HFD slår fast sekretessbestämmelse för uppgifter om elanläggningar

I fjol infördes nya sekretessbestämmelser för uppgifter om anläggnings-id för elektriska anläggningar i Försäkringskassans ärenden om elstöd. Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att paragrafen 28 kap. 4 b § OSL inte strider med någon grundlagsstadgad bestämmelse eller annan överordnad författning. Bakgrunden är ett överklagande där personen som begärt ut uppgifterna, som funnits i olika handlingar hos kammarrätten, argumenterat för att den nya regleringen strider mot offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen samt Europakonventionen.

HFD anser inte heller att bestämmelsen går stick i stäv med det så kallade beredningskravet i regeringsformen. Den mycket korta remisstiden från infrastrukturdepartementets sida på bara tre dygn – som bland annat Lagrådet kritiserade – innebär visserligen en brist, men enligt HFD är den inte tillräckligt väsentlig för att ”stadgad ordning” kan sägas ha försummats. Därmed är slutsatsen att sekretess för uppgifterna hindrar ett utlämnande i fallet.

Försäkringskassans sekretess väger tyngre än kommuns intresse i barnärende

Försäkringskassans beslut att neka Tyresö kommun handlingar som rör en förälders hälsotillstånd står sig även i kammarrätten, som har prövat om det funnits skäl att röja myndighetens sekretess i fallet. Den ansvariga kommunnämnden har pekat på att uppgifterna är väsentliga inför ett eventuellt ingripande till skydd för ett barn, och framfört att barnets intresse – enligt det berörda lagrummet i OSL – ska ha företräde framför den enskildes intresse av att uppgifterna inte ska lämnas ut till en annan myndighet. Dessutom skulle uppgifterna ha ett starkare sekretesskydd hos nämnden än hos Försäkringskassan, anser kommunnämnden.

Det senare är dock inte avgörande i sammanhanget, enligt kammarrätten. Istället handlar det om huruvida intresset av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det intresse som Försäkringskassans sekretess är avsett att skydda. Här anser domstolen att närmare uppgifter om utredningsläget hos kommunen saknas, med följden att det inte är uppenbart att nämndens intresse av ett utlämnande väger tyngst. Domstolen slår även fast att det inte finns någon generell uppgiftsskyldighet i lag för Försäkringskassan att anmäla uppgifter som kan borga för en kommuns ingripande till skydd för en minderårig person.

Beslut om elstöd fortsatt sekretessbelagda

Uppgifterna i Försäkringskassans beslut om elstöd omgärdas av sekretess enligt OSL. Det har Försäkringskassan slagit fast sedan tidigare, och nu har Kammarrätten i Stockholm kommit fram till samma slutsats. Bakgrunden är en begäran från en advokat som har velat ta del av myndighetens fem första fattade beslut i februari, utan några uppgifter maskerade. Detta med hänvisning till att sekretesstillämpningen i besluten strider mot tryckfrihetsförordningen, och till att Lagrådet avstyrkte tillämpningen i sitt tidigare yttrande i lagstiftningsärendet.

Kammarrätten delar visserligen Lagrådets uppfattning om att remisstiden i ärendet var för kort, men ser inte att brister i beredningen ensamt utgör ett hinder mot sekretessen. Några formella hinder mot att tillämpa sekretessreglerna finns inte i övrigt, anser domstolen, som betonar att det berörda lagrummet innehåller ett omvänt skaderekvisit med en presumtion för sekretess.

En annan person begärde i samma veva att få ta del av ett utdrag ur en av de sekretessprövade handlingarna i det aktuella målet i kammarrätten och ville att utdraget skulle visa vem som hade fått elstöd och vilket belopp det hade uppgått till. Personen anförde bland annat att sekretessen för elstödet stred mot Europakonventionen och dess skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Kammarrätten i Stockholm avslog även denna begäran.

Tipslista var löpande förteckning

En lista med kontrollerade tips som förvarades hos Tillväxtverket var en sådan löpande förd förteckning som blir allmän redan när den färdigställts för anteckning eller införing. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Listan innehöll information om de näringsidkare som hade kontrollerats med anledning av inkomna tips, och innehöll bland annat en kolumn där myndigheten i vissa fall hade gjort noteringen ”till utredn”.

Kammarrätten ansåg att listan var en löpande förd förteckning eftersom den fördes kontinuerligt och på obestämd tid. Den uppdaterads varje gång ett tips om en viss näringsidkare hade kontrollerats och därmed uppfyllde den kriteriet att händelser registrerades i listan varefter de inträffade. ”Något krav på att det av förteckningen ska framgå vid vilken tidpunkt en anteckning har införts finns inte”, konstaterade kammarrätten.

