Öppna data-lagen ger inte rätt till källkod som inte kan läsas

En person som begärt att få ta del av två datorprograms källkod, som hade tillförts ett mål vid Kammarrätten i Stockholm, fick nej av domstolen. Begäran gjordes med stöd av öppna datalagen, personen yrkade alltså att programmen skulle lämnas ut i befintlig elektronisk form för vidareutnyttjande. Kammarrätten pekade på att den saknade ett tekniskt hjälpmedel för att kunna läsa eller lyssna av programmen, med följden att de inte kunde anses som förvarade hos domstolen, och därmed inte utgjorde allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningens mening. Enligt domstolen hade personen inte heller rätt att ta del av programmen på annan grund, varför öppna data-lagen inte var tillämplig i fallet.

Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast utslaget i målet, med hänvisning till kammarrättens uppgifter om att upptagningarna inte kunde öppnas.

Tromsökonventionen inget argument för digitalt utlämnande

Europarådets konvention om tillgång till offentliga handlingar, den så kallade Tromsökonventionen, ”har inte lämnat något stort avtryck i svensk rätt”. Det anförde hovrätten för nedre Norrland som skäl för att avslå en begäran om att lämna ut källkoden till ett datorprogram via epost eller via fax. Den sökande, som i hovrätten hade argumenterat att den aktuella konventionens artikel 6.1 ger en enskild rätt att erhålla en kopia i varje tillgängligt format, såvida inte önskemålet är oskäligt, överklagade hovrättens beslut till Högsta domstolen (HD), som nu avvisar överklagandet.

Hovrätten hade dels slagit fast att källkoden var allmän handling, och därför kunde lämnas ut, och dels att det i tryckfrihetsförordningen inte råder något förbud mot att lämna ut en sådan i elektroniskt format. Domstolen menade dock att det inte finns någon lag som tvingar en myndighet att lämna ut handlingar i elektroniskt format och avslog därför den sökandes begäran. Domstolen anförde samtidigt att dess avslagsbeslut inte kunde överklagas, då det inte innebar en begränsning av den sökandes rätt att ta del av allmänna handlingar, eftersom han fortfarande hade rätt att ta del av källkoden på plats eller få en pappersutskrift av den. En bedömning som HD delar.

Programfiler ansågs inte förvarade hos HFD

En person begärde hos HFD att få ta del av elektroniska kopior och/eller utskrifter av källkoden av filer som finns på olika datalagringsmedier som kommit in till domstolen.

Begäran omfattade bland annat disketter och hålkort. I denna del avslog HFD med hänvisning till att domstolen saknade teknisk utrustning för att kunna ta del av innehållet på dessa medier.

Begäran omfattade vidare CD/DVD-skivor och ett USB-minne med olika typer av filer på. HFD lämnade ut utskrifter av de RTF- och textfiler som fanns på dessa medier men avslog begäran vad avsåg program- och basfiler. Det här eftersom domstolen saknade program för att läsa dessa filer.

Även ett kassettband med ett datorspel för Commodore 64 omfattades av begäran. Personen hade specificerat att han inte ville ta del av programmet som en ljuduppspelning på en bandspelare. HFD hade dock ingen utrustning för att låta honom ta del av upptagningen på annat sätt. Det var därför det som erbjöds personen och med det ansåg HFD att begäran var tillgodosedd.

Journalist hade rätt att få ut källkod

En radiojournalist begärde ut källkoden som låg till grund för den algoritmstyrda mjukvara som Trelleborgs kommun använder som beslutsstöd inom socialtjänsten för exempelvis försörjningsstöd.

Kommunen avslog begäran och journalisten överklagade. I samband med överklagandet förklarade kommunen att den hade grundat sitt avslagsbeslut på en bestämmelse som skyddar affärshemligheter hos enskilda som gör affärer med myndigheter.

Kammarrätten underkände den sekretessgrunden och biföll överklagandet. Domstolen pekade på att programvaran hade tagits fram specifikt för kommunens behov och att kommunen numera ägde denna. Det handlade alltså inte om en produkt som hade licensierats till kommunen. Leverantören ägde inte längre källkoden och kunde inte disponera över produkten för kommersiella ändamål.

Källkod för myndighetsprogram var offentlig

En person begärde ut källkod och databasstruktur för ett studieadministrativt system som hade utvecklats vid Stockholms universitet. Universitet avslog begäran med hänvisning till att informationen skyddades av affärssekretess. Personen överklagade ända upp i högsta instans och fick till slut rätt. Universitet hade visserligen sålt det aktuella datorprogrammet till ett annat universitet för att täcka en del av utvecklingskostnaderna och skulle eventuellt sälja det till fler. Men det betydde inte att universitet ägnade sig åt affärsmässig försäljning av datorprogram, enligt Regeringsrätten. Därmed skyddades inte heller den begärda informationen av affärssekretess.

RA_2004_ref_74