HFD river upp avslag efter otydlig sekretessbedömning

När Kammarrätten i Jönköping avslog en persons begäran om handlingar i ett mål, med hänvisning till sekretess för uppgifter om enskilds hälsa enligt 21 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), var bedömningen så pass oklar att det inte går att avgöra om beslutet var korrekt eller inte. Det anser Högsta förvaltningsdomstolen, som i en dom betonar att det inte går att utläsa ”vilka specifika uppgifter som kammarrätten ansett omfattas av sekretess och som därmed inte har lämnats ut”, vid sidan av mer harmlösa uppgifter. Utslaget bedöms därmed som så bristfälligt att det ska upphävas och omprövas i lägre instans.

Bakgrunden är den berörde personens begäran om att ta del av handlingarna i omaskerat skick.

HFD: Handlings offentlighet påverkar inte registrerads rätt till personuppgifter

Det finns inget hinder i tryckfrihetsförordningen mot att lämna ut personuppgifter ur handlingar som inte är allmänna till en person vars personuppgifter förekommer i handlingarna. Inte heller dataskyddsförordningens (GDPR) föreskrifter om rätten för en registrerad person att ta del av personuppgifter påverkas av om handlingen är allmän eller inte. Det beslutar Högsta förvaltningsdomstolen, som därmed river upp ett tidigare beslut i Kammarrätten i Jönköping.

Bakgrunden är en begäran från en person som har velat ta del av flera dokument i ett antal mål om allmän handling där hans egna personuppgifter förekom, med stöd av artikel 15 i GDPR. Men kammarrätten betraktade inte de berörda handlingarna som formellt inkomna till domstolen, och därmed inte som allmänna. Att lämna ut dem, eller uppgifter ur dem, skulle därmed strida mot tryckfrihetsförordningen och gå utöver vad som är den enskildes rätt enligt GDPR, bedömde domstolen. HFD underkänner alltså den bedömningen och skickar tillbaka målet för ett omtag i frågan. Samtidigt konstaterar HFD att ”rätten till tillgång till personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning inte innebär en rätt att få del av den handling där personuppgifterna förekommer”.

I en efterföljande dom har HFD gjort samma bedömning i en snarlik fråga.

Bakläxa för Kriminalvården om försvarssekretess i internrevisionsrapport

Kriminalvårdens beslutade i fjol – efter en begäran från en journalist – att hemlighålla en tidigare utkommen internrevisionsrapport om myndighetens rekrytering, med hänvisning till försvarssekretess enligt 15 kap. 2 § OSL. Det godtas dock inte utan vidare av Kammarrätten i Jönköping. Beslutet att inte lämna ut handlingen i någon del bygger på en alltför svepande bedömning där myndigheten inte närmare har övervägt vilka typer av uppgifter det är fråga om, anser domstolen. Kammarrätten konstaterar att uppgifterna i rapporten visserligen kan sägas röra sådan verksamhet som avses i lagrummet, men påminner samtidigt om att bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit, med presumtion för offentlighet. Det blir nu upp till Kriminalvården att sekretesspröva handlingen på nytt.

Journalisten betonade i sitt överklagande i fallet att det handlade om en äldre rapport som knappast återspeglar aktuella förhållanden, vilket ytterligare talar emot Kriminalvårdens bedömning.

Affärssekretess för fastighetsbeteckningar rörande hästanläggningar

En fastighetsbeteckning kan inte typiskt sett anses vara en sådan uppgift som rör en enskilds affärs- eller driftförhållanden. Och uppgifter om fastighetsbeteckningar kan inte heller – varken enligt berört lagrum eller praxis – leda till skada för en enskild verksamhetsutövare. Det argumenterade miljö- och hälsoskyddsnämnden i Eskilstuna för i ett överklagande till kammarrätten, mot bakgrund av att nämnden hade nekats få ut detaljerad information om hästanläggningar i kommunen från Jordbruksverket.

Domstolen ansluter sig dock till verkets linje i ärendet. Kammarrätten pekar på ett tidigare HFD-avgörande som landade att i uppgifter om antalet djur och djurraser avser enskildas affärs- och driftsförhållanden, och gör samtidigt bedömningen att även uppgifter om fastighetsbeteckningar där hästanläggningar finns avser just sådana förhållanden. Nämndens intresse av att få ta del av uppgifterna har inte heller ett givet företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, enligt domen i målet.

Bakgrunden till kommunnämndens begäran är en planerad, riktad tillsyn på hästgårdar nära vattenförekomster som inte når upp till miljökvalitetsnormerna. Syftet är även att utröna vilka vattentäkter i kommunen som påverkas mest av djurhållande gårdar.

Kammarrätten beordras lämna ut uppgifter om enskilds hälsouppgifter

En person som nekades vissa uppgifter i ett mål hos kammarrätten i Jönköping, rörande en enskilds vårdbehov för uppkomna skador, får nu rätt i högsta instans. Högsta förvaltningsdomstolen bedömer nämligen inte att de berörda uppgifterna är så pass känsliga att den enskilde eller närstående riskerar lida men om de röjs, varför de inte omfattas av sekretess enligt OSL. Kammarrätten avslog i sitt beslut begäran med hänvisning just till att det handlade om känsliga, hälsorelaterade uppgifter.

