner nu kommunbolagets sekretessgrunder på flera punkter. Det finns inget stöd i OSL för påståendet att det skulle lida affärsmässig skada vid ett utlämnande, och inte heller någon grund för sekretess för enskild baserat på en förmodad hotbild för fordonsägare, enligt domstolen. Enligt bolaget skulle uppgifter över registreringsnummer kunna användas för att spåra var en bilägare ”kan tänkas befinna sig, tillfälligt eller vid återkommande tillfällen i framtiden”. Slutligen sätter kammarrätten frågetecken för bedömningen att samtliga utfärdade kontrollavgifter är en sammanställning av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Bolaget har inte heller styrkt varför personen bakom begäran skulle kunna komma att bryta mot någon bestämmelse i förordningen, anser rätten. Ärendet skickas nu tillbaka till Stockholms Stads Parkering för en ny rond i GDPR-frågan.

Personuppgifter till omhändertagna djurs nya ägare ska lämnas ut

En kvinna som fick djur omhändertagna och ville veta vem som hade köpt dem, begärde ut köpeavtalen från Länsstyrelsen, men begäran avslogs. Länsstyrelsen i Skåne hänvisade till 21 kap. 3 § och 31 kap. 16 § OSL och menade att såväl köparnas namn som deras kontaktuppgifter skyddas av sekretess. Detta eftersom personer som har övertagit omhändertagna djur har blivit hotade och utsatta för olaga intrång, skadegörelse och försök till påverkan. Myndigheten menade därför att det fanns en ”särskild anledning” att anta att de kunde lida skada om uppgifterna lämnades ut. Djurens före detta ägare överklagade beslutet till Kammarrätten i Göteborg som gav henne rätt.

Domstolen slår fast att sekretess vad gäller kontaktuppgifter enligt 21 kap. 3 § OSL begränsas av ett så kallat rakt kvalificerat skaderekvisit, där sekretess endast gäller om det finns en särskild anledning att anta att personen kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgifterna röjs. Att hänvisa till en generell hotbild för djurhem är inte tillräckligt för att anta att djurens nya ägare löper denna risk, menar domstolen. Bestämmelsen kan utöver detta inte användas för att sekretessbelägga en persons namn. Enligt kammarrätten finns det heller ingen särskild anledning att anta att privatpersonerna som köpte de omhändertagna djuren av myndigheten skulle lida ekonomisk förlust om deras namn och kontaktuppgifter röjs, då uppgifterna inte utgör affärs- och driftförhållanden, enligt 31 kap. 16 § OSL.

Att de nya djurägarnas namn inte utgör affärs- och driftförhållanden och att en allmän hotbild mot djurhem inte innefattar den typ av ekonomisk skada som avses i 31 kap. 16 § OSL slår samma domstol fast i en annan dom från samma dag i samma typ av mål.

Länsstyrelsen nekade uppgifter om lantbrukare utifrån generell hotbild – får bakläxa

En person som begärde ut uppgifter på företagsnamn och produktionsadress för samtliga mjölkproducenter i Blekinge – samt vilka av dem som registrerat sig för försäljning av obehandlad mjölk – fick blankt nej hos länsstyrelsen. Myndigheten nekade uppgifterna dels utifrån 30 kap. 23 § i OSL, som stadgar att sekretess råder för statliga myndigheters tillsynsverksamhet runt enskilda aktörers affärs- och driftsförhållanden. Dels utifrån en ”underliggande hotbild” mot lantbrukare, med stöd i bestämmelserna i 21 kap 3 § OSL. Men det beslutet får nu underkänt i kammarrätten. Domstolen pekar på att det råder en presumtion för offentlighet i bägge delar, och att denna är extra stark när det gäller 21 kap 3 § i OSL. Uppgifterna kan inte maskeras utifrån en förmodad generell hotbild mot lantbrukare, är bedömningen. Kammarrätten slår samtidigt fast att det inte heller har preciserats på vilket sätt de begärda uppgifterna rör affärs- eller driftsförhållanden, eller hur de skulle kunna lida skada vid ett eventuellt röjande.

Ärendet skickas nu åter till länsstyrelsen för förnyad handläggning. Personen som står bakom begäran har uppgett att bakgrunden är ett privat projekt, för att knyta ihop de som efterfrågar opastöriserad mjölk med berörda gårdsproducenter.

Namn på veterinär var offentligt

En person hade rätt att få ut namnet på den veterinär som hade skrivit en tjänsteanteckning i ett ärende om omhändertagande av djur vid länsstyrelsen. Länsstyrelsen hade hänvisat till att det fanns en hotbild mot veterinären. Men kammarrätten konstaterade att den åberopade sekretessbestämmelsen inte är tillämplig på enskildas namn.

