Boende på generalkonsulat kan ej hemlighållas rutinmässigt

Svenska generalkonsulatet i Jerusalem har inte ”gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning” i ett utlämnande av allmänna handlingar och maskerat för många uppgifter. Det konstaterar kammarrätten i Göteborg i en dom som tvingar konsulatet att ompröva sitt beslut. Generalkonsulatet sekretessbelade bland annat en tjugo år gammal lista över svenska medborgare och deras familjemedlemmar som hade varit bosatta där. Men konsulatet måste lämna ut minst namn och personnummer, samt bedöma i varje enskilt fall om kontaktuppgifter kan lämnas ut, då generalkonsulatet ”inte har anfört något som skulle kunna utgöra fog för att de enskilda behöver sekretesskydd”, samtidigt som det råder presumtion för offentlighet för dessa uppgifter och de därför inte kan ”hemlighållas rutinmässigt”. Generalkonsulatet motiverade maskningen av uppgifterna delvis även med hänvisning till biståndssekretess, men eftersom det inte har förklarat hur uppgifterna hör till ett biståndsärende kan de inte sekretessbeläggas på den grunden, menar domstolen.

Kammarrätten underkänner även hur generalkonsulatet har sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till bland annat paragraferna för skydd av säkerhets- och bevakningsåtgärder, skydd för mellanstatliga förbindelser och skydd för affärsförbindelser med myndigheter.

Ingen affärssekretess för arenahyra under fotbollscup

Kommunägda Got Event måste lämna ut dokumentation som visar BK Häckens kostnader för att hyra Ullevi och Gamla Ullevi under Gothia Cup i Göteborg. Det beslutar kammarrätten efter att en journalist överklagat bolagets avslag i fallet. Bolaget menade att uppgifterna kunde skada fotbollsklubbens affärsförhållanden och därför var sekretessbelagda, utan att specificera den potentiella skadan vid ett röjande. Domstolen – som pekar på att det aktuella skaderekvisitet i OSL innebär en presumtion för offentlighet – tar fasta på detta, och ser inte heller i övrigt någon anledning till att klubben skulle kunna lida skada ekonomiskt. Reporterns begäran i fallet gällde hyreskostnaderna under turneringen 2023 och 2024.

2012 fick en annan lokal journalist avslag på att få ut hyresavtalet mellan kommunen och konsertarrangören Way out West i Slottsskogen i Göteborg. Kammarrätten, som då motiverade affärssekretessen både utifrån bolagets och kommunens intressen, var dock inte enig i utslaget.

Fortsatt sekretess för uppgifter om djurhem med omhändertagna djur

Namn- och adressuppgifter för djurhem som länsstyrelsen har avtal med för uppstallning av omhändertagna djur omfattas av affärssekretess. Det slås fast i en dom i kammarrätten, som går på samma linje som i flera liknande avgöranden. Med stöd av ett yttrande från länsstyrelsen i Örebro bedömer rätten vidare att enskilda djurhem riskerar att utsättas för skadegörelse och olaga intrång – och därmed ekonomisk skada enligt skrivningen i OSL – om kontaktuppgifterna röjs. Domstolen konstaterar dock samtidigt att det saknas vägledande praxis i frågan om stöd för ett hemlighållande finns i det angivna lagrummet.

En person som begärt ut uppgifterna från länsstyrelsen fick ta del av tjänsteanteckningar och andra handlingar i flera ärenden, med namn- och adressuppgifter till djurhemmen maskerade.

Kommuns förhandlingsläge inte skäl att sekretessbelägga anmälningar inför byggplaner

Intresseanmälningar inför en markanvisning i Malmö är inlämnade ”i konkurrens”, och ett utlämnande av de uppgifterna riskerar att försämra stadens position i kommande förhandlingar. Det anser den ansvariga kommunnämnden, med följden att en persons begäran om att få ut samtliga anmälningar i fallet avslogs. Nämnden hänvisar i sitt avslag till OSL 19:3. Men kammarrätten i Göteborg delar inte samma uppfattning, efter att personen tagit ärendet vidare. Nämndens motivering är för allmänt hållen för att det ska finnas skäl att tro att det allmänna kan lida skada, enligt domstolen, som i sammanhanget betonar att det berörda lagrummet i OSL innebär ett rakt skaderekvisit med en presumtion för offentlighet. Därmed krävs ett mer preciserat avslagsskäl.

Kommunnämnden beordras nu, innan ett eventuellt utlämnande, utreda om det finns någon grund för sekretess enligt OSL 31:16. Detta baserat på påståendet att ett röjande av uppgifterna kan påverka de som lämnat in intresseanmälningarna.

