HFD slår fast sekretessbestämmelse för uppgifter om elanläggningar

I fjol infördes nya sekretessbestämmelser för uppgifter om anläggnings-id för elektriska anläggningar i Försäkringskassans ärenden om elstöd. Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att paragrafen 28 kap. 4 b § OSL inte strider med någon grundlagsstadgad bestämmelse eller annan överordnad författning. Bakgrunden är ett överklagande där personen som begärt ut uppgifterna, som funnits i olika handlingar hos kammarrätten, argumenterat för att den nya regleringen strider mot offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen samt Europakonventionen.

HFD anser inte heller att bestämmelsen går stick i stäv med det så kallade beredningskravet i regeringsformen. Den mycket korta remisstiden från infrastrukturdepartementets sida på bara tre dygn – som bland annat Lagrådet kritiserade – innebär visserligen en brist, men enligt HFD är den inte tillräckligt väsentlig för att ”stadgad ordning” kan sägas ha försummats. Därmed är slutsatsen att sekretess för uppgifterna hindrar ett utlämnande i fallet.

Försäkringskassans sekretess väger tyngre än kommuns intresse i barnärende

Försäkringskassans beslut att neka Tyresö kommun handlingar som rör en förälders hälsotillstånd står sig även i kammarrätten, som har prövat om det funnits skäl att röja myndighetens sekretess i fallet. Den ansvariga kommunnämnden har pekat på att uppgifterna är väsentliga inför ett eventuellt ingripande till skydd för ett barn, och framfört att barnets intresse – enligt det berörda lagrummet i OSL – ska ha företräde framför den enskildes intresse av att uppgifterna inte ska lämnas ut till en annan myndighet. Dessutom skulle uppgifterna ha ett starkare sekretesskydd hos nämnden än hos Försäkringskassan, anser kommunnämnden.

Det senare är dock inte avgörande i sammanhanget, enligt kammarrätten. Istället handlar det om huruvida intresset av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det intresse som Försäkringskassans sekretess är avsett att skydda. Här anser domstolen att närmare uppgifter om utredningsläget hos kommunen saknas, med följden att det inte är uppenbart att nämndens intresse av ett utlämnande väger tyngst. Domstolen slår även fast att det inte finns någon generell uppgiftsskyldighet i lag för Försäkringskassan att anmäla uppgifter som kan borga för en kommuns ingripande till skydd för en minderårig person.

Beslut om elstöd fortsatt sekretessbelagda

Uppgifterna i Försäkringskassans beslut om elstöd omgärdas av sekretess enligt OSL. Det har Försäkringskassan slagit fast sedan tidigare, och nu har Kammarrätten i Stockholm kommit fram till samma slutsats. Bakgrunden är en begäran från en advokat som har velat ta del av myndighetens fem första fattade beslut i februari, utan några uppgifter maskerade. Detta med hänvisning till att sekretesstillämpningen i besluten strider mot tryckfrihetsförordningen, och till att Lagrådet avstyrkte tillämpningen i sitt tidigare yttrande i lagstiftningsärendet.

Kammarrätten delar visserligen Lagrådets uppfattning om att remisstiden i ärendet var för kort, men ser inte att brister i beredningen ensamt utgör ett hinder mot sekretessen. Några formella hinder mot att tillämpa sekretessreglerna finns inte i övrigt, anser domstolen, som betonar att det berörda lagrummet innehåller ett omvänt skaderekvisit med en presumtion för sekretess.

En annan person begärde i samma veva att få ta del av ett utdrag ur en av de sekretessprövade handlingarna i det aktuella målet i kammarrätten och ville att utdraget skulle visa vem som hade fått elstöd och vilket belopp det hade uppgått till. Personen anförde bland annat att sekretessen för elstödet stred mot Europakonventionen och dess skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Kammarrätten i Stockholm avslog även denna begäran.

Nyhetsbrev omfattades av biblioteksregeln

Nyhetsbrev från TT som hade kommit in via mejl till Försäkringskassan omfattades av biblioteksregeln och var inte allmänna handlingar. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

Nyfiken hade rätt att få ut uppgift

En person vände sig till Försäkringskassan och begärde att få veta vem som var arbetsgivare åt en annan person. Bakgrunden till begäran var enligt sökanden ”nyfikenhet”. Försäkringskassan ansåg att uppgiften var sekretessbelagd och avslog.

Sökanden överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att en uppgift om arbetsgivare är harmlös typiskt sett. Att personen hade begärt ut den av nyfikenhet gjorde inte att det fanns skäl att anta att ett utlämnande skulle leda till men för den berörda.

Uppgifter om arbetsgivare var hemliga

Uppgifter om vilka arbetsgivare en viss person har haft registrerade hos Försäkringskassan är hemliga om den som begär ut uppgifterna inte uppger sitt syfte. Det ansåg kammarrätten i det här fallet och hänvisade till två avgöranden i HFD.

Interna mejl med flera mottagare inte färdigställda

E-postmeddelanden med sändlistor som innehöll mottagare på en eller flera avdelningar inom Försäkringskassan var varken expedierade/inkomna eller på annat sätt färdigställda, enligt denna dom.

Vissa e-postmeddelanden tillhörde ärenden, men var att betrakta som minnesanteckningar, ansåg kammarrätten. De hade inte tagits om hand för arkivering, och var därför inte allmänna.

Arbetsgivare kan vara hemlig om journalist frågar

En journalist vände sig till Försäkringskassan för att ta reda på vilka arbetsgivare två personer hade. Myndighet avslog begäran med hänvisning till att personerna kunde antas lida men om uppgifterna lämnades ut.

Journalisten överklagade och kammarrätten skrev följande i sina domskäl:

”En uppgift om vilken arbetsgivare som finns registrerad hos Försäkringskassan för en viss person är dock av sådan art att den typiskt sett måste betraktas som harmlös och som därför i normalfallet inte behöver hållas hemlig”.

Men eftersom sökanden hade begärt ut uppgifterna i egenskap av journalist på TV4Nyheterna fanns det skäl att göra en närmare prövning av riskerna med ett utlämnande, ansåg kammarrätten. Domstolen skickade därför tillbaka ärendet till Försäkringskassan för en ny prövning.

Hade rätt till registerutdrag

En person hade rätt att få ut uppgifter om sig själv i Försäkringskassans assistansregister. Kammarrätten menade att utdraget kunde göras med rutinbetonade åtgärder eftersom begäran var tillräckligt preciserad.

Algoritm bakom beslut var hemlig

En person begärde att få ta del av de datorprogram och algoritmer som genererar Försäkringskassans beslut om tandvårdsbidrag. Försäkringskassan avslog begäran med hänvisning till att den begärda informationen avslöjade bevaknings- och säkerhetsåtgärder.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen konstaterade att de begärda uppgifterna avslöjade hur information från tandvårdskliniker förs in i systemet och hur den informationen genererar underlag för Försäkringskassans beslut. Uppgifter om de datorprogram eller algoritmer som används kan även indirekt ge information om hur systemet kan kringgås eller manipuleras, ansåg kammarrätten. Enligt domstolen hade Försäkringskassan därför fog för sitt beslut att inte lämna ut uppgifterna.