Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: kammarrätten i jönköping
Kommuns sekretessbeslut i personalärende underkänns
Sölvesborgs kommuns skäl för att sekretessbelägga en utredning om en kommunanställd som misstänks ha försnillat presentkort underkänns i kammarrätten. Detta efter att en lokal journalist överklagat i ärendet. Kommunen hänvisade i sitt avslag i mars dels till en paragraf i OSL om personalsocial verksamhet, dels till det lagrum som stadgar att uppgifter som ligger till grund för en brottsanmälan omgärdas av sekretess. Den förstnämnda delen är dock inte tillämplig i sammanhanget, enligt domstolen. Samtidigt har kommunen inte prövat om några av de aktuella skaderekvisiten för neka ett utlämnande i övrigt är uppfyllda, är bedömningen. Att enbart hänvisa till att den enskilda eller närstående till denna riskerar att lida men räcker inte, slår kammarrätten fast, med följden att ärendet nu skickas åter till kommunen för en ny prövning.
Advokat nekas lista över utövare med säkerhetskänslig verksamhet
En sammanställning över de verksamhetsutövare som har anmält till Energimyndigheten att de bedriver säkerhetskänslig verksamhet med stöd av säkerhetsskyddslagen – det vill en advokat ha utlämnat, med hänvisning till att det inte finns några lagrum i OSL som är tillämpliga för att motivera ett nekande.
Kammarrätten i Jönköping gör dock samma bedömning som Energimyndigheten tidigare har gjort, och hänvisar i sitt avslag till tidigare, likartade avgöranden i domstol som har gällt lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.
Prepositioner behövde inte lämnas ut
En journalist begärde ut en incidentutredning från Kriminalvården och fick ut handlingarna med vissa avsnitt maskerade. Journalisten överklagade till kammarrätten eftersom hon tyckte att maskeringarna var allt för omfattande. Bland annat ansåg hon att det saknades stöd för att sekretessbelägga enstaka prepositioner och konjunktioner.
Kriminalvården vidarebefordrade överklagandet och de sekretessprövade handlingarna till kammarrätten och då begärde en annan person ut viss av de sekretessbelagda uppgifterna från kammarrätten. Domstolen gjorde samma bedömning som Kriminalvården och avslog.
Personen överklagade till HFD som också avslog med hänvisning till att uppgifterna ”i allt väsentligt” var sådana som omfattas av sekretess enligt de bestämmelser som Kriminalvården åberopat. ”De fåtal ord som i och för sig skulle kunna lämnas ut ger ingen bild av uppgifternas egentliga innehåll och får anses sakna intresse i sammanhanget”, skrev HFD.
Inte hemligt vilka anstalter som var coronadrabbade
Uppgifter som avslöjar på vilka anstalter intagna har testats positivt för covid-19 kan inte hemlighållas med stöd av den sekretess som ska skydda ”…uppgift om åtgärd som har till syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten…” inom Kriminalvården. Det slog HFD fast i denna dom och skickade tillbaka ärendet till kammarrätten som hade vägrat lämna ut sådana uppgifter.
Domen i det mål som uppgifterna begärdes ut från:
Kammarrätten avslog begäran på nytt, den här gången med hänvisning till att uppgifterna kunde skada Sveriges försvar om de kom ut. HFD avfärdade även denna sekretessgrund och bestämde att uppgifterna skulle lämnas ut eftersom de inte skyddades av någon annan sekretess.
Uppsägning inte ett ärende om anställning
En HR-bedömning med ett beslutsförslag i ett ärende om
uppsägning på grund av personliga skäl omfattades av personaladministrativ sekretess och var delvis hemlig. Det slog HFD fast i den här domen.
Undantaget från sekretess som gäller för uppgifter i ”ärende om anställning” eller ”ärende om disciplinansvar”, var inte tillämpligt enligt HFD. Det här eftersom ett ärende om uppsägning inte kan jämställas med ärende om anställning eller disciplinansvar.
Personallista hemlighölls på felaktig grund
En sökande vände sig till kammarrätten och begärde ut en lista med namn på anställda vid en anstalt samt deras löner. Listan fanns i ett sekretessmål vid domstolen. Kammarrätten avslog begäran, men sökanden överklagade till HFD.
HFD konstaterade att en lista över anställda inte är en uppgift om en åtgärd som har till syfte att hindra rymning eller fritagning. Det är inte heller en uppgift om en åtgärd som har till syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten. Därmed kan en sådan lista inte sekretessbeläggas med stöd av OSL 18:11, det vill säga den bestämmelse som kammarrätten hade åberopat.
HFD skickade tillbaka ärendet till den kammarrätt som hade vägrat lämna ut listan. HFD tyckte att kammarrätten kunde testa om någon annan sekretessregel var tillämplig på de aktuella uppgifterna.
Kammarrättspresidentens privata filer inte allmänna handlingar
En person begärde hos Kammarrätten i Jönköping att få ta del av de filer som kammarrättspresidenten tillfört sin hemkatalog men som inte rörde hennes tjänst inom kammarrätten, dvs. privata filer. Kammarrätten avslog begäran med motiveringen att filer som kan finnas på presidentens hemkatalog, som är ställda personligen till henne och inte gäller ärende eller annan fråga som ankommer på myndigheten eller som är avsedda för henne endast som innehavare av annan ställning inte utgjorde allmänna handlingar. HFD avslog överklagandet och skrev:
Bestämmelserna om handlingsoffentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen syftar bl.a. till att möjliggöra insyn i och kontroll av den offentliga förvaltningen. Privata handlingar omfattas inte av handlingsoffentligheten.
Innehåll i länkar var inte allmänna handlingar
En person begärde hos två olika kammarrätter att få ta del av innehållet i länkar som hade skickats till domstolarna. Båda avslog och personen överklagade till HFD som fastställde underinstansernas beslut. HFD konstaterade att innehållet i länkarna inte hade tillförts en akt eller ett ärende hos kammarrätten. Det fanns inte heller någon annan anledning att betrakta länkarnas innehåll som allmänna handlingar, enligt HFD.
Filförteckning i hemkatalog inte allmän handling
En person vände sig till landets fyra kammarrätter och begärde att få ta del av en fullständig förteckning över filerna i den ”hemkatalog” eller motsvarande som kammarrättspresidenten vid respektive domstol hade i sin tjänstedator. Kammarrätterna avslog med motiveringen att förteckningen inte var en allmän handling. Personen överklagade kammarrätternas avslagsbeslut till högsta förvaltningsdomstolen, HFD, men även HFD avslog. Enligt domstolen är en hemkatalog inte ett register eller en förteckning som förs fortlöpande på det sätt som avses i TF 2:10 1 st 1 p. HFD pekade på att en hemkatalog är ett personligt lagringsutrymme som en myndighet tillhandahåller en anställd. Hemkatalogen uppdateras kontinuerligt allteftersom den används men dess systematik skapas av den anställde och är varken förutbestämd eller automatisk. HFD jämförde med RÅ 1998 ref. 44, RÅ 1999 ref. 18 II och HFD 2015 ref. 4.
Anteckningar från rättegång inte allmänna
Minnesanteckningar som hade förts vid en muntlig förhandling i kammarrätten var inte allmänna handlingar eftersom dessa inte hade tagits om hand för arkivering. Det konstaterade HFD i denna dom.