Kommuns förhandlingsläge inte skäl att sekretessbelägga anmälningar inför byggplaner

Intresseanmälningar inför en markanvisning i Malmö är inlämnade ”i konkurrens”, och ett utlämnande av de uppgifterna riskerar att försämra stadens position i kommande förhandlingar. Det anser den ansvariga kommunnämnden, med följden att en persons begäran om att få ut samtliga anmälningar i fallet avslogs. Nämnden hänvisar i sitt avslag till OSL 19:3. Men kammarrätten i Göteborg delar inte samma uppfattning, efter att personen tagit ärendet vidare. Nämndens motivering är för allmänt hållen för att det ska finnas skäl att tro att det allmänna kan lida skada, enligt domstolen, som i sammanhanget betonar att det berörda lagrummet i OSL innebär ett rakt skaderekvisit med en presumtion för offentlighet. Därmed krävs ett mer preciserat avslagsskäl.

Kommunnämnden beordras nu, innan ett eventuellt utlämnande, utreda om det finns någon grund för sekretess enligt OSL 31:16. Detta baserat på påståendet att ett röjande av uppgifterna kan påverka de som lämnat in intresseanmälningarna.

Sekretessbedömningar underkända i domstol vid fyra tillfällen på en vecka

Den som begär att få ta del av allmänna handlingar från en myndighet, eller annan verksamhet som lyder under offentlighetsprincipen, har rätt att förvänta sig en noggrann prövning av vilka handlingar och uppgifter som kan lämnas ut. Det framgår av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.

Men det är inte alltid som myndigheterna lever upp till kravet. Under en dryg vecka i slutet av februari och början på mars 2023 avkunnade landets samtliga fyra kammarrätter, i Sundsvall, Stockholm, Jönköping och Göteborg, varsin dom där kommuner och kommunägda verksamheter fick bakläxa för dålig sekretessprövning.

En journalist hade begärt att få ta del av protokoll från kommun- och regionstyrda Skärgårdsstiftelsens AU-möten, men fick till viss del nej. Stiftelsen hänvisade bland annat till sekretess vid affärsförbindelse med myndighet enligt 31 kap. 16 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, trots att det var oklart om någon näringsidkare hade begärt att sekretess skulle råda. I avslagsbeslutet som journalisten hade fått hade stiftelsen också sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till hela 39 kap. OSL. Sammantaget underkändes Skärgårdsstiftelsens sekretessprövning av Kammarrätten i Stockholm som krävde en ny prövning.

En journalist i Lerum ville ta del av uppgifter om kommunens master och fackverkstorn, men fick nej med hänvisning till 18 kap. 8 § 1 OSL. Den åttonde paragrafen i kapitlet ska skydda säkerhets- eller bevakningsåtgärder när det bedöms vara nödvändigt, men kommunen hänvisade till fel punkt i paragrafen, 1 istället för 3, och motiverade sekretessen på ett sätt som inte var tillräckligt för en paragraf som har offentlighet som utgångspunkt. Kammarrätten i Göteborg konstaterade bland annat att kommunen inte hade prövat uppgifterna mot försvarssekretessen enligt 15 kap. 2 § OSL, samt att prövningen i stort inte var tillräckligt noggrann. Målet skickades tillbaka för ny prövning av kommunen.

En man som ville ta del av uppgifter om kommunägda Bergs Hyreshus inköp av husmoduler fick nej, bland annat med hänvisning till nämnda 31 kap. 16 § OSL om sekretess vid affärsförbindelse med myndighet. Inte heller i detta fall framgick att det berörda bolaget hade uppgett att det skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Kammarrätten i Sundsvall skickade därför tillbaka målet till Bergs Hyreshus för en mer noggrann prövning.

Tre anhöriga fick blank nej när de ville ta del av handlingar rörande en person som hade varit aktuell inom socialnämnden i Motala. Kommunen hävdade socialtjänstsekretess enligt 26 kap. 1 § OSL eftersom personerna saknade fullmakt. Kammarrätten i Jönköping konstaterade att det av kommunens beslut inte var möjligt att utläsa att en tillräckligt noggrann prövning hade gjorts. Målet skickades således tillbaka.

