Uppsägningsbeslut i visselblåsarärende inte hemligt

Lomma kommun hade inte grund för att neka en persons begäran om ett uppsägningsbeslut, och andra handlingar i ett personalärende, med stöd av absolut sekretess utifrån den så kallade visselblåsarlagen. Det anser kammarrätten. Enligt kommunstyrelsen var begäran så preciserad att en ”rapportörs eller annan enskilds identitet” kunde avslöjas bara genom en bekräftelse eller dementi på att några handlingar som motsvarade begäran överhuvudtaget fanns. Motparten i målet framhöll å sin sida att den eventuelle visselblåsarens anmälan hade gjorts anonymt, med följden att kommunens sekretesshänvisningar var ogrundade.

Domstolen bedömer nu att någon persons identitet inte kan röjas, eller att enskild riskerar att lida men, baserat på uppgifterna i handlingarna ifråga. Samtidigt är det fråga om ett avslutat uppsägningsärende och inte om uppgifter som enbart förekommer i en anmäld brottsmisstanke, varför allmänintresset trumfar den risk för skada som ett utlämnande kan medföra. Kammarrätten framhåller slutligen att det inte heller finns någon grund för personaladministrativ sekretess i fallet. Handlingarna ska därmed lämnas ut.

Vissa ytterligare uppgifter från nedlagd brottsutredning får lämnas ut efter polischefs död

En journalist begärde att Polismyndigheten skulle lämna ut handlingar som ingår i en nedlagd brottsutredning mot en avliden polischef, som har fått stor medial uppmärksamhet. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men journalisten menade att sekretessbeläggningen av uppgifter genom maskering var för långtgående och överklagade beslutet.

Kammarrätten upphäver delvis Polismyndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna gäller en numera avliden person, vilket mildrar sekretesskyddet. Domstolen beslutar att några få uppgifter, såsom vilken lön polischefen har haft vid olika tillfällen och tidigare e-postadresser som han har haft i tjänsten, ska avmaskeras. Detta då skaderekvisitet ändras från omvänt till rakt när personen som de sekretesskyddade uppgifterna gäller dör. Om en uppgift inte kan anses kränka den avlidnas frid eller om det inte med fog kan uppfattas som sårande för dess närstående efterlevande ska uppgiften betraktas som offentlig, slår domstolen fast.

I övrigt bedömer domstolen att de maskerade uppgifterna i de nedlagda förundersökningarna, som i stor utsträckning handlar om polischefens privatliv, fortsatt skyddas av sekretess, enligt 35 kap. 1 § OSL. Paragrafen skyddar uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i bland annat förundersökningar och brottsförebyggande verksamhet.

SVT nekas övervakningsfilm i sexbrottmål

En journalist från Sveriges Television nekades att få ut en digital kopia av en övervakningsfilm från en förundersökning i ett sexualbrottmål av Polismyndigheten. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till att det handlade om just ett sexualbrott och att det inte stod klart att filmen kunde lämnas ut utan att den enskilde eller närstående till personen lider men av utlämnandet.

Journalisten överklagade beslutet till kammarrätten med argumentet att förundersökningen och domen i brottmålet ingående beskriver innehållet i övervakningsfilmen. Samtidigt angav journalisten att hon kunde gå med på förbehållet om att anonymisera målsägandens röst och ansikte vid publicering av filmen och alltså acceptera att utlämnandet villkoras enligt OSL 10:14.

Kammarrätten i Stockholm gör dock samma bedömning i sekretessfrågan som Polismyndigheten och avslår överklagandet. Eftersom journalisten inte hade angett i sin ursprungliga begäran till myndigheten att hon kunde gå med på ett utlämnande med förbehåll, prövar inte domstolen denna del av överklagandet.

Film med domstolsvakter var hemlig

En person vände sig till Jönköpings tingsrätt och begärde ut en övervakningsfilm som visade när han gick igenom domstolens säkerhetskontroll. På filmen förekom även två vakter som var anställda vid tingsrätten. Tingsrätten vägrade lämna ut filmen. För det första hade man inte teknisk utrustning för att redigera filmen eller maskera delar av den. För det andra innehöll filmen, i omaskerat skick, uppgifter om vakternas personliga förhållanden, och enligt tingsrätten stod det inte klart att dessa kunde lämnas ut utan att vakterna eller deras anhöriga led men.

Personen överklagade till kammarrätten som fastställde tingsrättens beslut.

Hade rätt att få ut delar av övervakningsfilm

En person begärde hos Gävle tingsrätt att få ta del av och på egen hand dokumentera film från övervakningskameror i tingsrättens lokaler som visade hela händelseförloppet då han besökte tingsrätten för att ta del av handlingar. Tingsrätten avslog begäran eftersom det även förekom andra personer på flera sekvenser. Dessa kunde lida men om deras närvaro i tingsrätten röjdes, ansåg tingsrätten.

Efter överklagande bestämde kammarrätten att personen hade rätt att ta del av de delar av filmen där enbart han förekom i bild. Kammarrätten överlät till tingsrätten att ordna med utlämnandet.

Övervakningsfilm i förundersökning var hemlig

En person begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av en övervakningsfilm som förekom i en förundersökning som hade avslutats genom åtal. Åklagarmyndigheten nekade med hänvisning till den sekretess som gäller för uppgifter om enskilds personliga förhållanden som inhämtats genom kamerabevakning enligt kamerabevakningslagen. Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Övervakningsfilm från dödsolycka hemlig

En journalist begärde hos Statens haverikommission att få ut en övervakningsfilm som visade ett vägavsnitt strax före motorvägsbron i Södertälje. På filmen kunde man bland annat se en personbil med fem personer som senare omkom när deras bil störtade ner från bron i samband med broöppning. Haverikommissionen avslog begäran eftersom det inte stod klart att filmen kunde lämnas ut utan att trafikanter på filmen eller deras anhöriga skulle lida men. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.

KR_Sthlm_1889_16

KR Sthlm 5456-14

En journalist från SVT:s Uppdrag granskning begärde att få ut en övervakningsfilm från Husbykravallerna våren 2013 med sekretessförbehåll. Men AB Svenska bostäder som hade filmen nekade och journalisten överklagade. Kammarrätten konstaterade att klaganden var journalist och att det därför var troligt att han tänkte sprida filmen vidare. Att journalisten lovade avidentifiera personerna på filmen var inte tillräckligt för kammarrätten. Det gick inte heller att utforma ett sekretessförbehåll som undanröjde risken för de enskilda, enligt domstolen.

KR_Sthlm_5456_14

Se även KR Sthlm 2849-14