Underrättelseuppgifter om HVB-aktörer hemliga även för kommunnämnd

Allmänhetens intresse av att motverka att oseriösa aktörer får hand om allmänna medel och verkar inom välfärdssektorn väger tyngre än risken för integritetsintrång. Så motiverade Socialnämnden i Stockholms stad en begäran till Polisen om att få ut en lista med verksamhetsnamn och organisationsnummer på ett 20-tal HVB-hem som pekats ut som intressanta i en underrättelserapport. Nämnden pekade i sin begäran på den sekretessbrytande bestämmelsen i OSL som stadgar att myndigheter får ta del av hemliga uppgifter, förutsatt att intresset av ett utlämnande har uppenbart företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda . Polisen delade dock inte samma uppfattning, med hänvisning både till enskildas integritetsintresse och till myndighetens framtida brottsbekämpning.

Nu har kammarrätten gjort samma tolkning i en dom i ärendet, efter att kommunen överklagat. Domstolen konstaterar samtidigt att möjligen att utväxla uppgifter mellan myndigheter ska utnyttjas mer sparsamt om informationen inte blir sekretesskyddad hos mottagande myndighet.

Förskolesekretess bryts för att genomföra avvisning av familj

”Vägt mot familjens intresse av att hålla sig undan från svenska myndigheter anser kammarrätten att Polismyndighetens intresse av att få ta del av uppgifterna i detta fall uppenbart har företräde framför det intresse sekretessen ska skydda. ” Så resonerar kammarrätten i Göteborg i en dom efter att Polisen först nekats uppgifter från förskoleförvaltningen i Göteborg om ett barns placering, samt familjens eventuella uppehållsort. Detta med det uttalade syftet att kunna lokalisera personerna och verkställa ett avvisningsbeslut. Förvaltningen betonade i sitt beslut att man hade barnets bästa för ögonen, och att det råder stark sekretess inom förskolan för uppgifter om enskilda. Inför kammarrättens utslag pekade förskolenämnden dessutom på risken för att barn hålls hemma från skolan om den sekretessbrytande så kallade generalklausulen i OSL ska tillämpas rutinmässigt på ärenden som rör avvisningsbeslut.

Men kammarrätten delar alltså inte nämndens bedömning, och låter sekretessen i ärendet ge vika.

Polisen slipper lämna ut lokal brottsdata till kommun

Polisens framtida verksamhet kan ta skada om ett stort antal uppgifter över polisanmälda brott lämnas ut till Sala kommun, enligt en dom i kammarrätten. Kommunen har – mot bakgrund av ett samarbete med det berörda lokalpolisområdet – begärt ut data kopplat till 79 specificerade brottskoder i polisens systemstöd Hobit2. Informationsdelningen behöver komma igång så fort som möjligt för att slå vakt om det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, enligt kommunen, som har fört fram att dess egen lagring inte skulle avse sekretesskyddad information.

Kammarrätten slår dock fast att ett utlämnande strider mot tre paragrafer i OSL, och att den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 27 § OSL inte är tillämplig i fallet. Domstolen anser bland annat att vissa koordinatangivelser kopplat till enskilda brottsrubriceringar – som kommunen hade efterfrågat – indirekt kan peka ut personer som misstänks för brott, varför även de omfattas av sekretess.

Kommunens begäran rörde data under perioden 2020-2025. Gällande framtida uppgifter konstaterade Polisen i sitt avslag lakoniskt att myndigheten ”av uppenbara skäl” inte kunde lämna ut någon information som den ännu inte förfogar över för egen del.

Affärssekretess för fastighetsbeteckningar rörande hästanläggningar

En fastighetsbeteckning kan inte typiskt sett anses vara en sådan uppgift som rör en enskilds affärs- eller driftförhållanden. Och uppgifter om fastighetsbeteckningar kan inte heller – varken enligt berört lagrum eller praxis – leda till skada för en enskild verksamhetsutövare. Det argumenterade miljö- och hälsoskyddsnämnden i Eskilstuna för i ett överklagande till kammarrätten, mot bakgrund av att nämnden hade nekats få ut detaljerad information om hästanläggningar i kommunen från Jordbruksverket.

Domstolen ansluter sig dock till verkets linje i ärendet. Kammarrätten pekar på ett tidigare HFD-avgörande som landade att i uppgifter om antalet djur och djurraser avser enskildas affärs- och driftsförhållanden, och gör samtidigt bedömningen att även uppgifter om fastighetsbeteckningar där hästanläggningar finns avser just sådana förhållanden. Nämndens intresse av att få ta del av uppgifterna har inte heller ett givet företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, enligt domen i målet.

Bakgrunden till kommunnämndens begäran är en planerad, riktad tillsyn på hästgårdar nära vattenförekomster som inte når upp till miljökvalitetsnormerna. Syftet är även att utröna vilka vattentäkter i kommunen som påverkas mest av djurhållande gårdar.

Försäkringskassans sekretess väger tyngre än kommuns intresse i barnärende

Försäkringskassans beslut att neka Tyresö kommun handlingar som rör en förälders hälsotillstånd står sig även i kammarrätten, som har prövat om det funnits skäl att röja myndighetens sekretess i fallet. Den ansvariga kommunnämnden har pekat på att uppgifterna är väsentliga inför ett eventuellt ingripande till skydd för ett barn, och framfört att barnets intresse – enligt det berörda lagrummet i OSL – ska ha företräde framför den enskildes intresse av att uppgifterna inte ska lämnas ut till en annan myndighet. Dessutom skulle uppgifterna ha ett starkare sekretesskydd hos nämnden än hos Försäkringskassan, anser kommunnämnden.

Det senare är dock inte avgörande i sammanhanget, enligt kammarrätten. Istället handlar det om huruvida intresset av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det intresse som Försäkringskassans sekretess är avsett att skydda. Här anser domstolen att närmare uppgifter om utredningsläget hos kommunen saknas, med följden att det inte är uppenbart att nämndens intresse av ett utlämnande väger tyngst. Domstolen slår även fast att det inte finns någon generell uppgiftsskyldighet i lag för Försäkringskassan att anmäla uppgifter som kan borga för en kommuns ingripande till skydd för en minderårig person.

Djurhållare bakom kontrollmärke hemlig

Miljönämnden i Göteborg hade hittat plastsäckar med döda djurkroppar i naturen och ville spåra djurhållaren. I en av säckarna hade man hittat ett kontrollmärke/märkbricka. Miljönämnden vände sig till Jordbruksverket för att få ut namn och kontaktuppgifter till djurhållaren från verkets anläggningsregister (PLATS).

Jordbruksverket vägrade lämna ut uppgifterna. Enligt verket kunde den aktuella djurhållaren lida ekonomisk skada av ett utlämnande. Det misstänkta brottet kunde bara leda till böter, bedömde Jordbruksverket. Det fanns därmed inte skäl att bryta sekretessen för brottsutredningens skull. Det var inte heller uppenbart att intresset av ett utlämnande övervägde det intresse som sekretessen ska skydda. Jordbruksverket pekade i den delen på att det finns en risk att djurhållare blir ovilliga att lämna uppgifter till registret om de märker att uppgifterna lämnas vidare till andra myndigheter.

Miljönämnden överklagade men fick avslag även i kammarrätten.