Diarienummer inte hemligt

En journalist hade rätt att få ut Livsmedelsverkets diarienummer på en handling som hade kommit in från Livsmedelsverket till Länsstyrelsen i Kronobergs län. Länsstyrelsen hade ansett att uppgiften omfattades av tillsynssekretess, men kammarrätten delade inte den bedömningen. Kammarrätten delade däremot länsstyrelsens bedömning vad gällde övriga sekretessbelagda uppgifter.

Domstolar oense om förbehåll för journalist

En tv-journalist vände sig till Livsmedelsverket och två länsstyrelser för att få ut fotografier och en film som visade skador som djur hade fått på grund av bristande djurhållning eller under transporter till slakt. Han fick beskedet att handlingarna var hemliga eftersom djurhållare/transportörer kunde lida skada om det blev känt att de inte hade tagit hand om djuren på ett bra sätt. Journalisten begärde då ut handlingarna med ett sekretessförbehåll som gick ut på att han lovade att publicera dem i en form som gjorde att berörda personer, företag och djur inte kunde identifieras. Men myndigheterna tyckte inte att ett sekretessförbehåll kunde undanröja risken för skada och avslog.

Journalisten överklagade besluten. Två av ärendena överprövades av Kammarrätten i Stockholm. Det tredje av Kammarrätten i Jönköping. Kammarrätten i Stockholm tyckte inte att handlingarna kunde lämnas ut, vare sig med eller utan sekretessförbehåll. ”Risken för skada är enligt kammarrättens mening inte kopplad till förekomsten av identifierande uppgifter i de aktuella fotografierna, utan i stället till att fotografierna visar de uppmärksammade bristerna i sig”, står det i en av domarna. I den andra domen från Kammarrätten i Stockholm finns ett liknande resonemang.

Kammarrätten i Jönköping biföll däremot överklagandet och bestämde att den begärda filmen skulle lämnas ut med ett förbehåll. Ett av villkoren var att handlingen inte fick ”…utnyttjas, publiceras eller lämnas vidare så att enskild fysisk eller juridisk person kan identifieras eller att handlingen kan kopplas till enskild fysisk eller juridisk person som handlingen rör.”

Film med synliga öronbrickor hemliga

Två filmer hos Livsmedelsverket som visade djur som skulle slaktas var sekretessbelagda eftersom djurens öronbrickor med identifikationsnummer syntes. Kammarrätten ansåg att leverantören, kunde lida skada om de aktuella filmerna lämnades ut, eftersom leverantören kunde identifieras genom identifikationsnumren på öronbrickorna.

Filmerna fanns i ett ärende om djurskyddskontroll och ett ärende om livsmedelskontroll. I livsmedelsärenden ska behovet av sekretess vägas mot allmänhetens intresse av insyn, men kammarrätten tyckte inte insynsintresset var av någon större vikt i det här fallet.

Kreaturs råmande inte allmän handling

En person begärde ut två digitala videofilmer från inspektioner av slakterier som Livsmedelsverket hade genomfört. När han fick ut filmerna saknade de ljud. Han gjorde då en ny begäran om att få ut filmerna med ljud, men fick avslag. Enligt Livsmedelsverket bestod ljudet bara av brus från ventilation och råmande från kor. Ljudet hade inte tillfört några sakuppgifter och videofilmerna hade lagts in i respektive ärende i komprimerad ljudlös form.

Livsmedelsverket menade att videoinspelningarna i deras ursprungliga form, det vill säga med ljud, var att betrakta som minnesanteckningar. Enligt myndigheten fanns det ingen skyldighet att ta om hand dessa för arkivering, vilket inte heller gjordes. ”De ursprungliga videofilmerna kan inte anses vara upprättade och utgör därför inte allmänna handlingar hos Livsmedelsverket”, skrev myndigheten i sitt beslut.

Personen överklagade och ifrågasatte påståendet att ljudet på filmerna saknade betydelse. Bland annat kunde djurens läte avslöja mycket om vilken situation de befann sig i. Han tyckte inte att Livsmedelsverket hade haft lagstöd för att radera ljudet på filmerna. Kammarrätten delade Livsmedelsverkets bedömning och avslog.