Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: affärs- eller driftsförhållanden
Hemligt vilket företag som hyrt ut en läkare
Det var hemligt vilken bemanningsföretag som hade hyrt ut en viss läkare till en vårdcentral i Sörmland, ansåg kammarrätten i denna dom. Uppgiften var en företagshemlighet och det fanns särskild anledning att anta att företaget skulle lida skada om uppgiften lämnades ut.
Uppgifter i anbud var offentliga
Ett kommunalt bostadsbolag i Göteborgs kommun sekretessbelade uppgifter i ett antal anbud som hade kommit in till myndigheten i en upphandlingen. Det rörde sig bland annat om priser, referensuppdrag, CV, tekniska specifikationer och underleverantörer. Sekretessen motiverades med att de berörda företagen skulle skadas ekonomiskt av ett utlämnande.
Advokatbyrån som hade begärt ut handlingarna överklagade. Byrån pekade på att ingen av anbudsgivarna hade begärt sekretess för de aktuella uppgifterna när de lämnade in sina anbud, ”trots att detta rekommenderades i upphandlingen”. Den vinnande anbudsgivaren hade visserligen, efter avslutade upphandling och på förfrågan från det kommunala bostadsbolaget, begärt sekretess för sitt anbud. Men advokatbyrån invände att önskemålet om sekretess var allmänt formulerat och endast delvis motiverat.
Kammarrätten gick på klagandens linje och biföll överklagandet. Kammarrätten tyckte inte att den vinnande anbudsgivarens önskan om att ”sekretessbelägga så mycket som möjligt” var tillräckligt konkret. Inte heller det kommunala bostadsbolaget hade gett någon närmare förklaring till varför uppgifterna behövde hållas hemliga.
Brister i djurhållning var affärshemligheter
När länsstyrelsen lämnade ut en tillsynsrapport över banveterinärverksamheten på Jägersro Trav maskerade myndigheten vilka brister som hade upptäckts. Personen som hade begärt ut rapporten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Domstolen ansåg att brister i Jägersros djurhållning får betraktas som sådana uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som skyddas av sekretess. Och i det här fallet kunde det antas att travbanan skulle lida skada om uppgifterna lämnades ut.
Hemligt om bank brutit penningtvättsregler
Finansinspektionen avslog en dansk journalists begäran om att få ut uppgifter om Nordea Banks efterlevnad av regelverket kring penningtvätt och finansiering av terrorism. Myndigheten hänvisade till att uppgifterna rörde Nordeas affärsförhållanden och att banken kunde antas lida skada om informationen kom ut.
Journalisten överklagade och skrev att affärssekretess inte borde skydda uppgifter om att en bank har brutit mot regelverket. Han menade också att allmänheten måste kunna granska hur Finansinspektionen sköter sin tillsyn. Argumenten bet inte på kammarrätten som avslog.
Arrendeavtal för motorbana skulle lämnas ut
Det kommunala fastighetsbolaget Gisletorp lokaler AB äger Anderstorp motorbana. En person begärde ut hyres- och arrendeavtal mellan det kommunala bolaget och Anderstorp racingklubb samt klubbens bolag SRW Anderstorp AB. Gisletorp lämnade bara ut vissa delar av avtalen. Bolaget menade att övriga delar behövde hållas hemliga för att skydda avtalsparternas affärsintressen.
Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen menade att en motorbana är en så pass ”speciell anläggning” att det kommunala bolaget knappast kunde skadas av att avtalsvillkoren blev kända. Domstolen såg inte heller någon konkret anledning till att motorklubben eller dess bolag skulle skadas av ett utlämnande.
Uppgifter som avslöjade à-pris var hemliga
Ett företag hade rätt att få ut en mängdförteckning i en upphandling som gjorts av Köpings kommun med undantag för uppgifter om à-pris och uppgifter om belopp för en viss mängd. Det senare eftersom beloppet avslöjade à-priset om man dividerade det med den aktuella mängden. Anbudsgivaren hade begärt att uppgifter om à-priser skulle behandlas konfidentiellt, vilket kammarrätten tog hänsyn i till i det här fallet.
