Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

HFD river upp avslag om målförteckning i vapenärenden

Kammarrätten i Jönköpings beslut att inte lämna ut en målförteckning över ärenden om vapentillstånd – med hänvisning till sekretess för uppgifter om vapenregister – underkänns i Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt lägre instans kunde det befaras att ett röjande av uppgifterna skulle leda till att vapen, ammunition eller ljuddämpare kom till brottslig användning. Men HFD anser inte att en uppgift om till exempel återkallelse av vapen i en målförteckning är kopplad till ett vapenregister enligt vapenlagen, med följden att sekretessbestämmelsen enligt det angivna lagrummet inte är tillämplig.

Kammarrätten bedömde även att uppgifterna inte kunde lämnas ut på grund av dataskyddssekretess. HFD menar dock att det inte finns någon konkret omständighet i ärendet som pekar mot att uppgifterna skulle användas i strid med dataskyddsförordningen, och beordrar kammarrätten att göra en ny prövning i den delen.

Bakgrunden är en begäran från en privatperson om att ta del av en målförteckning över samtliga mål om vapentillstånd i kammarrätten tillbaka till 1 januari 2000, utan uppgifter om parterna i målen.

Uppgifter om jaktledare var hemliga

En person vände sig till länsstyrelsen och begärde ut information om jaktledarna vid jakten på de åtta björnar som dittills fällts under årets licensjakt på björn. Myndigheten avslog med hänvisning till den sekretess som gäller för uppgifter i jaktkorts- respektive jägarexamensregistret, samt med hänvisning till GDPR-sekretess.

Personen överklagade till kammarrätten. Domstolen underkände länsstyrelsens första grund för sekretess. De begärda uppgifterna hade inte sitt ursprung i de aktuella registren, konstaterade domstolen.

Däremot såg domstolen en risk att uppgifterna skulle komma att användas i strid med GDPR. Sökanden hade uppgett att han tänkte använda uppgifterna i en rättsprocess mot jaktledarna. Enligt kammarrätten kunde det vara ett berättigat intresse, men sökanden hade ”dock inte angett några egentliga skäl till varför han ska driva en process mot jaktledarna eller på vilket sätt det skulle finnas grund för någon sådan process”. Jaktledarna intresse av att få sina personuppgifter skyddade vägde därför över, enligt domstolen.

Nekades uppgifter ur jägarregister

En företrädare för en advokatbyrå begärde ut uppgifter ur Naturvårdsverkets ägarregister och jägarexamensregister för ett antal personerna. Uppgifterna skulle användas i en rättegång för att kontrollera vittnenas och målsägandes erfarenhet av jakt och vapen. Naturvårdsverket såg en risk att informationen skulle komma på avvägar om den användes vid en rättegång och att kriminella skulle kunna utnyttja uppgifterna för att lokalisera vapen och ammunition.

Sökanden överklagande men fick avslag i kammarrätten.