Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Kammarrätten i Jönköping avvisade en persons begäran om handlingar med hänvisning till att domstolen redan hade fattat ett beslut efter en tidigare, identisk begäran – som i sin tur hade överklagats vidare till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). I och med att HFD ännu inte hade avgjort det ärendet var kammarrätten förhindrad att pröva den nya begäran, enligt rätten. Men nu upphäver HFD avvisningsbeslutet. Enligt HFD ska varje enskild utlämnandebegäran prövas ”med beaktande av den då föreliggande situationen”. Därmed blir frågan om en ny begäran avser samma sak som en tidigare inte aktuell, skriver domstolen, som tillägger att bestämmelsen om litispendens alltså inte är tillämplig i fallet. Litispendens innebär förenklat att om en fråga är föremål för prövning i domstol så får inte en annan domstol ta sig an samma fråga innan den är avgjord.
Kammarrätten måste nu pröva personens förnyade begäran i ärendet i sak.
”Vägt mot familjens intresse av att hålla sig undan från svenska myndigheter anser kammarrätten att Polismyndighetens intresse av att få ta del av uppgifterna i detta fall uppenbart har företräde framför det intresse sekretessen ska skydda. ” Så resonerar kammarrätten i Göteborg i en dom efter att Polisen först nekats uppgifter från förskoleförvaltningen i Göteborg om ett barns placering, samt familjens eventuella uppehållsort. Detta med det uttalade syftet att kunna lokalisera personerna och verkställa ett avvisningsbeslut. Förvaltningen betonade i sitt beslut att man hade barnets bästa för ögonen, och att det råder stark sekretess inom förskolan för uppgifter om enskilda. Inför kammarrättens utslag pekade förskolenämnden dessutom på risken för att barn hålls hemma från skolan om den sekretessbrytande så kallade generalklausulen i OSL ska tillämpas rutinmässigt på ärenden som rör avvisningsbeslut.
Men kammarrätten delar alltså inte nämndens bedömning, och låter sekretessen i ärendet ge vika.
För att få ett allmän handling-mål prövat i domstol måste den klagande personen ha gjort sin identitet känd. Det skriver Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i ett avvisningsbeslut efter att en person överklagat i ett utlämnandeärende. HFD konstaterar att personen har ombetts inkomma med sitt fullständiga namn och styrka sin identitet genom personnummer eller på annat sätt, utan att hörsamma detta. I en mejlväxling med domstolen har mannen uppgett ett namn samt förklarat att han saknar personnummer eftersom han inte är svensk medborgare. Han har även inkommit med en mejladress och en fysisk adress i annat land och hävdat att detta sammantaget uppfyller de villkor som ställs för att målet ska kunna avgöras enligt förvaltningsprocesslagen (3 § andra stycket). HFD delar inte den bedömningen, och avvisar alltså överklagandet.
Kammarrätten i Stockholm har tidigare avslagit personens begäran med hänvisning till att de efterfrågade uppgifterna inte finns i någon allmän handling.
Vid de tillfällen då ett utlämnandeärende överklagas vid fel tidpunkt – och talan formellt avvisas av berörd myndighet – ska överklagandet i avvisningsfrågan prövas av förvaltningsrätt. Det står klart efter ett beslut som Högsta förvaltningsdomstolen har fattat. Bakgrunden är att en person som velat ta del av en handling hos Partibidragsnämnden först hade fått avslag, för att sedan få beskedet att ett efterföljande överklagande hade kommit in för sent.
HFD överlämnar nu ärendet till Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning i avvisningsfrågan. I den tidigare förvaltningslagen angavs att avvisningsbeslut skulle prövas av samma domstolsinstans som hanterat huvudfrågan, men i 2017 års uppdaterade lagtext finns ingen motsvarande skrivelse, konstaterar HFD i sitt nya klargörande.