Landstingsdrivna vårdcentralers resultat hemliga
Organisationen Skattebetalarna begärde ut budgetar, årsredovisningar samt förluster/intäkter och eventuella bidrag avseende år 2016 för Sundsvalls vårdcentraler på enhetsnivå. Regionstyrelsen i Landstinget i Västernorrlands län avslog begäran med hänvisning till att privata vårdcentraler kunde få en konkurrensfördel om de begärda handlingarna lämnades ut. Skattebetalarna överklagade beslutet och menade tvärtom att ett offentliggörande skulle ligga i det allmännas ekonomiska intresse eftersom organisationen misstänkte att det förekom slöseri med skattemedel. Organisationen pekade på att privata vårdcentraler, till skillnad från offentliga, är skyldiga att lämna årsredovisningar till Bolagsverket. De måste alltså redovisa sina resultat medan offentligt ägda vårdcentraler kan driva sin verksamhet helt utan insyn från allmänheten, påpekade Skattebetalarna. En oenig kammarrätten avslog överklagandet med hänvisning till tidigare kammarrättspraxis. Rättens ordförande var skiljaktig och ville att handlingarna skulle lämnas ut. Han hänvisade till ”…att det finns ett betydande intresse av att medborgarna får insyn i hur skattemedlen används”.
Se även KR_Goteborg_5994-17 där samma organisation fick avslag på en motsvarande begäran som gällde primärvården i Västra Götalandsregionen.
Statligt verk betraktades som ”enskild”
Kammarrätten bedömde att Luftfartsverket, LFV, kunde betraktas som en ”enskild” i OSL:s mening när myndigheten ”såsom anbudsgivare i en offentlig upphandling, agerat inom ramen för en affärsdrivande verksamhet på en öppen marknad.” Därmed kunde prisuppgifter i LFV:s anbud i en upphandling av ”flygtrafiktjänst och MET” vid Halmstads flygplats skyddas med stöd av OSL 31:16. Kammarrätten bedömde att prisuppgifterna var hemliga eftersom ett offentliggörande kunde göra det svårt för LFV att använda samma ”prisöverväganden” i en framtida upphandling. Enligt kammarrätten kunde det ”…inte heller uteslutas att det är möjligt att av prisuppgifterna utläsa den prissättningsstrategi som använts.”
Fjärrvärmekostnad inte hemlig
En av de boende i ett radhusområde begärde ut antal mejl från fjärrvärmeleverantören Göteborg Energi. När bolaget lämnade ut mejlen hade det bland annat sekretessbelagt uppgifter i mejlen om enskildas telefonnummer. Den boende överklagade beslutet till kammarrätten som slog fast att bolaget inte hade haft stöd för detta. Enligt domstolen fanns det inget som talade för att kunden tänkte använda telefonnumren i strid mot personuppgiftslagen. Bolaget hade vidare sekretessbelagt uppgifter i mejlen om radhusens förbrukning, den totala fakturerade kostnad under 2014, kostnaden för samma förbrukning med ett privatavtal samt mellanskillnaden mellan dessa kostnader. Bolaget hade inte stöd för det heller, enligt kammarrätten. Domstolen pekade på att den boende kunde räkna ut den totala kostnaden utifrån sina egna fjärrvärmefakturor. Kostnaden enligt privatavtalet var en uppgift som framgick av bolagets marknadsföring mot allmänheten. Bolaget hade inte heller förklarat hur det skulle kunna lida skada av att uppgifterna lämnades ut. Bolaget hade däremot stöd för att sekretessbelagda uppgifter i e-postmeddelandet som avsåg de priser som bolaget kunde erbjuda ägaren till den undercentral som försåg radhusen med fjärrvärme. Det var uppgifter som typiskt sett skulle kunna gynna en konkurrent på bolagets bekostnad om de offentliggjordes, enligt domstolen.
Toppbetalda på AP-fond offentliga
En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.