Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Fel att sekretessbelägga visselblåsningar helt

En journalist begärde ut tre rapporter som hade kommit in till Polisens interna visselblåsarfunktion. Myndigheten sekretessbelade handlingarna i deras helhet. Det här med hänvisning till den sekretess som gäller i visselblåsarärenden för uppgifter som kan avslöja identiteten på den rapporterande personens och andra enskilda. Enligt myndigheten var en så stor del av uppgifterna i handlingarna sekretessbelagda att det som skulle ha återstått efter maskering ”helt förlorat sitt värde i informationshänssende”.

Journalisten överklagade till kammarrätten som upphävde Polismyndighetens beslut. Enligt kammarrätten kunde vissa av de begärda handlingarna lämnas ut efter att sekretessbelagda uppgifter maskerats. Uppgifterna som återstod i dessa handlingar efter maskering kunde inte anses sakna informationsvärde, enligt domstolen. Kammarrätten återförvisade ärendet till Polismyndigheten för ny prövning.

Delvis offentliga handlingar lämnades inte ut alls

En person begärde ut handlingar i en förundersökning. Polismyndigheten lämnade ut vissa handlingar i deras helhet, vissa i maskerat skick och vissa lämnades inte ut alls.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade myndighetens bedömning att de maskerade uppgifterna var hemliga. Handlingarna som inte hade lämnats ut alls innehöll visserligen en del offentliga uppgifter, men domstolen bedömde att dessa inte gav någon bild av handlingarnas egentliga innehåll därför inte behövde lämnas ut.

Uppgifter ”saknade intresse” och lämnades inte ut

En person begärde ut handlingarna i en nedlagd förundersökning men fick bara ut ett fåtal av dessa från Polisen. Hon överklagade men fick avslag i kammarrätten.

”De fåtal uppgifter av harmlös karaktär som i och för sig skulle kunna lämnas ut ger ingen bild av handlingarnas egentliga innehåll och får anses sakna intresse i sammanhanget”, skrev kammarrätten som motivering till att inte lämna ut handlingarna i någon del.

Ett utlämnande ”kan uppfattas sakna all rimlig mening”

En journalist begärde ut handlingar i två nedlagda förundersökningar. Polismyndigheten avslog begäran vad gällde vissa av handlingarna, eftersom de ”i princip uteslutande” bestod av uppgifter som omfattades av sekretess. Myndigheten ansåg sig inte ha någon skyldighet att lämna ut mer eller mindre tomma papper. I den delen hänvisade myndigheten till praxis från HFD.

Journalisten överklagade och argumenterade för att uppgifter i allmänna handlingar ska lämnas ut i så stor utsträckning som möjligt. Det gäller särskilt uppgifter som har med Polisens verksamhet att göra, snarare än enskilda personer. Han pekade bland annat på uppgifter om vilken tjänsteman som höll ett visst förhör, när och var förhöret hölls samt om advokat närvarade.

Kammarrätten gav honom rätt i att det fanns uppgifter i de sekretessbelagda handlingarna som inte var hemliga, till exempel uppgifter om namn på befattningshavare som agerar i tjänsten och tidsangivelser i förhör, men även uppgifter om advokat närvarat vid förhör. ”Ett utlämnande av uppgifterna i fråga kan uppfattas sakna all rimlig mening”, fortsatte kammarrätten, men nu hade ju journalisten särskilt begärt att få ta del av dessa uppgifter så något intresse kanske de ändå hade. Därför skickade kammarrätten tillbaka ärendet till Polisen för en prövning av om fler uppgifter kunde lämnas ut.

Prepositioner behövde inte lämnas ut

En journalist begärde ut en incidentutredning från Kriminalvården och fick ut handlingarna med vissa avsnitt maskerade. Journalisten överklagade till kammarrätten eftersom hon tyckte att maskeringarna var allt för omfattande. Bland annat ansåg hon att det saknades stöd för att sekretessbelägga enstaka prepositioner och konjunktioner.

Kriminalvården vidarebefordrade överklagandet och de sekretessprövade handlingarna till kammarrätten och då begärde en annan person ut viss av de sekretessbelagda uppgifterna från kammarrätten. Domstolen gjorde samma bedömning som Kriminalvården och avslog.

Personen överklagade till HFD som också avslog med hänvisning till att uppgifterna ”i allt väsentligt” var sådana som omfattas av sekretess enligt de bestämmelser som Kriminalvården åberopat. ”De fåtal ord som i och för sig skulle kunna lämnas ut ger ingen bild av uppgifternas egentliga innehåll och får anses sakna intresse i sammanhanget”, skrev HFD. 

Offentlighetsprincipen trumfade källskyddet

Polismyndigheten var skyldig att gå igenom och sekretesspröva spegelkopior av två hårddiskar och en mobiltelefon som hade tagits i beslag i en brottsutredning. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Polismyndigheten hade hävdat att man inte fick gå igenom alla de spegelkopierade filerna eftersom de delvis omfattades av ett så kallat beslagsförbud. Hovrätten, som hade beslutat om beslaget, hade nämligen bestämt att polis och åklagare bara fick söka efter viss information i filerna. Det handlade om fotografier av den målsägande, platstaggar och internethistorik. Begränsningen var motiverad av att de kunde finnas källskyddad information i det övriga materialet, då den misstänkte skrev för ett magasin.

Kammarrätten ansåg dock att hovrättens beslut, som hade tagits utifrån regler om beslag i rättegångsbalken, inte begränsade Polismyndighetens skyldigheter enligt tryckfrihetsförordningen. Polismyndigheten skulle alltså gå igenom de aktuella filerna och lämna ut den information som var offentlig. Kammarrätten återförvisade ärendet till Polisen för ny prövning.

Polisens teknik för ansiktsigenkänning hemlig

En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.

Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter. 

Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.

Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.

Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.