Tidning får ut uppgifter om företagskunders elförbrukning

Ett visst företags elförbrukning kan inte typiskt sett klassas som en affärs- eller företagshemlighet, betonar kammarrätten i en dom som innebär att Länstidningen Södertälje får rätt till uppgifter över de tio största företagskunderna hos Telge Nät under en vald månad. Elnätsbolaget, som i ett beslut i fjol nekade tidningens begäran helt, hade anfört att uppgifterna om förbrukningen skulle kunna användas i försäljningskampanjer, eller för att peka ut företagskundernas elförbrukning på ett ofördelaktigt sätt. Även de argumenten underkänns av kammarrätten, liksom Telge Näts påståenden om att det inte kan ha varit ”lagstiftarens avsikt” att uppgifter om enskild förbrukning ska utgöra offentliga uppgifter.

Kammarrätten påpekar även att det faller sig naturligt att möjligheten att få tillgång till uppgifterna ifråga är större hos ett elnätsbolag som omfattas av offentlighetsprincipen, än hos privata bolag. Att det kan uppstå en ofördelaktig situation kring uppgiftsskyddet ur den synvinkeln är inget som kan beaktas vid en prövning enligt det berörda lagrummet i OSL, slår domstolen fast.

Domen innebär att de begärda uppgifterna lämnas ut omedelbart.

Sekretessbedömningar underkända i domstol vid fyra tillfällen på en vecka

Den som begär att få ta del av allmänna handlingar från en myndighet, eller annan verksamhet som lyder under offentlighetsprincipen, har rätt att förvänta sig en noggrann prövning av vilka handlingar och uppgifter som kan lämnas ut. Det framgår av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.

Men det är inte alltid som myndigheterna lever upp till kravet. Under en dryg vecka i slutet av februari och början på mars 2023 avkunnade landets samtliga fyra kammarrätter, i Sundsvall, Stockholm, Jönköping och Göteborg, varsin dom där kommuner och kommunägda verksamheter fick bakläxa för dålig sekretessprövning.

En journalist hade begärt att få ta del av protokoll från kommun- och regionstyrda Skärgårdsstiftelsens AU-möten, men fick till viss del nej. Stiftelsen hänvisade bland annat till sekretess vid affärsförbindelse med myndighet enligt 31 kap. 16 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, trots att det var oklart om någon näringsidkare hade begärt att sekretess skulle råda. I avslagsbeslutet som journalisten hade fått hade stiftelsen också sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till hela 39 kap. OSL. Sammantaget underkändes Skärgårdsstiftelsens sekretessprövning av Kammarrätten i Stockholm som krävde en ny prövning.

En journalist i Lerum ville ta del av uppgifter om kommunens master och fackverkstorn, men fick nej med hänvisning till 18 kap. 8 § 1 OSL. Den åttonde paragrafen i kapitlet ska skydda säkerhets- eller bevakningsåtgärder när det bedöms vara nödvändigt, men kommunen hänvisade till fel punkt i paragrafen, 1 istället för 3, och motiverade sekretessen på ett sätt som inte var tillräckligt för en paragraf som har offentlighet som utgångspunkt. Kammarrätten i Göteborg konstaterade bland annat att kommunen inte hade prövat uppgifterna mot försvarssekretessen enligt 15 kap. 2 § OSL, samt att prövningen i stort inte var tillräckligt noggrann. Målet skickades tillbaka för ny prövning av kommunen.

En man som ville ta del av uppgifter om kommunägda Bergs Hyreshus inköp av husmoduler fick nej, bland annat med hänvisning till nämnda 31 kap. 16 § OSL om sekretess vid affärsförbindelse med myndighet. Inte heller i detta fall framgick att det berörda bolaget hade uppgett att det skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Kammarrätten i Sundsvall skickade därför tillbaka målet till Bergs Hyreshus för en mer noggrann prövning.

Tre anhöriga fick blank nej när de ville ta del av handlingar rörande en person som hade varit aktuell inom socialnämnden i Motala. Kommunen hävdade socialtjänstsekretess enligt 26 kap. 1 § OSL eftersom personerna saknade fullmakt. Kammarrätten i Jönköping konstaterade att det av kommunens beslut inte var möjligt att utläsa att en tillräckligt noggrann prövning hade gjorts. Målet skickades således tillbaka.

Jobbsökandes foto var offentligt

En person begärde ut cv för de personer som hade sökt ett jobb som avdelningschef vid kommunala bolaget Gästrike återvinnare. Bolaget lämnade ut tre cv:n och ett personligt brev. I det senare hade kommunen maskerat avsändarens foto, namn, bostadsadress, telefonnummer, e-postadress
och personnummer.