Personuppgifter till omhändertagna djurs nya ägare ska lämnas ut

En kvinna som fick djur omhändertagna och ville veta vem som hade köpt dem, begärde ut köpeavtalen från Länsstyrelsen, men begäran avslogs. Länsstyrelsen i Skåne hänvisade till 21 kap. 3 § och 31 kap. 16 § OSL och menade att såväl köparnas namn som deras kontaktuppgifter skyddas av sekretess. Detta eftersom personer som har övertagit omhändertagna djur har blivit hotade och utsatta för olaga intrång, skadegörelse och försök till påverkan. Myndigheten menade därför att det fanns en ”särskild anledning” att anta att de kunde lida skada om uppgifterna lämnades ut. Djurens före detta ägare överklagade beslutet till Kammarrätten i Göteborg som gav henne rätt.

Domstolen slår fast att sekretess vad gäller kontaktuppgifter enligt 21 kap. 3 § OSL begränsas av ett så kallat rakt kvalificerat skaderekvisit, där sekretess endast gäller om det finns en särskild anledning att anta att personen kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgifterna röjs. Att hänvisa till en generell hotbild för djurhem är inte tillräckligt för att anta att djurens nya ägare löper denna risk, menar domstolen. Bestämmelsen kan utöver detta inte användas för att sekretessbelägga en persons namn. Enligt kammarrätten finns det heller ingen särskild anledning att anta att privatpersonerna som köpte de omhändertagna djuren av myndigheten skulle lida ekonomisk förlust om deras namn och kontaktuppgifter röjs, då uppgifterna inte utgör affärs- och driftförhållanden, enligt 31 kap. 16 § OSL.

Att de nya djurägarnas namn inte utgör affärs- och driftförhållanden och att en allmän hotbild mot djurhem inte innefattar den typ av ekonomisk skada som avses i 31 kap. 16 § OSL slår samma domstol fast i en annan dom från samma dag i samma typ av mål.

Anbudsgivares uppgifter om uppfyllnad av miljökrav är inte företagshemligheter

Ett företag som hade deltagit i en upphandling av profilprodukter som anbudsgivare men inte vunnit upphandlingen, begärde av det kommunalt ägda företaget Jämtkraft AB att få ta del av samtliga anbudsgivares prisformulär för produkterna, men fick handlingen i maskerat skick, med motiveringen att den innehöll företagshemligheter.

Anbudsgivaren överklagade beslutet till Kammarrätten i Sundsvall. Domstolen river delvis upp det överklagade beslutet. Uppgifterna om anbudsgivarnas svar på om ställda miljökrav uppfylls av de offererade produkterna och på hur anbudsgivarna arbetar med ett miljövänligt alternativ till transport utgör inte företagshemligheter, enligt 31 kap. 16§ OSL, slår domstolen fast. De uppgifterna är alltså offentliga och ska lämnas ut. Lagrummet, som ger sekretesskydd för företagshemligheter vid upphandlingar, har ett rakt skaderekvisit som kräver en ”särskild anledning” att anta att anbudsgivarna lider men om uppgifterna röjs.

Domstolen avslår överklagandet vad gäller övriga maskerade uppgifter i handlingarna, med argumentet att de är viktiga konkurrensmedel i upphandlingar.

Tidning får ut uppgifter om företagskunders elförbrukning

Ett visst företags elförbrukning kan inte typiskt sett klassas som en affärs- eller företagshemlighet, betonar kammarrätten i en dom som innebär att Länstidningen Södertälje får rätt till uppgifter över de tio största företagskunderna hos Telge Nät under en vald månad. Elnätsbolaget, som i ett beslut i fjol nekade tidningens begäran helt, hade anfört att uppgifterna om förbrukningen skulle kunna användas i försäljningskampanjer, eller för att peka ut företagskundernas elförbrukning på ett ofördelaktigt sätt. Även de argumenten underkänns av kammarrätten, liksom Telge Näts påståenden om att det inte kan ha varit ”lagstiftarens avsikt” att uppgifter om enskild förbrukning ska utgöra offentliga uppgifter.

Kammarrätten påpekar även att det faller sig naturligt att möjligheten att få tillgång till uppgifterna ifråga är större hos ett elnätsbolag som omfattas av offentlighetsprincipen, än hos privata bolag. Att det kan uppstå en ofördelaktig situation kring uppgiftsskyddet ur den synvinkeln är inget som kan beaktas vid en prövning enligt det berörda lagrummet i OSL, slår domstolen fast.

Domen innebär att de begärda uppgifterna lämnas ut omedelbart.

