Film med domstolsvakter var hemlig

En person vände sig till Jönköpings tingsrätt och begärde ut en övervakningsfilm som visade när han gick igenom domstolens säkerhetskontroll. På filmen förekom även två vakter som var anställda vid tingsrätten. Tingsrätten vägrade lämna ut filmen. För det första hade man inte teknisk utrustning för att redigera filmen eller maskera delar av den. För det andra innehöll filmen, i omaskerat skick, uppgifter om vakternas personliga förhållanden, och enligt tingsrätten stod det inte klart att dessa kunde lämnas ut utan att vakterna eller deras anhöriga led men.

Personen överklagade till kammarrätten som fastställde tingsrättens beslut.

Skolpersonals namn inte hemliga

En person begärde ut namn och kontaktuppgifter till den skolpersonal som hade bevittnat en våldsam händelse på en skola i Götene kommun. Kommunen sekretessbelade uppgifterna om ”eventuella vittnen” och hänvisade till den sekretess som skyddar uppgifter om enskildas personliga förhållanden i skolverksamhet.

Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. I samband med överklagandet påstod kommunen att det inte var någon skolpersonal som hade bevittnat händelsen. Men i den handling som kommunen hade lämnat över till kammarrätten för sekretessprövning fanns uppgifter om att det var personal som gick emellan eleverna och särade på dem.

Kammarrätten slog fast att identitetsuppgifter om skolpersonal som utför åtgärder i tjänsten inte kan hemlighållas med stöd av den sekretess som skyddar enskildas personliga förhållanden. Eftersom det hade getts motstridiga besked om vilka uppgifter som fanns hos kommunen, skickade kammarrätten tillbaka ärendet dit för ny prövning.

K-nummer var uppgifter om personliga förhållanden

En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos polisen att få ut diarienummer (K-nummer) för samtliga anmälningar rörande grov kvinnofridskränkning under 2016 i Uppsala. Journalisten ville granska hur långt polisarbetet hade kommit i respektive anmält fall. Hon behövde diarienumren för att kontrollera om förundersökning hade inletts, pågick eller hade lagts ner. Polisen vägrade i de fall där de inblandade personerna hade ”skyddade uppgifter”. Som skäl angavs att K-numren kunde hänföras till fysiska personer. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarätten. Domstolen påpekade att ett K-nummer kan hänföras till de personer som är inblandade i det brott som anmälan avser. Därför, menade domstolen, är det sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som kan vara sekretessbelagda enligt i OSL 35:1. Domstolen höll med polisen om att det inte stod klart att K-numren kunde röjas i ärenden där de inblandade personer hade skyddade uppgifter. De berörda personerna eller deras anhöriga kunde lida men, enligt domstolen.

SthlmKRdom_4459_17

Socialtjänstsekretess skyddar inte företag

Socialnämnden i Uppsala kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga en promemoria från polisen med hänvisning till socialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Promemorian hade skrivits av en polis som oroade sig för flyktingbarn som bodde på ett visst boende. Den innehöll uppgifter om personer som praktiserade på boendet, uppgifter om företaget som drev boendet och företagets företrädare samt uppgifter om ett antal ensamkommande ej namngivna barn.
Kammarrätten ansåg inte att innehållet kunde betraktas som uppgifter om enskildas personliga förhållanden enligt den aktuella sekretessregeln. Vad gällde uppgifterna om de oidentifierade barnen så kunde dessa inte härledas till enskilda individer och då fanns det inte heller risk för att någon skulle lida men av ett utlämnande.

KR_Sthlm_8248_15