HFD avslår i sin dom samtidigt en begäran från personen om att målet ska lämnas över till Justitiekanslern (JK) för granskning av kammarrättens beslutsmotivering. Ett lagstöd för ett sådant överlämnande saknas, konstaterar HFD.

HFD river upp avslag om målförteckning i vapenärenden

Kammarrätten i Jönköpings beslut att inte lämna ut en målförteckning över ärenden om vapentillstånd – med hänvisning till sekretess för uppgifter om vapenregister – underkänns i Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt lägre instans kunde det befaras att ett röjande av uppgifterna skulle leda till att vapen, ammunition eller ljuddämpare kom till brottslig användning. Men HFD anser inte att en uppgift om till exempel återkallelse av vapen i en målförteckning är kopplad till ett vapenregister enligt vapenlagen, med följden att sekretessbestämmelsen enligt det angivna lagrummet inte är tillämplig.

Kammarrätten bedömde även att uppgifterna inte kunde lämnas ut på grund av dataskyddssekretess. HFD menar dock att det inte finns någon konkret omständighet i ärendet som pekar mot att uppgifterna skulle användas i strid med dataskyddsförordningen, och beordrar kammarrätten att göra en ny prövning i den delen.

Bakgrunden är en begäran från en privatperson om att ta del av en målförteckning över samtliga mål om vapentillstånd i kammarrätten tillbaka till 1 januari 2000, utan uppgifter om parterna i målen.

Kommuns sekretessbeslut i personalärende underkänns

Sölvesborgs kommuns skäl för att sekretessbelägga en utredning om en kommunanställd som misstänks ha försnillat presentkort underkänns i kammarrätten. Detta efter att en lokal journalist överklagat i ärendet. Kommunen hänvisade i sitt avslag i mars dels till en paragraf i OSL om personalsocial verksamhet, dels till det lagrum som stadgar att uppgifter som ligger till grund för en brottsanmälan omgärdas av sekretess. Den förstnämnda delen är dock inte tillämplig i sammanhanget, enligt domstolen. Samtidigt har kommunen inte prövat om några av de aktuella skaderekvisiten för neka ett utlämnande i övrigt är uppfyllda, är bedömningen. Att enbart hänvisa till att den enskilda eller närstående till denna riskerar att lida men räcker inte, slår kammarrätten fast, med följden att ärendet nu skickas åter till kommunen för en ny prövning.

Advokat nekas lista över utövare med säkerhetskänslig verksamhet

En sammanställning över de verksamhetsutövare som har anmält till Energimyndigheten att de bedriver säkerhetskänslig verksamhet med stöd av säkerhetsskyddslagen – det vill en advokat ha utlämnat, med hänvisning till att det inte finns några lagrum i OSL som är tillämpliga för att motivera ett nekande.

Kammarrätten i Jönköping gör dock samma bedömning som Energimyndigheten tidigare har gjort, och hänvisar i sitt avslag till tidigare, likartade avgöranden i domstol som har gällt lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.

Prepositioner behövde inte lämnas ut

En journalist begärde ut en incidentutredning från Kriminalvården och fick ut handlingarna med vissa avsnitt maskerade. Journalisten överklagade till kammarrätten eftersom hon tyckte att maskeringarna var allt för omfattande. Bland annat ansåg hon att det saknades stöd för att sekretessbelägga enstaka prepositioner och konjunktioner.

Kriminalvården vidarebefordrade överklagandet och de sekretessprövade handlingarna till kammarrätten och då begärde en annan person ut viss av de sekretessbelagda uppgifterna från kammarrätten. Domstolen gjorde samma bedömning som Kriminalvården och avslog.

Personen överklagade till HFD som också avslog med hänvisning till att uppgifterna ”i allt väsentligt” var sådana som omfattas av sekretess enligt de bestämmelser som Kriminalvården åberopat. ”De fåtal ord som i och för sig skulle kunna lämnas ut ger ingen bild av uppgifternas egentliga innehåll och får anses sakna intresse i sammanhanget”, skrev HFD. 

Inte hemligt vilka anstalter som var coronadrabbade

Uppgifter som avslöjar på vilka anstalter intagna har testats positivt för covid-19 kan inte hemlighållas med stöd av den sekretess som ska skydda ”…uppgift om åtgärd som har till syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten…” inom Kriminalvården. Det slog HFD fast i denna dom och skickade tillbaka ärendet till kammarrätten som hade vägrat lämna ut sådana uppgifter.

Domen i det mål som uppgifterna begärdes ut från:

Kammarrätten avslog begäran på nytt, den här gången med hänvisning till att uppgifterna kunde skada Sveriges försvar om de kom ut. HFD avfärdade även denna sekretessgrund och bestämde att uppgifterna skulle lämnas ut eftersom de inte skyddades av någon annan sekretess.