Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En fastighetsbeteckning kan inte typiskt sett anses vara en sådan uppgift som rör en enskilds affärs- eller driftförhållanden. Och uppgifter om fastighetsbeteckningar kan inte heller – varken enligt berört lagrum eller praxis – leda till skada för en enskild verksamhetsutövare. Det argumenterade miljö- och hälsoskyddsnämnden i Eskilstuna för i ett överklagande till kammarrätten, mot bakgrund av att nämnden hade nekats få ut detaljerad information om hästanläggningar i kommunen från Jordbruksverket.
Domstolen ansluter sig dock till verkets linje i ärendet. Kammarrätten pekar på ett tidigare HFD-avgörande som landade att i uppgifter om antalet djur och djurraser avser enskildas affärs- och driftsförhållanden, och gör samtidigt bedömningen att även uppgifter om fastighetsbeteckningar där hästanläggningar finns avser just sådana förhållanden. Nämndens intresse av att få ta del av uppgifterna har inte heller ett givet företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, enligt domen i målet.
Bakgrunden till kommunnämndens begäran är en planerad, riktad tillsyn på hästgårdar nära vattenförekomster som inte når upp till miljökvalitetsnormerna. Syftet är även att utröna vilka vattentäkter i kommunen som påverkas mest av djurhållande gårdar.
Försäkringskassans beslut att neka Tyresö kommun handlingar som rör en förälders hälsotillstånd står sig även i kammarrätten, som har prövat om det funnits skäl att röja myndighetens sekretess i fallet. Den ansvariga kommunnämnden har pekat på att uppgifterna är väsentliga inför ett eventuellt ingripande till skydd för ett barn, och framfört att barnets intresse – enligt det berörda lagrummet i OSL – ska ha företräde framför den enskildes intresse av att uppgifterna inte ska lämnas ut till en annan myndighet. Dessutom skulle uppgifterna ha ett starkare sekretesskydd hos nämnden än hos Försäkringskassan, anser kommunnämnden.
Det senare är dock inte avgörande i sammanhanget, enligt kammarrätten. Istället handlar det om huruvida intresset av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det intresse som Försäkringskassans sekretess är avsett att skydda. Här anser domstolen att närmare uppgifter om utredningsläget hos kommunen saknas, med följden att det inte är uppenbart att nämndens intresse av ett utlämnande väger tyngst. Domstolen slår även fast att det inte finns någon generell uppgiftsskyldighet i lag för Försäkringskassan att anmäla uppgifter som kan borga för en kommuns ingripande till skydd för en minderårig person.
Miljönämnden i Göteborg hade hittat plastsäckar med döda djurkroppar i naturen och ville spåra djurhållaren. I en av säckarna hade man hittat ett kontrollmärke/märkbricka. Miljönämnden vände sig till Jordbruksverket för att få ut namn och kontaktuppgifter till djurhållaren från verkets anläggningsregister (PLATS).
Jordbruksverket vägrade lämna ut uppgifterna. Enligt verket kunde den aktuella djurhållaren lida ekonomisk skada av ett utlämnande. Det misstänkta brottet kunde bara leda till böter, bedömde Jordbruksverket. Det fanns därmed inte skäl att bryta sekretessen för brottsutredningens skull. Det var inte heller uppenbart att intresset av ett utlämnande övervägde det intresse som sekretessen ska skydda. Jordbruksverket pekade i den delen på att det finns en risk att djurhållare blir ovilliga att lämna uppgifter till registret om de märker att uppgifterna lämnas vidare till andra myndigheter.
Miljönämnden överklagade men fick avslag även i kammarrätten.