Tromsökonventionen inget argument för digitalt utlämnande

Europarådets konvention om tillgång till offentliga handlingar, den så kallade Tromsökonventionen, ”har inte lämnat något stort avtryck i svensk rätt”. Det anförde hovrätten för nedre Norrland som skäl för att avslå en begäran om att lämna ut källkoden till ett datorprogram via epost eller via fax. Den sökande, som i hovrätten hade argumenterat att den aktuella konventionens artikel 6.1 ger en enskild rätt att erhålla en kopia i varje tillgängligt format, såvida inte önskemålet är oskäligt, överklagade hovrättens beslut till Högsta domstolen (HD), som nu avvisar överklagandet.

Hovrätten hade dels slagit fast att källkoden var allmän handling, och därför kunde lämnas ut, och dels att det i tryckfrihetsförordningen inte råder något förbud mot att lämna ut en sådan i elektroniskt format. Domstolen menade dock att det inte finns någon lag som tvingar en myndighet att lämna ut handlingar i elektroniskt format och avslog därför den sökandes begäran. Domstolen anförde samtidigt att dess avslagsbeslut inte kunde överklagas, då det inte innebar en begränsning av den sökandes rätt att ta del av allmänna handlingar, eftersom han fortfarande hade rätt att ta del av källkoden på plats eller få en pappersutskrift av den. En bedömning som HD delar.

Kommuns fråga om ”auktorisering” bröt mot efterforskningsförbudet

När en medborgare begärde ut ett kommunalråds e-postlogg och ett mejl med ett tips gällande kommunalrådet i Vännäs kommun fick medborgaren ta emot en rad ingående frågor från kommunens it-avdelning om vilket syfte medborgaren hade med sin begäran, i vilken roll han begärde ut dem och om han hade ”auktorisering” för att begära ut informationen. Justitieombudsmannen (JO) kritiserar Vännäs kommun för att har brutit mot efterforskningsförbudet enligt 2 kap. 18 § tryckfrihetsförordningen (TF) genom att ställa dessa frågor. Kommunen har medgett att den har agerat fel och har uppgett att begäran om de allmänna handlingarna uppfattades av en tjänsteman på kommunen som en misstänkt it-risk eller spam och att mejlet därför skickades skickades vidare till it-kontoret som ställde frågorna till medborgaren. JO slår fast att eftersom kommunen inte har förklarat om frågorna ställdes för att kunna pröva om det fanns hinder mot att lämna ut handlingarna så har kommunens frågor inneburit ett brott mot efterforskningsförbudet.

Domstol kritiseras av JO för fråga om utgivningsbevis inför e-postutlämnande

En person tillfrågades om hen hade utgivningsbevis när hen begärde ut ett häktningsprotokoll med e-post från Jönköpings tingsrätt. Justitieombudsmannen (JO) kritiserar domstolen för att frågan som den ställdes stred mot efterforskningsförbudet, även om det behöver prövas om en handling med känsliga uppgifter bör lämnas ut med e-post.

JO understryker att en myndighet som vill pröva lämpligheten av e-postutlämning också måste informera om att handlingen kan läsas på plats eller skickas med papperspost utan att några frågor behöver besvaras.

Strax efter händelsen i april i fjol ändrade Jönköpings tingsrätt sina e-postrutiner så att i princip alla kunde få handlingar på det sättet.

Partsinsyn kunde ge rätt att se internt mejl

En person begärde ut mejl som hade skickats inom grundskolenämnden i Malmö och var kopplade till ett diskrimineringsärende som gällde henne själv. Nämnden avslog hennes begäran.

Hon överklagade till kammarrätten som upphävde nämndens beslut i vissa delar. Bland annat fanns det ett mejl som hon kunde ha rätt att få ut enligt reglerna om partsinsyn. Mejlet var visserligen myndighetsinternt, och alltså inte en allmän handling på den grunden att det hade blivit expedierat eller var inkommet. Det aktuella ärendet som mejlet var kopplat till var heller inte avslutat, däremot hade ´mejlet tillfört ärendet sakuppgifter. Sökanden hade alltså rätt att ta del av detta med de inskränkningar som kan följa av den begränsade sekretess som gäller för part.

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till nämnden.

Lista över säkerhetskopior inte en säkerhetskopia

En person begärde att få ta del av kammarrättens registratorsbrevlådas lista över säkerhetskopior av e-postmeddelanden som kan återställas. Kammarrätten avslog med hänvisning till att de listade e-postmeddelandena hade raderats från det ordinarie e-postsystemet. Listan var, i likhet med de listade e-postmeddelandena, säkerhetskopior som förvarades hos domstolen enbart för att kunna återskapa information om den skulle gå förlorad oavsiktligt i det ordinarie systemet. Listan och meddelandena var alltså inte allmänna handlingar, enligt kammarrätten.

