Länsstyrelsen behöver inte föra in 176 uppgifter manuellt i Excellista

Det är inte rimligt att det skulle krävas en betydande arbetsinsats för länsstyrelsen att föra in namnen på 176 aktörer, som har anmält att de bedriver säkerhetskänslig verksamhet, i ett Excelark. Det menade en advokat, som först hade nekats att få ut uppgifterna från länsstyrelsen i Stockholm, i ett överklagande till kammarrätten. Men domstolen bedömer liksom lägre instans att det skulle krävas manuella arbetsinsatser till den grad att det inte handlar om uppgifter som kan sammanställas ur en upptagning för automatiserad behandling, med hjälp av tillgängliga program. Därmed kan inte uppgifterna lämnas ut enligt tryckfrihetsförordningens regler.

Kammarrätten instämmer samtidigt i att ett utlämnande av namnen på aktörerna kan antas skada landets försvar och rikets säkerhet enligt 15 kap. 2 § i OSL. Advokaten – som ville använda materialet som underlag inför en debattartikel om ändringar i säkerhetsskyddslagen – hade för sin del argumenterat för att uppgifterna om de myndigheter som omfattas av säkerhetsskyddslagen redan är allmänt kända.

Namn på veterinär var offentligt

En person hade rätt att få ut namnet på den veterinär som hade skrivit en tjänsteanteckning i ett ärende om omhändertagande av djur vid länsstyrelsen. Länsstyrelsen hade hänvisat till att det fanns en hotbild mot veterinären. Men kammarrätten konstaterade att den åberopade sekretessbestämmelsen inte är tillämplig på enskildas namn.

Hemligt var djur stallas upp

Det är hemligt vilka djurhem som sköter uppstallningsverksamheten åt Länsstyrelsen i Stockholm. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Anledningen är att djurhemmen löper risk att utsättas för olaga intrång och skadegörelse om uppgifterna blir kända.

Skyddsobjekts gränser var hemliga

Länsstyrelsen i Stockholm maskerade uppgifter i beslutet om skyddsobjekt för Teliasoneras teleanläggning i Hammarby. Myndigheten sekretessbelade också bilagorna till beslutet. Sökanden överklagade till kammarrätten och tyckte att uppgifterna om skyddsobjektets gränser åtminstone borde var offentliga. Det här eftersom varje medborgare behöver känna till ett skyddsobjekts gränser för att inte råka överträda dessa. Dessutom, påpekade han, måste ägaren till ett skyddsobjekt skylta på ett sätt som gör att objektets utbredning blir synligt för var och en. Kammarrätten bemötte inte argumenten, utan nöjde sig med att dela länsstyrelsens sparsmakat motiverade bedömning.

GPS-position för vargskott var offentlig

En person hade rätt att få ut en GPS-position från länsstyrelsen som visade på vilken plats en varg hade avlivats genom skyddsjakt. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Länsstyrelsen hade hemlighållit positionen med motiveringen att den kunde jämställas med en bostadsadress eftersom den kunde ”…lämna upplysning om var enskild bor som kan uppfattas ha hjälpt länsstyrelsens jaktledare”. Mot bakgrund av att det hade förekommit hot i samband med skyddsjakten ville länsstyrelsen hålla uppgiften hemlig. Personen bakom begäran överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att GPS-positionen kunde kopplas till en enskilds bostadsadress.

KR_Sthlm_1366_18