Beslut om elstöd fortsatt sekretessbelagda

Uppgifterna i Försäkringskassans beslut om elstöd omgärdas av sekretess enligt OSL. Det har Försäkringskassan slagit fast sedan tidigare, och nu har Kammarrätten i Stockholm kommit fram till samma slutsats. Bakgrunden är en begäran från en advokat som har velat ta del av myndighetens fem första fattade beslut i februari, utan några uppgifter maskerade. Detta med hänvisning till att sekretesstillämpningen i besluten strider mot tryckfrihetsförordningen, och till att Lagrådet avstyrkte tillämpningen i sitt tidigare yttrande i lagstiftningsärendet.

Kammarrätten delar visserligen Lagrådets uppfattning om att remisstiden i ärendet var för kort, men ser inte att brister i beredningen ensamt utgör ett hinder mot sekretessen. Några formella hinder mot att tillämpa sekretessreglerna finns inte i övrigt, anser domstolen, som betonar att det berörda lagrummet innehåller ett omvänt skaderekvisit med en presumtion för sekretess.

En annan person begärde i samma veva att få ta del av ett utdrag ur en av de sekretessprövade handlingarna i det aktuella målet i kammarrätten och ville att utdraget skulle visa vem som hade fått elstöd och vilket belopp det hade uppgått till. Personen anförde bland annat att sekretessen för elstödet stred mot Europakonventionen och dess skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Kammarrätten i Stockholm avslog även denna begäran.

Nyhetsbrev omfattades av biblioteksregeln

Nyhetsbrev från TT som hade kommit in via mejl till Försäkringskassan omfattades av biblioteksregeln och var inte allmänna handlingar. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

Nyfiken hade rätt att få ut uppgift

En person vände sig till Försäkringskassan och begärde att få veta vem som var arbetsgivare åt en annan person. Bakgrunden till begäran var enligt sökanden ”nyfikenhet”. Försäkringskassan ansåg att uppgiften var sekretessbelagd och avslog.

Sökanden överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att en uppgift om arbetsgivare är harmlös typiskt sett. Att personen hade begärt ut den av nyfikenhet gjorde inte att det fanns skäl att anta att ett utlämnande skulle leda till men för den berörda.

Uppgifter om arbetsgivare var hemliga

Uppgifter om vilka arbetsgivare en viss person har haft registrerade hos Försäkringskassan är hemliga om den som begär ut uppgifterna inte uppger sitt syfte. Det ansåg kammarrätten i det här fallet och hänvisade till två avgöranden i HFD.

Interna mejl med flera mottagare inte färdigställda

E-postmeddelanden med sändlistor som innehöll mottagare på en eller flera avdelningar inom Försäkringskassan var varken expedierade/inkomna eller på annat sätt färdigställda, enligt denna dom.

Vissa e-postmeddelanden tillhörde ärenden, men var att betrakta som minnesanteckningar, ansåg kammarrätten. De hade inte tagits om hand för arkivering, och var därför inte allmänna.

Arbetsgivare kan vara hemlig om journalist frågar

En journalist vände sig till Försäkringskassan för att ta reda på vilka arbetsgivare två personer hade. Myndighet avslog begäran med hänvisning till att personerna kunde antas lida men om uppgifterna lämnades ut.

Journalisten överklagade och kammarrätten skrev följande i sina domskäl:

”En uppgift om vilken arbetsgivare som finns registrerad hos Försäkringskassan för en viss person är dock av sådan art att den typiskt sett måste betraktas som harmlös och som därför i normalfallet inte behöver hållas hemlig”.

Men eftersom sökanden hade begärt ut uppgifterna i egenskap av journalist på TV4Nyheterna fanns det skäl att göra en närmare prövning av riskerna med ett utlämnande, ansåg kammarrätten. Domstolen skickade därför tillbaka ärendet till Försäkringskassan för en ny prövning.

Hade rätt till registerutdrag

En person hade rätt att få ut uppgifter om sig själv i Försäkringskassans assistansregister. Kammarrätten menade att utdraget kunde göras med rutinbetonade åtgärder eftersom begäran var tillräckligt preciserad.

Algoritm bakom beslut var hemlig

En person begärde att få ta del av de datorprogram och algoritmer som genererar Försäkringskassans beslut om tandvårdsbidrag. Försäkringskassan avslog begäran med hänvisning till att den begärda informationen avslöjade bevaknings- och säkerhetsåtgärder.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen konstaterade att de begärda uppgifterna avslöjade hur information från tandvårdskliniker förs in i systemet och hur den informationen genererar underlag för Försäkringskassans beslut. Uppgifter om de datorprogram eller algoritmer som används kan även indirekt ge information om hur systemet kan kringgås eller manipuleras, ansåg kammarrätten. Enligt domstolen hade Försäkringskassan därför fog för sitt beslut att inte lämna ut uppgifterna.

Biblioteksundantag gällde inte informationsmeddelande

Försäkringskassans interna informationsmeddelanden är allmänna handlingar eftersom de får betraktas som färdigställda. Kammarrätten ansåg att handlingarna var godkända eller sanktionerade från Försäkringskassans sida när de hade fått sin slutliga form och gjorts tillgängliga för användning av personalen. De omfattades inte heller av biblioteksundantaget, enligt kammarrätten, eftersom de inte ingick i det som, i vanligt språkbruk, menas med ett bibliotek.

KR_Sthlm_8259_18

Legitimation krävdes för partsinsyn

En person besökte dåvarande Stockholms läns allmänna försäkringskassa och begärde att få läsa handlingar i sitt eget ärende hos kassan. Hon JO-anmälde senare försäkringskassan för att personalen varken kontrollerade hennes identitet eller de aktuella handlingarnas innehåll innan dessa lämnades ut till henne. JO konstaterade att en stor del av uppgifterna i försäkringskassans ärenden omfattas av sekretess. Därför har det betydelse om det är en part i ärendet som begär ut uppgifterna eller någon utomstående. Om inte tjänstemannen känner igen personen och vet att han eller hon är part i målet måste tjänstemannen begära att personen legitimerar sig, slog JO fast.

JO_1999_2000_s_384