Uppgiftslämnare till myndighets webbtidning fortsatt källskyddad

Kammarrätten i Stockholm bedömde i mars att en e-postlogg och inkomna tips avsedda för publicering hos webbtidningen Extrakt – som ges ut av det statliga forskningsrådet Formas – var allmänna handlingar. Men när motparten i målet sedan begärde ut ett berört e-postmeddelande maskerade Formas den anonyma uppgiftslämnarens identitet, med hänvisning till att de uppgifterna omfattades av tystnadsplikt enligt YGL. Kammarrätten går nu på samma linje som myndigheten i ett nytt avgörande, efter ett utförligt resonemang om intresseavvägningen mellan allmänna handlingars offentlighet och den enskildes intresse av att vara anonym. Domstolen utgår bland annat från principen om lex specialis – då två lagar av samma dignitet står emot varandra – och landar i slutsatsen att bestämmelsen om tystnadsplikt är en specialbestämmelse i relation till de allmänt giltiga bestämmelserna i TF. Den förstnämnda väger därför tyngre. Dessutom har författare och meddelare knutna till myndigheters elektroniska publikationer ett lika starkt anonymitetsintresse som hos tryckta periodiska skrifter i allmänhet. Enligt kammarrätten skulle följden annars bli att myndigheters källor saknar meddelarskydd i motsvarande situationer, och att myndigheter som vill ge ut publikationer med skyddet skulle vara tvungna att göra detta via tryckta skrifter.

I ett separat beslut bedömer kammarrätten att även den i förlängningen omfattas av tystnadsplikten, då en begäran om att få ut handlingen i Formas-målet ” i dess helhet” från domstolen, avslås utifrån samma grund.

Offentlighetsprincipen trumfade källskyddet

Polismyndigheten var skyldig att gå igenom och sekretesspröva spegelkopior av två hårddiskar och en mobiltelefon som hade tagits i beslag i en brottsutredning. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Polismyndigheten hade hävdat att man inte fick gå igenom alla de spegelkopierade filerna eftersom de delvis omfattades av ett så kallat beslagsförbud. Hovrätten, som hade beslutat om beslaget, hade nämligen bestämt att polis och åklagare bara fick söka efter viss information i filerna. Det handlade om fotografier av den målsägande, platstaggar och internethistorik. Begränsningen var motiverad av att de kunde finnas källskyddad information i det övriga materialet, då den misstänkte skrev för ett magasin.

Kammarrätten ansåg dock att hovrättens beslut, som hade tagits utifrån regler om beslag i rättegångsbalken, inte begränsade Polismyndighetens skyldigheter enligt tryckfrihetsförordningen. Polismyndigheten skulle alltså gå igenom de aktuella filerna och lämna ut den information som var offentlig. Kammarrätten återförvisade ärendet till Polisen för ny prövning.

Svar på tips var allmän handling

Om redaktionen för en tryckt skrift på en myndighet får ett mejl med ett nyhetstips är det inte en allmän handling. Men om redaktionen svarar på mejlet, är svaret en allmän handling även i den del det innehåller det ursprungliga meddelandet med tipset. Det framgår av den här domen som gällde redaktionen för tidningen Hav och vatten som ges ut av Havs- och vattenmyndigheten.

KR_Goteborg_5324_18

Domen ovan innebar en ändring i förhållande till hur samma kammarrätt hade bedömt denna fråga tidigare. Se domen nedan.