Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: diarienummer
Diarienummer var hemligt
En person hade lämnat information om en annan person till socialnämnden och frågat om denne fick försörjningsstöd. Personen ville också ha diarienumret när nämnden påbörjade sin utredningen om de lämnade uppgifterna. Nämnden avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess.
Personen överklagade men fick avslag även av kammarrätten. Domstolen konstaterade att ett utlämnande av diarienummer skulle avslöja att det fanns ett ärende och att den berörda personen alltså förekom inom socialtjänsten. Den upplysningen var i sig en uppgift om den enskildes personliga förhållanden och det stod inte klart at den kunde lämnas ut utan men för den berörda personen.
Diarienummer inte hemligt
En journalist hade rätt att få ut Livsmedelsverkets diarienummer på en handling som hade kommit in från Livsmedelsverket till Länsstyrelsen i Kronobergs län. Länsstyrelsen hade ansett att uppgiften omfattades av tillsynssekretess, men kammarrätten delade inte den bedömningen. Kammarrätten delade däremot länsstyrelsens bedömning vad gällde övriga sekretessbelagda uppgifter.
Notering på aktomslag kan ersätta registrering
Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras, utan det kan räcka med att lägga dem i akten för det ärende som de tillhör. Det konstaterade JO i det här beslutet som gällde Polismyndigheten. Men det är ett grundkrav att det någonstans finns dokumenterat vilka handlingar som har kommit in eller upprättats i ärendet, enligt JO.
”Att såsom skett i detta fall dokumentera detta genom anteckningar på aktomslaget kan godtas under förutsättning att anteckningarna förs kronologiskt och med stor precision så att handlingarna kan identifieras samt att aktomslaget sparas.”
JO skrev också att handlingar som inte registreras åtminstone ska inkomststämplas och förses med diarienummer om de hör till ett diariefört ärende.
Diarienummer var hemliga
En nyhetsbyrå begärde ut beslut från Skatteverket om avregistrering av falska identiteter i folkbokföringen. Skatteverket lämnade ut besluten med ett antal uppgifter maskerade: namn, personnummer, adress, passnummer samt diarienummer.
Nyhetsbyrån invände att diarienummer inte är sådana personliga förhållanden som skyddas av sekretessregeln. Men Skatteverket stod fast vid att även diarienumren var hemliga. Nyhetsbyrån överklagade.
Kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut. Domstolen skrev: ”Uppgifterna kan tillsammans med andra uppgifter bidra till upplysning om vilken person som avses eller ge ledning om var en person vistas”.
Diarienummer hemligt i visselblåsning
En journalist på tidningen Dagens industri begärde hos Finansinspektionen att få ut handlingar i en frivillig anmälan om misstänkta överträdelser av regelverket inom myndighetens ansvarsområde.
Myndigheten lämnade ut handlingarna med ett antal uppgifter maskerade: datum för anmälan, diarienummer, uppgifter om anmälarens personliga förhållanden, de iakttagelser anmälaren vill peka på, förutsättningar för anmälaren att ha kännedom om relevanta omständigheter samt det uttryckssätt som som anmälaren hade använt i anmälan.
Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde Finansinspektionens beslut.
Dygnslistor innehöll mer än enstaka personuppgifter
Enligt polisdatalagen kan polisen lämna ut enstaka personuppgifter på medium för automatiserad behandling. Men så kallade dygnslistor över dagens begångna brott som polisen dagligen lämnade ut till massmedia kunde inte ses som utlämnande av enstaka uppgifter. Det menade Datainspektionen i ett vägledande yttrande till polisen. Datainspektionen pekade på mängden personuppgifter i varje enskild dygnslista, samt till att listorna lämnades ut regelbundet och systematiskt. Dygnslistorna innehöll bland annat diarienummer (K-nummer), vilket Datainspektionen menar är en personuppgift. Utöver K-nummer innehöll listorna även brottskod, län, kommun och brottsdatum. Listorna skrevs ut från Rationell anmälningsrutin, RAR.
K-nummer var uppgifter om personliga förhållanden
En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos polisen att få ut diarienummer (K-nummer) för samtliga anmälningar rörande grov kvinnofridskränkning under 2016 i Uppsala. Journalisten ville granska hur långt polisarbetet hade kommit i respektive anmält fall. Hon behövde diarienumren för att kontrollera om förundersökning hade inletts, pågick eller hade lagts ner. Polisen vägrade i de fall där de inblandade personerna hade ”skyddade uppgifter”. Som skäl angavs att K-numren kunde hänföras till fysiska personer. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarätten. Domstolen påpekade att ett K-nummer kan hänföras till de personer som är inblandade i det brott som anmälan avser. Därför, menade domstolen, är det sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som kan vara sekretessbelagda enligt i OSL 35:1. Domstolen höll med polisen om att det inte stod klart att K-numren kunde röjas i ärenden där de inblandade personer hade skyddade uppgifter. De berörda personerna eller deras anhöriga kunde lida men, enligt domstolen.
KR 5300-12
En journalist begärde hos Säkerhetspolisen, Säpo, att få ut diarienumret för en operation som pågick under år 2001, kallad ”operation Paul”. Säpo vägrade eftersom myndigheten inte ville avslöja om det hade förekommit någon ”operation Paul”. Säpo menade att uppgifterna inte kunde lämnas ut eftersom det skulle skada myndighetens framtida verksamheten. Kammarrätten avslog journalistens överklagande och fastställde myndighetens avslagsbeslut.
KR Sthlm 851-10
En journalist begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av samtliga beslut att inleda förundersökning, beslut att lägga ned förundersökning, beslut om strafförelägganden, beslut om åtal och beslut om åtalsunderlåtelse gällande ett antal personer med vissa angivna personnummer. Åklagarmyndigheten avslog med hänvisning till att det vore samma sak som att lämna ut ett utdrag ur belastningsregistret för de aktuella personerna. Sådana registeruppgifter är som regel sekretessbelagda enligt OSL 35:1 1 st. Men kammarrätten slog fast att Åklagarmyndigheten var skyldig att använda sitt ärendehanteringssystem (Cåbra) för att söka fram de efterfrågade handlingarna och lämna ut dem i de delar som inte var hemliga.
Jämför med denna dom:
Fick inte veta om det fanns strafföreläggande för viss person