Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: lön
Vissa ytterligare uppgifter från nedlagd brottsutredning får lämnas ut efter polischefs död
En journalist begärde att Polismyndigheten skulle lämna ut handlingar som ingår i en nedlagd brottsutredning mot en avliden polischef, som har fått stor medial uppmärksamhet. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men journalisten menade att sekretessbeläggningen av uppgifter genom maskering var för långtgående och överklagade beslutet.
Kammarrätten upphäver delvis Polismyndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna gäller en numera avliden person, vilket mildrar sekretesskyddet. Domstolen beslutar att några få uppgifter, såsom vilken lön polischefen har haft vid olika tillfällen och tidigare e-postadresser som han har haft i tjänsten, ska avmaskeras. Detta då skaderekvisitet ändras från omvänt till rakt när personen som de sekretesskyddade uppgifterna gäller dör. Om en uppgift inte kan anses kränka den avlidnas frid eller om det inte med fog kan uppfattas som sårande för dess närstående efterlevande ska uppgiften betraktas som offentlig, slår domstolen fast.
I övrigt bedömer domstolen att de maskerade uppgifterna i de nedlagda förundersökningarna, som i stor utsträckning handlar om polischefens privatliv, fortsatt skyddas av sekretess, enligt 35 kap. 1 § OSL. Paragrafen skyddar uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i bland annat förundersökningar och brottsförebyggande verksamhet.
Sjuksköterskelöner inte hemliga
En anställd på en hälsocentral som drivs av Region Västernorrland hade rätt att få ut uppgifter om tre kollegors månadslön. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Regionen ville hemlighålla uppgifterna därför att ett utlämnande kunde missgynna regionen när den konkurrerade med privata vårdcentraler om sjuksköterskor och distriktssköterskor.
Kammarrätten poängterade att offentliganställdas löner enligt praxis är offentliga, och domstolen kunde inte se någon konkret skaderisk för regionens del.
GDPR-sekretess för lönelista
En person begärde en lönelista för samtliga cirka 500 anställda vid socialförvaltningen i Örebro kommun. Kommunen avslog med motiveringen att det kunde antas att personen skulle använda uppgifterna i strid med dataskyddsförordningen, GDPR. Uppgifterna omfattades alltså av GDPR-sekretessen i offentlighets- och sekretesslagen.
Personen överklagade till kammarrätten som avslog. Domstolen resonerade bland annat kring om personens användning av uppgifterna var av rent privat natur och därför inte omfattades av GDPR. Men eftersom personen inte hade redogjort för ändamålet med begäran tyckte domstolen inte att det fanns tillräckligt underlag för slutsatsen att det rörde sig om privat användning.
Polisen måste offentliggöra regionala löneskillnader
En anställd vid Polisen begärde ut statistik om bland annat medel- och medianlöner för poliser i de olika polisregionerna. Polismyndigheten vägrade med hänvisning till att ett offentliggörande skulle försämra myndighetens ställning som part i förhandlingar med facket.
Den anställde överklagade och anförde bland annat att samtliga arbetstagarorganisationer redan känner till de begärda uppgifterna. Att uppgifterna visar stora regionala skillnader i löner mellan olika regioner och därför är känsliga för Polismyndigheten är inte grund för sekretess, fortsatte klaganden.
Kammarrätten upphävde biföll överklagandet och slog fast att den begärda statistiken skulle lämnas ut till den anställde. Enligt kammarrätten hade den aktuella tabellen inte tagits fram för att användas i en facklig förhandling.
Ingen GDPR-sekretess för lönelista
En anställd vid Region Stockholm begärde ut en lönelista för personalen vid regionarkivet, men fick avslag. Regionen skrev: ”Den bedömning vi gör är att anställda inte har rätt att utföra lönekartläggningar bland sina kollegor på grundval av individuppgifter av integritetsskäl”. Regionen hänvisade till OSL 21:7 (GDPR-sekretess).
Den anställde överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att det hade kommit fram någon konkret omständighet som talade för att den anställde tänkte använda uppgifterna i strid mot dataskyddsförordningen (GDPR). Listan skulle därför lämnas ut inklusive namnen på de anställda.
Registrators lön var inte hemlig
Det är inte hemligt vad en registrator/dokumentcontroller på ett kommunalt bostadsbolag tjänar. Det slog kammarrätten fast i den här domen.
Lönelista hos bostadsbolag var offentlig
En person hade rätt att få ut en förteckning över anställda vid det kommunala bostadsbolaget MKB med uppgifter om namn, personalkategori och lön. Det slog kammarrätten fast i det här fallet. Bolaget hade bland annat hävdat att uppgifterna var affärshemligheter och att det kunde antas att personen bakom begäran skulle använda förteckning i strid mot personuppgiftslagen. Kammarrätten underkände samtliga argument för sekretess och biföll personens överklagande.
Lönelistor för åklagare var inte hemliga
En anställd vid Ekobrottsmyndigheten, EBM, hade rätt att få ut lönelistor som visade löner för samtliga åklagare vid myndigheten. Listorna skulle lämnas ut utan sekretessförbehåll, bedömde kammarrätten i denna dom. Kammarrätten tyckte inte att det hade kommit fram något i målet som tydde på att ett utlämnande skulle skada EBM:s verksamhet.
HFD 8309-13
En person hade inte rätt att få ut uppgifter om löner för anställda i ledningen för Chalmersfastigheter AB. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kunde bolaget inte jämställas med en myndighet eftersom det inte var upptaget i bilagan till OSL. Det spelade ingen roll att bolaget ägs av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Chalmers tekniska högskola AB som både finns med i bilagan.
KR Sthlm 5029-14
Kammarrätten tvingade företaget Transitio, som ägs av 20 landsting och regionala kollektivtrafikmyndigheter, att lämna ut lönelistor avseende samtliga sina anställda. Bolaget menade att konkurrerande företag skulle kunna gynnas av ett utlämnande men kammarrätten bedömde att det inte förelåg någon risk för att företaget skulle skadas. .