Personen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg att foto, namn och personnummer kunde lämnas ut eftersom det inte fanns någon anledning att tro att den berörda personen skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Bostadsadress, privat e-postadress och privat telefonnummer är uppgifter som har ett starkare sekretesskydd. Kammarrätten ansåg trots det att bostadsadress ändå kunde lämnas ut. Däremot inte privat telefonnummer och privat e-postadress.

À-priser inte hemliga

En person hade rätt att få ut uppgifter om à-priser i en fakturautredning och i anbudshandlingar från det kommunala bostadsbolaget Förvaltaren i Sundbybergs kommun. Kammarrätten tyckte inte att det fanns någon konkret anledning att anta att vare sig bostadsbolaget eller den aktuella leverantören skull lida skada av ett utlämnande. Kammarrätten hänvisade också till att syftet med begäran var att granska myndigheters förvaltning av allmänna medel.

Donationsstiftelsers handlingar inte allmänna

Region Stockholm förvaltar cirka 130 stiftelser som har bildats genom privata donationer. Stiftelserna ska stödja bland annat sjukvård, vetenskaplig forskning, social hjälpverksamhet och utbildning. Varje stiftelse är en egen juridisk person, men saknar egen styrelse och har i stället regionstyrelsen som högsta verkställande organ.

Regionen har lagt över den praktiska förvaltningen av stiftelserna på sitt helägda bolag AB Stockholms läns landstings Internfinans. Bolaget samförvaltar stiftelsernas kapital, sköter deras administration och förvarar de handlingar som har samband med förvaltaruppdraget.

När en person begärde ut handlingar som rörde Internfinans upphandling av redovisning och administration i stiftelserna avslog bolaget med hänvisning till att dessa inte var allmänna handlingar. Bolaget ansåg att handlingarna hörde till de enskilda stiftelserna som inte ska jämställas med myndigheter i tryckfrihetsförordningens mening. När personen överklagade till kammarrätten delade domstolen bolagets bedömning och avslog.

Frågan gick vidare till HFD som också avslog. Trots att regionstyrelsen är högsta verkställande organ i stiftelserna menade HFD att regionen inte har rättsligt bestämmande inflytande över dessa i offentlighets- och sekretesslagens mening. Stiftelserna är inte heller upptagna i den bilaga till lagen där man hittar de organ som inte är myndigheter men som ska tillämpa handlingsoffentlighet.

HFD bedömde att Interfinans upphandling av redovisning och administration hade ett sådant samband med varje enskild donationsstiftelse att handlingarna fick anses höra till stiftelserna som sådana, snarare än till regionen eller dess helägda bolag Internfinans. Därmed var handlingarna inte allmänna.

Intresselista var offentlig

Kommunala Ludvikahem avsåg att sälja tre fastigheter och hade upprättat en så kallad intresselista över bolag i fastighetsbranschen som skulle kunna vara intresserade av att köpa dem. En person begärde ut listan men fick avslag av Ludvikahem. Det kommunala fastighetsbolaget ansåg att det skulle skadas av ett utlämnande.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte att Ludvikahems motiv för sekretess var vaga och bestämde att den begärda handlingen skulle lämnas ut.

Hyra för kommersiell lokal var hemlig

En person begärde ut ett avtal mellan det kommunala fastighetsbolaget Higab i Göteborg och en hyresgäst som hyrde en kommersiell lokal. Fastighetsbolaget lämnade ut avtalet med undantag för uppgifterna om hur mycket hyresgästen betalade i hyra och deposition. Personen överklagade men kammarrätten fastställde beslutet. En utlämnande skulle gynna det kommunala fastighetsbolagets konkurrenter, tyckte kammarrätten.

Sponsring var offentlig

Det är inte hemligt vilka föreningar som Jämtkraft sponsrar eller vilka belopp dessa föreningar får från bolaget. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Hyresgästs köpoäng var offentliga

Uppgifter om namn, adress och köpoäng för en hyresgäst som hade tilldelats en lägenhet av kommunala Örebro bostäder AB var offentliga och skulle lämnas ut. Det slog kammarrätten fast i den här domen. En granne ville ha ut uppgifterna då han misstänkte att han hade bättre rätt till lägenheten eftersom han hade fler köpoäng än personen som fått den.

Affärssekretess skyddar inte privatkund

En privatkund till ett kommunalt energibolag kunde inte anses ha ”…trätt i affärsförbindelse…” med bolaget på det sätt som krävs för att skyddas av sekretessen i 31:16 OSL. Det konstaterade kammarrätten i denna dom. Kammarrätten pekade på att regelns huvudsakliga syfte är att skydda myndigheters affärspartners. I det aktuella fallet hade personen ingått ett avtal med bolaget som privatperson, konstaterade kammarrätten.

KR_Jonkoping_3504_17