Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 02:04
Äldre handling hos filminstitutet var inte allmän
En person ville ha ut personnummer och postadress för en tidigare anställd på Svenska filminstitutet. Institutet avslog eftersom uppgiften fanns i en allmän handling som hade kommit in eller upprättats innan filminstitutet blev en offentligt finansierad verksamhet som lyder under offentlighetsprincipen.
Personen överklagade men fick avslag med samma motivering av kammarrätten.
TV-handlarmaterial inte allmänna handlingar
En person vände sig till Radiotjänst och begärde ut uppgifter från TV-handlare som hade kommit in under en angiven tidsperiod och som gällde personer i Uppsala eller Knivsta som förvärvat avgiftspliktig utrusning. Radiotjänst avslog med hänvisning till att uppgifterna inte förekom i den verksamhet hos bolaget som omfattas av offentlighetsprincipen, det vill säga ärenden om TV-avgifter. Personen överklagade men kammarrätten fastställde Radiotjänst beslut. Domstolen hänvisade till att det begärda materialet bearbetas och sorteras av Radiotjänst IT-avdelning innan specifika ärenden om TV-avgift inleds. Uppgifterna kunde därför inte anses tillhöra ett specifikt ärende och omfattades inte av offentlighetsprincipen.
Kyrkoantikvarisk ersättning var offentlig
En handling som visade hur den kyrkoantikvariska ersättningen hade fördelats mellan olika projekt i Härnösands stift var offentlig, enligt denna dom. Stiftsstyrelsen hade sekretessbelagt handlingen med hänvisningen till en sekretessregel som skyddar uppgifter i ärende om förvärv, överlåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet. Kammarrätten konstaterade att det här inte var ett sådant ärende och att den aktuella sekretessregeln därmed inte var tillämplig.
Radiotjänst måste använda alternativ sökväg
En person vände sig till Radiotjänst i Kiruna AB och begärde att få ta del av anmälningsblanketter för TV-innehav som ett antal utpekade kontrollanter hade gett in till bolaget under vissa specificerade tidsperioder. Bolaget avslog delar av begäran eftersom vissa blanketter bara kunde lokaliseras via kontrollanternas personalakter. Bolagets personaladministration ingår inte i den del av verksamhet som omfattas offentlighetsprincipen och därför ansåg bolaget att det inte var skyldigt att ta fram handlingarna den vägen. Sökanden överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Men när sökanden gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, fick hen rätt. HFD konstaterade att en manuell genomsökning av samtliga ärenden under relevanta tidsperioder var så omfattande att den inte kunde krävas av bolaget. Däremot slog HFD fast att bolaget var skyldigt att använda personalakterna som sökväg för att hitta de resterande blanketterna. Att personalakterna som sådana inte omfattades av offentlighetsprincipen spelade ingen roll, enligt domstolen.
”Det finns inte någon från handlingsoffentligheten härledd skyldighet att utnyttja varje tänkbar uppgiftssamling eller varje tänkbart hjälpmedel för att eftersöka allmänna handlingar. En myndighets skyldighet att tillförsäkra enskilda tillgång till allmänna handlingar sträcker sig emellertid längre än vad som kan krävas av myndigheter i andra sammanhang (jfr prop. 1985/86:80 s. 59). Det innebär att myndigheten inte alltid kan inskränka sin sökning till de register och uppgifts-samlingar som direkt avser den verksamhet eller de ärendeslag från vilka allmänna handlingar begärs ut. Har myndigheten exempelvis sammanställningar som primärt är avsedda att användas i en annan del av verksamheten, men som myndigheten känner till kan användas för att utan större arbetsinsats eftersöka begärda handlingar, bör det ankomma på myndigheten att använda dessa.”
HFD skickade tillbaka ärendet till Radiotjänst för fortsatt handläggning.
Patientskadenämnden ingen myndighet enligt KR
Patientskadenämnden är inte en myndighet i TF:s mening och därför gäller inte offentlighetsprincipen där. Det bedömde kammarrätten i denna dom. Domstolen hänvisade till förarbetsuttalanden och konstaterade att nämndens yttranden bara är rådgivande samt att den inte finansieras med offentliga medel.
HFD 8309-13
En person hade inte rätt att få ut uppgifter om löner för anställda i ledningen för Chalmersfastigheter AB. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kunde bolaget inte jämställas med en myndighet eftersom det inte var upptaget i bilagan till OSL. Det spelade ingen roll att bolaget ägs av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Chalmers tekniska högskola AB som både finns med i bilagan.
RÅ 1997 not. 94
Två journalister begärde att hos Posten Sverige AB få ut uppgifter om kundbesök, kassatransaktioner och ekonomiskt resultat vid fem postkontor i Linköping som skulle läggas ner. Posten vägrade att lämna ut uppgifterna med hänvisning till att uppgifterna inte fanns i den del av bolagets verksamhet som omfattas av handlingsoffentlighet enligt bilagan till OSL. Kammarrätten och senare Regeringsrätten avvisade journalisternas överklagande eftersom Posten Sverige AB:s besked inte var överklagbart.
JO 2004/05 s. 25
Det hade varit lämpligt om Radiotjänst i Kiruna hade meddelat ett överklagbart avslagsbeslut när bolaget nekade en person att få ut skriftliga instruktioner som bolaget lämnat till sina frilansande TV-avgiftskontrollanter. Det menade JO eftersom bolaget och personen ifråga hade olika uppfattning i frågan om handlingen hörde till den del av bolagets verksamhet som omfattas av handlingsoffentlighet.
JO 2003/04 s. 426
Folkbildningsrådet borde ha meddelat ett överklagbart avslagsbeslut när rådet nekade en person att få ut en intern utredningspromemoria från Studiefrämjandet. Det ansåg JO eftersom det inte var uppenbart att handlingen inte tillhörde den del av rådets verksamhet som omfattas av handlingsoffentligheten enligt bilagan till OSL.
KR Sthlm 3005-11
En journalist begärde att från AB Svensk Bilprovning på ut närmare 250 beslut om att betala ut ersättning till personer som köpt begagnade bilar i tron att de klarat besiktningen. I själva verket misstänkte bolaget att bilarna godkänts på grund av att inspektörerna blivit mutade. Bolaget vägrade lämna ut besluten av i huvudsak två skäl. För det första menade bolaget att besluten inte var fattade inom den verksamhet inom bolaget, dvs. fordonskontroll, som omfattas av offentlighet enligt bilagan till OSL. För det andra så var besluten lagrade elektroniskt och bolaget menade att ett utlämnande krävde att bolaget gjorde en sammanställning av uppgifter som inte var möjligt med rutinbetonade åtgärder. Kammarrätten konstaterade för det första att Regeringsrätten slagit fast att begreppet fordonskontroll inte ska tolkas allt för snävt (RÅ 2009 not. 131). Kammarrätten konstaterade för det andra att journalisten inte hade begärt någon sammanställning av uppgifter utan hade begärt ut beslutshandlingarna. Det spelade då ingen roll att dessa var lagrade elektroniskt. Kammarrätten konstaterade att besluten var allmänna handlingar och återförvisade ärendet till bolaget för bedömning av om handlingarna omfattades av sekretess.