Personen överklagade och fick rätt i HFD. Domstolen hänvisade till förarbetena där det framgår att begreppet säkerhetskopia syftar på information som någon gång funnits i en myndighets ordinarie system och som har kopierats för att kunna återskapas om den skulle gå förlorad. Av detta följde, enligt HFD, att en lista över säkerhetskopior inte i sig är en säkerhetskopia. Att avslå begäran med hänvisning till att listan var en säkerhetskopia var alltså felaktigt enligt HFD som återförvisade ärendet till kammarrätten.

Logg för privat e-postkonto inte allmän handling

En journalist kunde inte få ut en logg för Skogsstyrelsens generaldirektörs privata e-postkonto trots att generaldirektören hade använt detta i tjänsten. Anledningen var att e-postkontot inte var tillgängligt för Skogsstyrelsen och därmed inte heller förvarat hos myndigheten i tryckfrihetsförordningens mening. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

GDPR-sekretess för enstaka personuppgift underkändes

En person begärde att få ta del av ett anonymt mejl som hade skickats till Södertörns högskola i samband med ett då pågående anställningsärende och som innehöll negativa uppgifter om honom. Avsändaren hade angett två andra personer med namn och kontaktuppgifter i mejlet. Högskolan maskerade det ena namnet med tillhörande kontaktuppgifter när mejlet lämnades ut. Det här med hänvisning till GDPR-sekretess.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde högskolans beslut. Det rörde sig om en enstaka personuppgift och domstolen kunde inte se att det uppgivna ändamålet med begäran, att överväga en polisanmälan om förtal, skulle strida mot GDPR.

Mejl där visst namn förekommer – tillräckligt preciserat

En person begärde ut mejl som åtta angivna medarbetare vid Linköpings universitet hade skickat eller tagit emot och som innehöll personens namn i ämnesraden eller meddelandetexten. Begäran var avgränsad till perioden februari till maj 2020.

Universitetet avslog den del av begäran som innehöll namnet i meddelandetexten med hänvisning till att den inte var tillräckligt preciserad och att en sammanställning av dessa mejl inte var möjlig med rutinbetonade åtgärder. Den del av begäran som gällde mejl med namnet i ämnesraden avslogs med hänvisning till att dessa meddelanden utgjorde arbetsmaterial/intern e-postkommunikation.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde universitetets beslut. Domstolen bedömde att begäran om att ta del av mejl där namnet förekom i meddelandetexten var tillräckligt preciserad och att universitetet har tekniska möjligheter att göra den aktuella sökningen. Frågan om mejlen kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder var inte relevant eftersom det rörde sig om färdiga handlingar och inte en sammanställning av uppgifter.

Vad gällde de mejl som hade namnet i ämnesraden gjorde kammarrätten följande bedömning. Mejlen var skickade mellan medarbetare på en och samma institution och var därför inte expedierade eller inkomna. Däremot var de kopplade till ett ärende, närmare bestämt frågan om den aktuella personens fortsatta anställning på universitet. Enligt kammarrätten gick det inte utläsa av handlingarna i målet om det ärendet var avslutat, och om mejlen av det skälet hade blivit allmänna handlingar. Kammarrätten skickade därför tillbaka ärendet till universitetet för ny prövning.

Bilagor till e-post var inte allmänna handlingar

En bilaga till ett e-postmeddelande kan inte anses som en självständig allmän
handling om inte e-postmeddelandet som sådant utgör en allmän handling.
Detta gäller även om bilagan, om den förekom i ett annat sammanhang,
skulle anses utgöra en allmän handling. Den bedömningen gjorde kammarrätten i den här domen. Sökanden kunde därför inte med stöd av tryckfrihetsförordningen få ut bilagor till e-postmeddelanden som inte var allmänna handlingar.

Familjen Helsingborg inte självständig

Familjen Helsingborg är en sammanslutning av elva olika kommuner som gemensamt driver frågor i ett regionalt perspektiv. Styrelsen utgörs av kommunstyrelsens ordförande och oppositionsledare för respektive kommun. 

I den här domen kom kammarrätten fram till att Familjen Helsingborg inte var självständig i förhållande till moderförvaltningarna i respektive kommun. Mejl som hade skickats mellan Familjen Helsingborg och tjänstemän vid respektive moderförvaltning var därför interna och inte expedierade eller inkomna.