Rankinglista med elever hemlighölls på fel grund

En förälder begärde ut en rankinglista över alla elever som hade kommit in i årskurs sju på en grundskola i Göteborgs kommun, med uppgifter om hur långt ifrån skolan respektive elev bodde. Kommunen avslog med hänvisning till att listan kunde avslöja var elever med skyddad identitet bor.

Föräldern överklagade och kammarrätten underkände den grund för sekretess som hade åberopats av kommunen. Domstolen pekade på att den aktuella sekretessregeln har ett rakt kvalificerat skaderekvisit och att det därmed finns en stark presumtion för offentlighet. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för prövning av om någon annan sekretessregel var tillämplig.

Partsbilaga i LPT-dom inte hemlig

En person hade rätt att få ut en partsbilaga till en dom avseende sluten psykiatrisk tvångsvård enligt LPT. I bilagan fanns uppgifter om den tvångsvårdades namn, personnummer och adress.

Kammarrätten konstaterade att uppgifterna inte omfattades av patientsekretess eftersom uppgifter i beslut om psykiatrisk tvångsvård är undantagna denna sekretess. Uppgifterna kunde inte heller sekretessbeläggas med stöd av den sekretess som skyddar uppgifter om var förföljda personer bor. Namn och personnummer skyddas inte av den aktuella sekretessen. Och domstolen tyckte inte heller att det fanns någon särskild anledning att anta att den berörda skulle utsättas för våld eller annat allvarligt om adressuppgiften lämnades ut.

Sekretessundantag gällde för beslutsbilagor

Bilagorna till en länsstyrelses beslut i ett djurskyddsärende omfattades inte av sekretess eftersom sekretessen i den tillämpliga sekretessregeln inte gäller uppgifter i beslut. Bilagorna utgjordes av en kontrollrapport och en fotobilaga.

BUN-chef självständig i förhållande till kommundirektör

E-postmeddelanden som chefen för barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun skickade till kommundirektören blev allmänna handlingar. Det här eftersom meddelandena rörde frågor där barn- och utbildningsförvaltningen var självständig i förhållande till kommunstyrelsen. Detta gällde trots att förvaltningschefen och kommundirektören båda var anställda inom kommunstyrelsen. Det kom kammarrätten fram till i dessa domar.

Sekretess för att skydda meddelare underkändes

Efter att kammarrätten hade skickat tillbaka ärendet till Östersunds kommun beslutade kommunstyrelsen att sekretessbelägga de begärda mejlen med hänvisning till bestämmelserna i OSL om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. 

Sökanden överklagade på nytt och kammarrätten anmodade kommunstyrelsen att redovisa vilka paragrafer i OSL man hade tillämpat i sitt beslut. Kommunstyrelsen hänvisade till två paragrafer och förklarade att mejlen utgjorde en del av underlaget i ett visselblåsarärende.  Mejlen innehöll information om enskilda medarbetare som hade lämnat uppgifter om olämpligt uppträdande från en politiskt tillsatt ledamot. Kommunstyrelsen menade att ett utlämnande av handlingarna vore att ”kringgå efterforskningsförbudet och principen om meddelarskydd”. 

Kammarrätten konstaterade att de begärda handlingarna inte innehöll några sådana uppgifter som skyddas av de paragrafer som kommunstyrelsen hade hänvisat till. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen en andra gång för prövning av om handlingarna omfattades av sekretess enligt någon annan paragraf.

Personalsocial sekretess inte heller tillämplig

Tredje gången gillt försökte Östersunds kommun sekretessbelägga mejlen med stöd av personalsekretess. Kammarätten underkände även det och beslutade att handlingarna skulle lämnas ut till sökanden.

Mejl till internutredare inte hemligt

Fackförbundet ST begärde att få ta del av ett e-postmeddelande som en inskriven arbetssökande skickat till en av Arbetsförmedlingens internutredare. I meddelandet anmälde den inskrivne att hon hade blivit utsatt för brott av en av myndighetens medarbetare. Arbetsförmedlingen lämnade ut meddelandet med undantag för uppgifter om avsändarens namn, e-postadress samt uppgifter om dennes mående.

ST överklagade och fick rätt i kammarrätten. Enligt domstolen var uppgifterna inte hemliga enligt regeln om sekretess för enskilds hälsa och sexualliv. Domstolen trodde inte heller att den inskrivne skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om hennes e-postadress lämnades ut till ST. Slutligen förekom uppgifterna inte i ett ärende om arbetsförmedlingen. Därmed var sekretessen för uppgifter om personliga förhållanden i sådana ärenden inte tillämplig.