Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: kommunalt energibolag
Journalist nekas uppgifter från kommunalt elbolags räkningar
Uppgifter på elfakturor om kunders namn, adresser, kundnummer och OCR-nummer omfattas av sekretess enligt 19 kap. 1 § OSL och ska inte lämnas ut. Det slår kammarrätten fast, efter att en journalist hade överklagat ett nekande beslut från det kommunala elbolaget Umeå Energi. Journalistens ursprungsbegäran omfattade bland annat de företagskunder som har köpt mest el av bolaget. Det faktum att bolaget verkar på en konkurrensutsatt marknad och att dess kunder skulle kunna identifieras vid ett utlämnande ligger till grund för domstolens utslag.
Umeå Energi avslog initialt framställan helt och hållet, samtidigt som bolaget hänvisade till att det inte framgick i vilket syfte som uppgifterna begärdes ut ”eller hur de i övrigt ska hanteras”. Efter journalistens överklagande – där han betonade att elbolagens priser är kända redan via deras egna webbsidor – lämnade bolaget i nästa steg ut handlingarna med kund- och fakturauppgifterna maskerade. Kammarrättens prövning gjordes sedan på basis av detta, och gällde om journalisten hade rätt att få ut fakturorna i sin helhet.
Sponsring var offentlig
Det är inte hemligt vilka föreningar som Jämtkraft sponsrar eller vilka belopp dessa föreningar får från bolaget. Det slog kammarrätten fast i den här domen.
Affärssekretess skyddar inte privatkund
En privatkund till ett kommunalt energibolag kunde inte anses ha ”…trätt i affärsförbindelse…” med bolaget på det sätt som krävs för att skyddas av sekretessen i 31:16 OSL. Det konstaterade kammarrätten i denna dom. Kammarrätten pekade på att regelns huvudsakliga syfte är att skydda myndigheters affärspartners. I det aktuella fallet hade personen ingått ett avtal med bolaget som privatperson, konstaterade kammarrätten.
Fjärrvärmekostnad inte hemlig
En av de boende i ett radhusområde begärde ut antal mejl från fjärrvärmeleverantören Göteborg Energi. När bolaget lämnade ut mejlen hade det bland annat sekretessbelagt uppgifter i mejlen om enskildas telefonnummer. Den boende överklagade beslutet till kammarrätten som slog fast att bolaget inte hade haft stöd för detta. Enligt domstolen fanns det inget som talade för att kunden tänkte använda telefonnumren i strid mot personuppgiftslagen. Bolaget hade vidare sekretessbelagt uppgifter i mejlen om radhusens förbrukning, den totala fakturerade kostnad under 2014, kostnaden för samma förbrukning med ett privatavtal samt mellanskillnaden mellan dessa kostnader. Bolaget hade inte stöd för det heller, enligt kammarrätten. Domstolen pekade på att den boende kunde räkna ut den totala kostnaden utifrån sina egna fjärrvärmefakturor. Kostnaden enligt privatavtalet var en uppgift som framgick av bolagets marknadsföring mot allmänheten. Bolaget hade inte heller förklarat hur det skulle kunna lida skada av att uppgifterna lämnades ut. Bolaget hade däremot stöd för att sekretessbelagda uppgifter i e-postmeddelandet som avsåg de priser som bolaget kunde erbjuda ägaren till den undercentral som försåg radhusen med fjärrvärme. Det var uppgifter som typiskt sett skulle kunna gynna en konkurrent på bolagets bekostnad om de offentliggjordes, enligt domstolen.
KR Sthlm 2586-12
En anställd på kommunägda Sollentuna Energi AB begärde att få veta vad övriga anställda på hennes avdelning hade i lön. Bolaget vägrade med hänvisning till att bolaget skulle kunna missgynnas i konkurrensen med andra energibolag om det blev känt vad bolaget betalade sina anställda. Kammarrätten tyckte dock inte att skadan var så stor att det motiverade sekretess och gav den anställde rätt att få ut de begärda uppgifterna.