Polisens teknik för ansiktsigenkänning hemlig

En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.

Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter. 

Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.

Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.

Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.

Landstingsdrivna vårdcentralers resultat hemliga

Organisationen Skattebetalarna begärde ut budgetar, årsredovisningar samt förluster/intäkter och eventuella bidrag avseende år 2016 för Sundsvalls vårdcentraler på enhetsnivå. Regionstyrelsen i Landstinget i Västernorrlands län avslog begäran med hänvisning till att privata vårdcentraler kunde få en konkurrensfördel om de begärda handlingarna lämnades ut. Skattebetalarna överklagade beslutet och menade tvärtom att ett offentliggörande skulle ligga i det allmännas ekonomiska intresse eftersom organisationen misstänkte att det förekom slöseri med skattemedel. Organisationen pekade på att privata vårdcentraler, till skillnad från offentliga, är skyldiga att lämna årsredovisningar till Bolagsverket. De måste alltså redovisa sina resultat medan offentligt ägda vårdcentraler kan driva sin verksamhet helt utan insyn från allmänheten, påpekade Skattebetalarna. En oenig kammarrätten avslog överklagandet med hänvisning till tidigare kammarrättspraxis. Rättens ordförande var skiljaktig och ville att handlingarna skulle lämnas ut. Han hänvisade till ”…att det finns ett betydande intresse av att medborgarna får insyn i hur skattemedlen används”.

KR_Sundsvall_2684_17

Se även KR_Goteborg_5994-17 där samma organisation fick avslag på en motsvarande begäran som gällde primärvården i Västra Götalandsregionen.