Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Länsstyrelsen i Dalarna hade fog för att avslå en begäran om att få ut två anställdas bostadsadresser, med hänvisning till risken för att de enskilda skulle lida men vid ett röjande. Det anser kammarrätten efter ett överklagande i fallet. Däremot underkänns länsstyrelsens sekretessbedömning när det gäller en begäran om de anställdas personnummer i samma ärende. Till att börja med finns det inget som styrker myndighetens uppfattning att uppgifterna kommer att behandlas i strid med dataskyddsregleringen, enligt domstolen.
Vidare är det lagrum om personaladministrativ sekretess som länsstyrelsen har hänvisat till inte tillämpligt i sammanhanget, anser kammarrätten, som dock betonar att uppgifterna kan omfattas av sekretess enligt ett annat stycke i samma paragraf i OSL. Men det gäller i sin tur endast om de berörda handlägger djurskydds- eller rovdjursfrågor, offentlig kontroll av djurskyddsfrågor eller frågor om gränsöverskridande avfallstransporter. En prövning om de förutsättningarna finns bör nu göras av länsstyrelsen som första instans, är slutsatsen.
Länsstyrelsen motiverade sitt avslag kopplat till personnumren utifrån en ”säkerhetsmässig värdering” efter en förhöjd hotbild mot de anställda.
En person hade rätt att få ut namnet på den veterinär som hade skrivit en tjänsteanteckning i ett ärende om omhändertagande av djur vid länsstyrelsen. Länsstyrelsen hade hänvisat till att det fanns en hotbild mot veterinären. Men kammarrätten konstaterade att den åberopade sekretessbestämmelsen inte är tillämplig på enskildas namn.
Det är hemligt vilka djurhem som sköter uppstallningsverksamheten åt Länsstyrelsen i Stockholm. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Anledningen är att djurhemmen löper risk att utsättas för olaga intrång och skadegörelse om uppgifterna blir kända.
En tv-journalist vände sig till Livsmedelsverket och två länsstyrelser för att få ut fotografier och en film som visade skador som djur hade fått på grund av bristande djurhållning eller under transporter till slakt. Han fick beskedet att handlingarna var hemliga eftersom djurhållare/transportörer kunde lida skada om det blev känt att de inte hade tagit hand om djuren på ett bra sätt. Journalisten begärde då ut handlingarna med ett sekretessförbehåll som gick ut på att han lovade att publicera dem i en form som gjorde att berörda personer, företag och djur inte kunde identifieras. Men myndigheterna tyckte inte att ett sekretessförbehåll kunde undanröja risken för skada och avslog.
Journalisten överklagade besluten. Två av ärendena överprövades av Kammarrätten i Stockholm. Det tredje av Kammarrätten i Jönköping. Kammarrätten i Stockholm tyckte inte att handlingarna kunde lämnas ut, vare sig med eller utan sekretessförbehåll. ”Risken för skada är enligt kammarrättens mening inte kopplad till förekomsten av identifierande uppgifter i de aktuella fotografierna, utan i stället till att fotografierna visar de uppmärksammade bristerna i sig”, står det i en av domarna. I den andra domen från Kammarrätten i Stockholm finns ett liknande resonemang.
Kammarrätten i Jönköping biföll däremot överklagandet och bestämde att den begärda filmen skulle lämnas ut med ett förbehåll. Ett av villkoren var att handlingen inte fick ”…utnyttjas, publiceras eller lämnas vidare så att enskild fysisk eller juridisk person kan identifieras eller att handlingen kan kopplas till enskild fysisk eller juridisk person som handlingen rör.”
En person begärde ut handlingar som en länsstyrelse hade fått in från Livsmedelsverket. Handlingarna innehöll iakttagelser från djurskyddskontroller som Livsmedelsverket hade gjort före slakt. Länsstyrelsen sekretessbelade en rad uppgifter i handlingarna.
Personen överklagade till kammarrätten som gav honom delvis rätt. Kammarrätten höll visserligen med om att uppgifter om konstaterade brister vid djurskyddskontrollen var hemliga. Men ansåg att uppgifter om ”djurägare och djur, uppgifter om slakteriet och transport till detsamma, datum och diarienummer för aktuell kontroll samt namn och kontaktuppgifter för den veterinär som utfört kontrollen” var offentliga. Länsstyrelsen hade sekretessbelagt dessa uppgifter med hänvisning till att de utgjorde ”sökkriterier för eftersökning hos avsändande myndighet”.
Två filmer hos Livsmedelsverket som visade djur som skulle slaktas var sekretessbelagda eftersom djurens öronbrickor med identifikationsnummer syntes. Kammarrätten ansåg att leverantören, kunde lida skada om de aktuella filmerna lämnades ut, eftersom leverantören kunde identifieras genom identifikationsnumren på öronbrickorna.
Filmerna fanns i ett ärende om djurskyddskontroll och ett ärende om livsmedelskontroll. I livsmedelsärenden ska behovet av sekretess vägas mot allmänhetens intresse av insyn, men kammarrätten tyckte inte insynsintresset var av någon större vikt i det här fallet.
När länsstyrelsen lämnade ut en tillsynsrapport över banveterinärverksamheten på Jägersro Trav maskerade myndigheten vilka brister som hade upptäckts. Personen som hade begärt ut rapporten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Domstolen ansåg att brister i Jägersros djurhållning får betraktas som sådana uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som skyddas av sekretess. Och i det här fallet kunde det antas att travbanan skulle lida skada om uppgifterna lämnades ut.
Organisationen Djurens rätt hade rätt att få ut hela kontrollrapporten från en inspektion av en cirkus. Det bestämde kammarrätten i den här domen. Länsstyrelsen hade bland annat maskerat uppgifter om vilka djur som fanns på cirkusen. Men det var inga affärshemligheter, enligt kammarrätten.
Cirkusen hävdade att Djurens rätt hade förfalskat förra årets protokoll för att få det att se mer negativt ut. Men kammarrätten tog ingen notis om den invändningen.
I tre domar konstaterade Kammarrätten i Jönköping att länsstyrelsens kontrollrapporter från djurskyddsinspektioner var hemliga i de delar som avslöjade brister i djurskyddet hos de kontrollerade lantbrukarna.
Beskrivningar av och bilder på brister som hade konstaterats vid en djurskyddskontroll var hemliga, enligt kammarrätten i denna dom. Uppgifterna avsåg djurägarens affärsförhållanden och kammarrätten menade att denne kunde lida men av ett utlämnande.