Tips om företags fusk hemliga

En journalist vände sig till Tillväxtverket och begärde ut inkomna tips om fusk och brottslighet kopplat till stöd vid korttidsarbete. Myndigheten sekretessbelade namn och andra uppgifter som visade vilka företag det rördes sig om, tipsarnas identitet och datum när tipsen hade kommit in. Grunden var den sekretess som skyddar uppgifter om enskildas affärsförhållanden i ärenden om arbetsmarknadspolitiskt stöd.

Journalisten överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg inte att ankomstdatum för tipsen var hemliga. Anmälarnas identitet kunde inte sekretessbeläggas med stöd av den åberopade sekretessbestämmelsen, och i den delen skickade kammarrätten tillbaka ärendet till Tillväxtverket för en bedömning av om någon annan sekretessregel var tillämplig.

Vad gällde de delar av tipsen som innehöll uppgifter om ett utpekat företags misstänkta fusk och brottslighet, ansåg kammarrätten att dessa var sekretessbelagda enligt den åberopade sekretessregeln.

Hemligt om företag mejlat om korttidsstöd

Tillväxtverket ville inte bekräfta om myndigheten hade tagit emot ett brev eller ett mejl från ett visst företag gällande stöd vid korttidsarbete. Bara det faktum att ett visst företag tagit kontakt med myndigheten i ett sådant ärende var hemligt, enligt myndigheten. Kammarrätten instämde efter att sökanden hade överklagat avslagsbeslutet.

Uppgifter om korttidspermittering var hemliga

En journalist begärde hos Tillväxtverket att få uppgifter om sex utpekade bolag hade fått stöd vid korttidsarbete och i så fall med vilket belopp. I andra hand ville han ha ut begärda handlingar i maskerat skick och i tredje hand med sekretessförbehåll.

Tillväxtverket avslog och journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Förekomsten av en ansökan om stöd vid korttidsarbete säger något om den sökandes ekonomiska ställning, konstaterade kammarrätten. Enligt domstolen var det inte heller möjligt att lämna ut handlingarna i maskerat skick, eftersom: ”…enbart vetskapen om förekomsten av någon av de begärda handlingarna skulle röja uppgift om huruvida ett visst bolag har ansökt om
stöd vid korttidsarbete.” Av samma skäl gick det inte att undanröja risken för skada med ett sekretessförbehåll, ansåg kammarrätten.

Lista med arbetsgivare inte hemlig

En person hade rätt att få ut en lista där man kunde utläsa för varje dag under perioden 7–17 april 2020 hur många ansökningar om stöd vid korttidsarbete som kommit in från arbetsgivare i Sundsvall, Timrå och Ånge, hur många anställda som omfattas och det belopp som begärts. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen ansåg att ingen enskild arbetsgivare kunde identifieras genom uppgifterna och därmed inte heller kunde skadas av ett utlämnande.

Hemligt vilka som fått stöd vid korttidspermittering

Det är hemligt om ett visst företag har ansökt om eller beviljats stöd vid korttidspermittering i samband med coronapandemin, slog kammarrätten fast i dessa domar. Stödet ska bara ges till arbetsgivare som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska problem, vilket är att betrakta som känslig information ur affärssynpunkt. Den omfattas därför av den sekretess som gäller för affärsförhållanden i ärenden om anställningsfrämjande åtgärder.

Kammarrätten avslog överklagandena och fastställde Tillväxtverkets sekretessbeslut.