Polisen vilseledde om handlings existens – fick betala skadestånd

Polismyndigheten fick betala skadestånd på 3 000 kr till en person som hade haft stora problem att få ut en allmän handling från myndigheten. Det här enligt ett beslut från JK.

Bakgrunden var att personen hade fått vänta 21 dagar på att få ut en videofilm från polisen. Detta trots att det inte rörde sig om något större material eller någon omfattande sekretessprövning. Dessutom hade polisen till att börja med påstått att det inte fanns någon videofilm. Det senare var ett skadeståndsgrundande fel, enligt JK.

Skadeståndet avsåg kostnader som personen hade haft för att anlita ett juridiskt ombud.

Länsarbetsnämnd bröt mot efterfrågeförbudet

En anställds vid dåvarande Länsarbetsnämnden i Älvsborgs län begärde ut samtliga betyg ur personakten för en tjänsteman vid samma myndighet. Länsarbetsnämnden svarade att hon behövde redogöra för syftet med begäran. När personen, trots påminnelser, inte fick ut några handlingar anmälde hon Länsarbetsnämnden till JO. Efter påstötningar från JO lämnade myndigheten till slut ut de begärda betygen. I ett yttrande till JO förklarade Länsarbetsnämnden att den hade frågat om syftet med begäran därför att det fanns misstankar om att personen tänkte använda betygen för att trakassera den aktuella tjänstemannen. JO såg ingen grund för sådana misstankar och kritiserade Länsarbetsnämnden för att den hade brutit mot efterfrågeförbudet och skyndsamhetskravet.

JO_1990_91_s_421

Skyndsamhetskravet omfattar även fängelser i obygden

En person besökte anstalten Ringsjön och begärde ut strafftidsbesluten för de intagna på anstalten. En kriminalvårdsinspektör svarade att begäran inte kunde hanteras direkt men att personen kunde få handlingarna skickade till sig eller återkomma senare när besluten skrivits ut. JO kritiserade inspektören för att denne inte genast påbörjade arbetet med att lämna ut handlingarna. Ombudsmannen konstaterade att det återstod 40 minuter av inspektörens arbetsdag och att det inte hade kommit fram att inspektören hade några andra arbetsuppgifter som var mer prioriterade. JO uttryckte samtidigt en viss förståelse för att begäran inte hanterats korrekt eftersom det rörde sig om en liten, avskilt belägen, anstalt utan eget kansli och den aktuella kriminalvårdsinspektören dessutom var tillförordnad.

JO_3725_15

JO 6083-13

En man begärde ut en förteckning (e-postlogg) över samtliga mejl som kommit in till fyra handläggare på Försäkringskassan som varit inblandade i hans ärende. Myndigheten avslog med hänvisning till att det skulle kräva ett för stort arbete att sammanställa förteckningarna. Mannen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Försäkringskassan lämnade då ut förteckningarna men informerade inte mannen om att förteckningarna saknade uppgifter om interna mejl eftersom dessa raderas efter 30 dagar. Dessutom maskerade myndigheten uppgifter i förteckningarna som rörde externa mejl med privat innehåll. Trots att de utlämnade förteckningarna inte motsvarade mannens begäran så fick han ingen information om att han kunde begära ett överklagbart beslut. Mannen hörde av sig på eget initiativ och begärde ett sådant beslut. Han överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Domstolen slog fast att uppgifterna om privata mejl i förteckningarna var offentliga och skulle lämnas ut.  Senare hörde mannen av sig och begärde ut nya förteckningar för samma handläggare och tidsperiod eftersom han ansåg att det fanns ytterligare e-postmeddelanden rörande hans ärende. Försäkringskassan svarade att förteckningarna hade lämnats ut tidigare men att man beklagade att mannen inte hade informerats om att förteckningarna saknade uppgifter om interna meddelanden. Någon information om rätten att begära ett överklagbart beslut fick mannen inte heller denna gång. JO kritiserade Försäkringskassan för att den vid två tillfällen missade att informera mannen om rätten att begära överklagbart beslut.

JO_6083_13

Se även KR Sthlm 3234-13 och KR Sthlm 4961-13

JO 3869-13

JO riktade allvarlig kritik mot Statens fastighetsverk för att myndigheten dröjt med att avslå en begäran om att få ut allmänna handlingar och därefter dröjt med att vidarebefordra överklagandet till kammarrätten. Domstolen konstaterade senare att beslutet inte var överklagbart eftersom juristen som fattat det inte var behörig. Beslutet var till råga på allt bristfälligt motiverat.

JO_3869_2013

JO 3341-13

Om någon begär ut en sammanställning av uppgifter ur en databas eller någon annan form av upptagning ska myndigheten skyndsamt avgöra om sammanställningen kan göras med rutinbetonade åtgärder och därmed är en potentiell handling (se TF:2:3 2 st 2 men). JO kritiserade Säpo för att myndigheten dröjt mer än sju månader med att underrätta en journalist om att en sammanställning inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.

JO_3341_13

JO 3611-12

En polisinspektör vid Stockholmspolisen hade redan dröjt ett år med att lämna ut begärda handlingar när sökanden åter kontaktade inspektören för att försöka få ut handlingarna. Enligt JO-anmälan svarade inspektören då att han snart skulle sjukskrivas och avslutade med ”Vi får höras”. Först när JO kontaktade polisen, ytterligare ett halvår senare, så lämnades handlingarna ut. Polisinspektören och polismyndigheten fick kritik av JO.

JO_3611_12

JO 4506-12

JO kritiserade Regeringskansliet för att ha dröjt tre dagar med att lämna ut ett utdrag ur myndighetens ekonomisystem till en journalist. Utdraget innehöll en sammanställning av näringsdepartementets representation. Innan sammanställningen lämnades ut så fick departementet ta del av ett ”utkast”, vilket JO ifrågasatte. JO konstaterade att det är ”…oförenligt med grundlagens skyndsamhetskrav att inom en myndighet skicka runt en handling for att i största allmänhet ge mottagarna möjlighet att lämna synpunkter på utlämnandet”.

Journalisten begärde även ut kopior av vissa av de representationsfakturor som fanns med i sammanställningen. I sin anmälan till JO menade journalisten att utlämnandet fördröjdes av att näringsministerns politiska tjänstemän först skulle få titta på fakturorna, rätta de brister som kommit fram samt gå ut i media för att informera om att bristerna hade rättats till.  JO konstaterade att en myndighet har rätt att vidta den typen av åtgärder så länge det inte fördröjer utlämnandet, vilket det inte hade gjort i det här fallet enligt JO.

JO_4506_2012

Se även JO 639-12, 2463-12 och 2732-2012.