Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person vände sig till Jönköpings tingsrätt och begärde ut en övervakningsfilm som visade när han gick igenom domstolens säkerhetskontroll. På filmen förekom även två vakter som var anställda vid tingsrätten. Tingsrätten vägrade lämna ut filmen. För det första hade man inte teknisk utrustning för att redigera filmen eller maskera delar av den. För det andra innehöll filmen, i omaskerat skick, uppgifter om vakternas personliga förhållanden, och enligt tingsrätten stod det inte klart att dessa kunde lämnas ut utan att vakterna eller deras anhöriga led men.
Personen överklagade till kammarrätten som fastställde tingsrättens beslut.
En intagen på en anstalt begärde ut övervakningsfilmen från en händelse som hade lett till att han rapporterats för våld eller hot mot tjänsteman. Kriminalvården avslog med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder. Kriminalvården skrev bland annat att den som tar del av en sådan film kan räkna ut var inspelningsutrustningen är placerad och dra slutsatser om kvaliteten på inspelningen. Det är uppgifter som kan användas för bland annat sabotage, enligt Kriminalvården. Enligt myndigheten behövde den intagna inte heller ta del av filmen för att tillvarata sina intressen som part.
Den intagne överklagade men fick avslag även i kammarrätten.
En person begärde hos Gävle tingsrätt att få ta del av och på egen hand dokumentera film från övervakningskameror i tingsrättens lokaler som visade hela händelseförloppet då han besökte tingsrätten för att ta del av handlingar. Tingsrätten avslog begäran eftersom det även förekom andra personer på flera sekvenser. Dessa kunde lida men om deras närvaro i tingsrätten röjdes, ansåg tingsrätten.
Efter överklagande bestämde kammarrätten att personen hade rätt att ta del av de delar av filmen där enbart han förekom i bild. Kammarrätten överlät till tingsrätten att ordna med utlämnandet.
En förälder begärde ut övervakningsfilmer från en skola i Knivsta som bland annat visade när hans son slogs med en annan elev. Filmerna ingick i ett disciplinärende mot sonen.
Kommunen avslog begäran med hänvisning till den sekretess som gäller inom elevhälsan, annan elevstödjande verksamhet och i ärenden om tillrättaförande av elev.
När kammarrätten överprövade sekretessbesluten kom den fram till att filmerna kunde lämnas ut till föräldern med stöd av rätten till partsinsyn.
En person begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av en övervakningsfilm som förekom i en förundersökning som hade avslutats genom åtal. Åklagarmyndigheten nekade med hänvisning till den sekretess som gäller för uppgifter om enskilds personliga förhållanden som inhämtats genom kamerabevakning enligt kamerabevakningslagen. Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.
En journalist begärde ut en övervakningsfilm i en polisutredning och var beredd att underkasta sig ett sekretessförbehåll med innebörden att personerna på filmen skulle avidentifieras/maskeras innan filmen publicerades. Polismyndigheten nekade med hänvisning till att risken för men inte kunde undanröjas genom ett sekretessförbehåll. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen delade Polismyndighetens bedömning och fastställde beslutet.
En journalist begärde hos Statens haverikommission att få ut en övervakningsfilm som visade ett vägavsnitt strax före motorvägsbron i Södertälje. På filmen kunde man bland annat se en personbil med fem personer som senare omkom när deras bil störtade ner från bron i samband med broöppning. Haverikommissionen avslog begäran eftersom det inte stod klart att filmen kunde lämnas ut utan att trafikanter på filmen eller deras anhöriga skulle lida men. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.
En journalist från SVT:s Uppdrag granskning begärde att få ut en övervakningsfilm från Husbykravallerna våren 2013 med sekretessförbehåll. Men AB Svenska bostäder som hade filmen nekade och journalisten överklagade. Kammarrätten konstaterade att klaganden var journalist och att det därför var troligt att han tänkte sprida filmen vidare. Att journalisten lovade avidentifiera personerna på filmen var inte tillräckligt för kammarrätten. Det gick inte heller att utforma ett sekretessförbehåll som undanröjde risken för de enskilda, enligt domstolen.
Se även KR Sthlm 2849-14
Kammarrätten fastställde polisens beslut att inte lämna ut filmsekvenser från oroligheterna i Husby våren 2013 till en journalist. Domstolen konstaterade att det var lätt att identifiera personerna i filmerna och att dessa kunde lida men av ett utlämnande (OSL 35:1 1 st 1 p). Journalisten hade ett alternativt yrkande om att filmerna skulle lämnas ut till honom med ett sekretessförbehåll som innebar att han inte fick röja enskilda personers identitet. Men det yrkandet avslog kammarrätten utan närmare motivering. Kammarrätten ansåg inte heller att filmsekvenserna kunde lämnas ut i maskerat skick. Det skulle nämligen kräva en bearbetning av filmerna som kunde likställas med att polismyndigheten skapade helt nya handlingar genom en sammanställning av uppgifter (se TF 2:6 2 st). Eftersom det inte gick att göra med rutinbetonade åtgärder så kunde inte de maskerade versionerna av filmsekvenserna anses vara förvarade hos polismyndigheten. Därmed var de inte allmänna handlingar, hävdade kammarrätten.
Se även KR Sthlm 5456-14
Övervakningfilmen från ett misstänkt bensinsnatteri som följdes av en polisjakt med dödlig utgång för de misstänkta var hemlig med hänsyn till de omkomna och deras närstående. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Enligt domstolen var det alltså rätt av polisen att inte lämna ut filmen till en journalist. Att journalisten hade fått fullmakt från de omkomnas anhöriga spelade ingen roll, enligt domstolen.
Se även KR Sundsvall 1088-13 och KR Sundsvall 1321-13 som gäller samma händelse.