Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En journalist begärde ut en artikel som hade publicerat på Säkerhetspolisens intranät. Artikeln innehöll en intervju med en tidigare anställd på Säkerhetspolisen som hade gått vidare till ett jobb inom Polismyndigheten.
Säkerhetspolisen avslog begäran med hänvisning till att artikeln inte var en allmän handling. Journalisten överklagade och menade att artikeln var allmän på den grunden att den var färdigställd. Enligt honom hade artikeln fått sin slutliga form eftersom inget tydde på att den skulle ändras vid en senare tidpunkt. Han hänvisade också till tidigare praxisavgöranden och pekade på att artikeln hade spridits för kännedom inom myndigheten och tagits om hand för förvaring genom att den hade laddats upp på intranätet.
Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen tyckte inte att hanteringen av den begärda handlingen kunde jämföras med förhållandena i tidigare praxis.
En journalist begärde ut resultatet från Säkerhetspolisens senaste medarbetarundersökning men fick avslag av myndigheten. Journalisten överklagade till kammarrätten och skrev att han hade fått kännedom om att resultatet innehöll kritik mot Säkerhetspolisens ledning. Han ville ha ut resultatet för att kunna rapportera om eventuella missförhållanden vid myndigheten. Kammarrätten avslog med följande motivering:
”Merparten av uppgifterna i handlingen, däribland frågeområden och resultaten av undersökningen, är av sådant slag att det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgifterna röjs. Det står heller inte klart att dessa uppgifter kan röjas utan att den framtida verksamheten skadas.”
Däremot menade kammarrätten att Säkerhetspolisen kunde lämna ut uppgifter som avsåg själva undersökningen och arbetet med resultaten från undersökningen. Kammarrätten biföll alltså överklagandet i denna del.
En tidigare anställd på Säkerhetspolisen skrev, innan hon slutade, en berättelse om sina många år på myndigheten som publicerades på intranätet. En person begärde senare ut berättelsen med stöd av offentlighetsprincipen.
Säpo avslog begäran med motiveringen att texten inte var en allmän handling. Det här eftersom den inte hade expedierats, inte tillhörde något avslutat ärende och inte heller hade färdigställts på något annat sätt.
Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten, som gjorde samma bedömning som Säpo. Berättelsen blev inte färdigställd genom att läggas ut på intranätet, tyckte kammarrätten.
Sekretess gäller för uppgift om huruvida någon anteckning om Julian Assange eller
Wikileaks finns hos Säkerhetspolisen. Det slog kammarrätten fast i denna dom med hänvisning till underrättelsesekretess.
En man begärde hos SÄPO att få ut löneutbetalningar till en namngiven person. SÄPO avslog mannens begäran och efter överklagande fastställde kammarrätten avslagsbeslutet. Enligt domstolen gällde sekretess för uppgift om huruvida Säkerhetspolisen gjort någon utbetalning till den namngivna personen eller inte. Det här eftersom det inte stod klart att en sådan uppgift kunde röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas.
En enskild person kan inte med stöd av arkivlagen kräva att handlingar ska gallras ur en myndighets arkiv. Myndighetens beslut att avslå en begäran om gallring är därför inte överklagbart. Det slog HFD fast i denna dom. Målet gällde en man som begärt att Riksarkivet skulle förstöra vissa handlingar om honom som ingick i ett arkiv som myndigheten tagit över från Säkerhetspolisen, Säpo.
Om någon begär ut en sammanställning av uppgifter ur en databas eller någon annan form av upptagning ska myndigheten skyndsamt avgöra om sammanställningen kan göras med rutinbetonade åtgärder och därmed är en potentiell handling (se TF:2:3 2 st 2 men). JO kritiserade Säpo för att myndigheten dröjt mer än sju månader med att underrätta en journalist om att en sammanställning inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.
I ett yttrande till Migrationsverket avstyrkte Säkerhetspolisen bifall för en man som hade ansökt om svenskt medborgarskap. Mannen begärde ut den bilaga som Säkerhetspolisen hade bifogat sitt yttrande men fick avslag av Migrationsverket. Myndigheten hänvisade till att mannens intresse av partsinsyn i det egna ärendet vägde lättare än samhällets behov av att skydda Säkerhetspolisens framtida verksamhet. Kammarrätten delade Migrationsverkets bedömning.
Säpo vägrade lämna ut avtal med och dokumentation av utbetalningar till en konsultfirma som myndigheten hade tagit hjälp av vid en större omorganisation. Säpo menade att handlingarna avslöjade vilka enskilda konsulter som hade arbetat med Säpo och därmed fått en inblick i myndighetens arbete. Det kunde skada myndighetens framtida verksamhet om det kom ut, menade myndigheten. Journalisten som hade begärt ut handlingarna överklagade till kammarrätten men fick avslag.
En journalist begärde hos Säkerhetspolisen, Säpo, att få ut diarienumret för en operation som pågick under år 2001, kallad ”operation Paul”. Säpo vägrade eftersom myndigheten inte ville avslöja om det hade förekommit någon ”operation Paul”. Säpo menade att uppgifterna inte kunde lämnas ut eftersom det skulle skada myndighetens framtida verksamheten. Kammarrätten avslog journalistens överklagande och fastställde myndighetens avslagsbeslut.