En journalist begärde ut de tips som inte hade lett till någon ytterligare kontroll. Tillväxtverket avslog med hänvisning till den sekretess som gäller i ärenden om anställningsfrämjande åtgärder till skydd för enskildas affärsförhållanden och till skydd för anmälare. Myndigheten tillämpade också den sekretess som skyddar uppgifter om planläggning och förberedelser för granskning och pågående granskning.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Tillväxtverkets beslut. De åberopade sekretessreglerna gäller enbart uppgifter i ärenden om anställningsfrämjande åtgärder, respektive planerade och pågående granskningar. Ett inkommet tips som Tillväxtverket inte har gått vidare med kunde inte anses ingå i sådana ärenden eller granskningar, enligt kammarrätten.

Tips om företags fusk hemliga

En journalist vände sig till Tillväxtverket och begärde ut inkomna tips om fusk och brottslighet kopplat till stöd vid korttidsarbete. Myndigheten sekretessbelade namn och andra uppgifter som visade vilka företag det rördes sig om, tipsarnas identitet och datum när tipsen hade kommit in. Grunden var den sekretess som skyddar uppgifter om enskildas affärsförhållanden i ärenden om arbetsmarknadspolitiskt stöd.

Journalisten överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg inte att ankomstdatum för tipsen var hemliga. Anmälarnas identitet kunde inte sekretessbeläggas med stöd av den åberopade sekretessbestämmelsen, och i den delen skickade kammarrätten tillbaka ärendet till Tillväxtverket för en bedömning av om någon annan sekretessregel var tillämplig.

Vad gällde de delar av tipsen som innehöll uppgifter om ett utpekat företags misstänkta fusk och brottslighet, ansåg kammarrätten att dessa var sekretessbelagda enligt den åberopade sekretessregeln.

Pensionsbelopp var offentligt

Uppgifter om en enskild persons pensionsbelopp som fanns i ett pensionsmål vid Kammarrätten i Göteborg var offentliga. Det bedömde HFD i den här domen. HFD hänvisade till att den tillämpliga sekretessbestämmelsen har ett rakt skaderekvisit, vilket innebär att offentlighet är huvudregeln. HFD bestämde att kammarrätten skulle lämna ut uppgifterna till personen som hade begärt ut dem.

Nekades uppgifter om inkomna tips

En journalist vände sit till Tillväxtverket för att få ut namnen på de personer som hade gett in tips om näringsidkare som misstänks ha fuskat med korttidsstödet. Han ville också ha namnen på de berörda näringsidkarna. Anledningen var att han ville kontakta anmälarna och näringsidkarna i samband med en granskning av hur Tillväxtverket hade hanterat tipsen. Han kunde tänka sig att få ut uppgifterna med sekretessförbehåll om att inga enskilda fick pekas ut vid en eventuell publicering.

Journalisten ville också ha ut uppgifter om vilka tips som Tillväxtverket hade gått vidare med och vad myndigheten i så fall hade gjort.

Tillväxtverket avslog begäran med hänvisning till den sekretess som skyddar myndigheters pågående inspektioner och granskning samt planläggning av sådana granskningar. Man hänvisade också till den sekretess som skyddar uppgifter om enskilda personer och företag i ärenden om arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.

Nyfiken hade rätt att få ut uppgift

En person vände sig till Försäkringskassan och begärde att få veta vem som var arbetsgivare åt en annan person. Bakgrunden till begäran var enligt sökanden ”nyfikenhet”. Försäkringskassan ansåg att uppgiften var sekretessbelagd och avslog.

Sökanden överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att en uppgift om arbetsgivare är harmlös typiskt sett. Att personen hade begärt ut den av nyfikenhet gjorde inte att det fanns skäl att anta att ett utlämnande skulle leda till men för den berörda.

Uppgifter om arbetsgivare var hemliga

Uppgifter om vilka arbetsgivare en viss person har haft registrerade hos Försäkringskassan är hemliga om den som begär ut uppgifterna inte uppger sitt syfte. Det ansåg kammarrätten i det här fallet och hänvisade till två avgöranden i HFD.

Hemligt om företag mejlat om korttidsstöd

Tillväxtverket ville inte bekräfta om myndigheten hade tagit emot ett brev eller ett mejl från ett visst företag gällande stöd vid korttidsarbete. Bara det faktum att ett visst företag tagit kontakt med myndigheten i ett sådant ärende var hemligt, enligt myndigheten. Kammarrätten instämde efter att sökanden hade överklagat avslagsbeslutet.