Signalsystem var försvarshemlighet

Detaljerade uppgifter om Trafikverkets signalsäkerhetssystem för järnvägstrafiken var försvarshemligheter. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Det kunde antas skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets säkerhet om uppgifterna kom ut, enligt domstolen.

Hemligt om något anbud kommit in

En person ville veta om det överhuvudtaget hade kommit in något anbud i en offentlig upphandling vid Trafikverket. Han förtydligade i sitt överklagande att han inte ville veta hur många anbud som hade kommit in eller ha några uppgifter om enskilda anbud. Trafikverket och senare kammarrätten avslog hans begäran med hänvisning till den absoluta sekretess som gäller före tilldelningsbeslut.

Malaysiska underleverantörer var hemliga

En journalist begärde ut handlingar från Region Östergötland som innehöll firmanamn på de malaysiska producenter som var underleverantörer till regionens leverantörer av engångshandskar. Regionen avslog med hänvisning till att information om vilka underleverantörer en viss leverantör använder är affärskänslig information. Bland annat därför att leverantörens konkurrenter kan vilja ingå avtal med samma underleverantörer.

Journalisten överklagade beslutet. Kammarrätten konstaterade att en av leverantörerna hade begärt att information om dennes underleverantörer skulle sekretessbeläggas. Kammarrätten fastställde regionens sekretessbeslut vad gällde den leverantören. Vad gällde övriga leverantörer framgick inte deras inställning i sekretessfrågan och kammarrätten återförvisade ärendet till regionen för att den skulle höra sig för.

Det visade sig att alla de andra leverantörerna också ville att uppgifter om deras underleverantörer skulle beläggas med sekretess. Region Östergötland gjorde som leverantörerna ville och när journalisten överklagade blev det avslag i kammarrätten.

Beslut utan motivering upphävdes

Kommunala bolaget Eskilstuna Logistik och Etablering maskerade delar av ett sekretessavtal när detta lämnades ut till en journalist. Sekretessavtalet gällde försäljning och utveckling av en kommunal flygplats och man hade bland annat maskerat namnet på den motpart som hade skrivit under avtalet.

Journalisten överklagade. Kammarrätten upphävde det överklagade beslutet eftersom det saknade en beslutsmotivering. Domstolen tyckte inte att den kunde bedöma om bolaget hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessbedömning. ”Bristen på motivering omöjliggör också en överprövning av förutsättningarna för sekretess i detta fall”, skrev kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till bolaget för ny prövning.

Vägrade identifiera handlingar som ändå var sekretessbelagda

SMHI bedömde att de begärda handlingarna omfattades av absolut sekretess. Mot den bakgrunden såg myndigheten ”…ingen anledning att identifiera enskilda handlingar som ingick i ärendet”.

Personen bakom begäran överklagade till kammarrätten som upphävde SMHI:s beslut. Kammarrätten underkände SMHI:s prövning eftersom myndigheten inte hade identifierat vilka handlingar som omfattades av begäran, vilket i sin tur hade lett till att kammarrätten inte hade fått del av alla handlingar, trots att domstolen hade begärt det. Ärendet gick tillbaka till SMHI för ny prövning.

Anbudsgivare var offentliga

Namnen på anbudsgivarna i en avslutad upphandling var offentliga, slog kammarrätten fast i denna dom.

Intresselista var offentlig

Kommunala Ludvikahem avsåg att sälja tre fastigheter och hade upprättat en så kallad intresselista över bolag i fastighetsbranschen som skulle kunna vara intresserade av att köpa dem. En person begärde ut listan men fick avslag av Ludvikahem. Det kommunala fastighetsbolaget ansåg att det skulle skadas av ett utlämnande.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte att Ludvikahems motiv för sekretess var vaga och bestämde att den begärda handlingen skulle lämnas ut.

Återstående budget för bygge var hemligt

Kommunala Karlshamnsfastigheter sekretessbelade hur stor del av budgeten för ett bygge som redan hade använts. Bolaget tänkte nämligen upphandla det resterande arbetet och ville inte avslöja det återstående budgetutrymmet för en potentiell anbudsgivare. Det skulle kunna påverka anbudsgivaren att komma in med ett högre anbud än den annars hade gjort, resonerade bolaget. Beslutet överklagades men kammarrätten köpte det resonemanget och fastställde sekretessbeslutet.