Journalist nekas uppgifter från kommunalt elbolags räkningar

Uppgifter på elfakturor om kunders namn, adresser, kundnummer och OCR-nummer omfattas av sekretess enligt 19 kap. 1 § OSL och ska inte lämnas ut. Det slår kammarrätten fast, efter att en journalist hade överklagat ett nekande beslut från det kommunala elbolaget Umeå Energi. Journalistens ursprungsbegäran omfattade bland annat de företagskunder som har köpt mest el av bolaget. Det faktum att bolaget verkar på en konkurrensutsatt marknad och att dess kunder skulle kunna identifieras vid ett utlämnande ligger till grund för domstolens utslag.

Umeå Energi avslog initialt framställan helt och hållet, samtidigt som bolaget hänvisade till att det inte framgick i vilket syfte som uppgifterna begärdes ut ”eller hur de i övrigt ska hanteras”. Efter journalistens överklagande – där han betonade att elbolagens priser är kända redan via deras egna webbsidor – lämnade bolaget i nästa steg ut handlingarna med kund- och fakturauppgifterna maskerade. Kammarrättens prövning gjordes sedan på basis av detta, och gällde om journalisten hade rätt att få ut fakturorna i sin helhet.

Fortsatt sekretess för tre år gammal konsultupphandling på SCB

Våren 2020 genomförde Statistiska Centralbyrån (SCB) en upphandling av upphandlingskonsulter, med ett flertal inkommande anbud som följd. Tre år senare begärde ett upphandlingsspecialistföretag att få ut uppgifter om alla anbud i processen, med motiveringen att så pass lång tid nu har förflutit att uppgifterna inte längre kan anses vara nödvändiga att skydda. Men SCB avslog begäran i flera delar, bland annat när det gäller information om prissättning, referenser och nyckelpersoner.

Nu meddelar kammarrätten att den delar myndighetens bedömning, efter att företaget överklagat i ärendet. Även om det aktuella lagrummet i OSL innebär en presumtion för offentlighet – och upphandlingen är avslutad – handlar det om så pass detaljerade uppgifter att det finns särskild anledning att anta att bolagen kan lida skada om sekretessen bryts, är bedömningen. Dessutom rör de efterfrågade uppgifterna sådant som typiskt sett anses utgöra företagshemligheter, enligt domstolen. Därmed ska de inte lämnas ut.

Kommuns betalningar för upphandlade juristtjänster ska lämnas ut

En jurist vars advokatbyrå är part i en tvist med Göteborgs stad begärde ut olika typer av fakturor för utförda juridiska tjänster samt provision, där Göteborgs stad, andra kommuner samt bolag som ägs av Göteborgs stad är köpare, men fick avslag på flera begäran.

Kommunen avslog advokatens begäran och hävdade, baserat på två olika argument, att handlingarna omfattades av sekretess. Dels hänvisade kommunen till 19 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL, och hävdade att vissa av de begärda fakturorna omfattades av sekretess då de innehöll uppgifter som har ett direkt samband med tvisten som juristens advokatbyrå har med kommunen och att utlämnandet av uppgifterna som fakturorna innehåller kunde skada kommunens förvaltningar i den pågående tvisten. Dels avslog kommunen juristens begäran med hänvisning till 31 kap. 16 § OSL och menade de begärda fakturorna innehöll uppgifter som utgör företagshemligheter och att utlämnandet av dem kunde skada advokatbyråerna som är leverantörer.

Juristen överklagade dock avslagsbesluten till Kammarrätten i Göteborg och fick rätt i tre separata domar, vilket innebär att kommunen måste lämna ut de begärda handlingarna. Domstolen förklarade att fakturorna och uppgifterna som de innehåller inte skyddas av sekretess enligt 19 kap. 9 § OSL, då de antingen inte har någon koppling till någon rättstvist eller inte innehåller uppgifter som kan tänkas skada kommunen som part i en pågående sådan. Kammarrätten menade också att uppgifterna på de begärda fakturorna heller inte kan anses vara företagshemligheter, då de är så pass allmänt hållna – de gällde bland annat totalbelopp för inköpta tjänster under ett visst ramavtal – att det utifrån dem inte går att lista ut advokatbyråernas prissättning, affärsförhållanden eller affärsmässiga eller andra strategier. Domstolen fann även att uppgifterna om vilka förvaltningar eller nämnder inom Göteborgs stad som har köpt juridiska tjänster av advokatbyråerna i fråga inte omfattas av sekretess, då kunderna som framgår av fakturorna är offentliga parter som har köpt tjänster inom ramavtal för offentlig upphandling.