Uppgifter om jaktledare var hemliga

En person vände sig till länsstyrelsen och begärde ut information om jaktledarna vid jakten på de åtta björnar som dittills fällts under årets licensjakt på björn. Myndigheten avslog med hänvisning till den sekretess som gäller för uppgifter i jaktkorts- respektive jägarexamensregistret, samt med hänvisning till GDPR-sekretess.

Personen överklagade till kammarrätten. Domstolen underkände länsstyrelsens första grund för sekretess. De begärda uppgifterna hade inte sitt ursprung i de aktuella registren, konstaterade domstolen.

Däremot såg domstolen en risk att uppgifterna skulle komma att användas i strid med GDPR. Sökanden hade uppgett att han tänkte använda uppgifterna i en rättsprocess mot jaktledarna. Enligt kammarrätten kunde det vara ett berättigat intresse, men sökanden hade ”dock inte angett några egentliga skäl till varför han ska driva en process mot jaktledarna eller på vilket sätt det skulle finnas grund för någon sådan process”. Jaktledarna intresse av att få sina personuppgifter skyddade vägde därför över, enligt domstolen.

Nekades uppgifter ur jägarregister

En företrädare för en advokatbyrå begärde ut uppgifter ur Naturvårdsverkets ägarregister och jägarexamensregister för ett antal personerna. Uppgifterna skulle användas i en rättegång för att kontrollera vittnenas och målsägandes erfarenhet av jakt och vapen. Naturvårdsverket såg en risk att informationen skulle komma på avvägar om den användes vid en rättegång och att kriminella skulle kunna utnyttja uppgifterna för att lokalisera vapen och ammunition.

Sökanden överklagande men fick avslag i kammarrätten.

Fick inte ut Dalarnas jaktkortsinnehavare

En journalist vände sig till Naturvårdsverket och begärde ut förnamn och efternamn på alla personer som hade löst statligt jaktkort i Dalarnas län. Myndigheten avslog eftersom det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan fara för att vapen eller ammunition skulle komma till brottslig användning.

”Vid skadebedömningen beaktas inte bara risken för att den som begär att få uppgifter utlämnade ska missbruka dessa, utan också att uppgifterna kan komma på avvägar så att vapen kan hamna hos någon som kan använda dem i brottsligt syfte”, skrev myndigheten i beslutet. 

Journalisten överklagade och skrev att hennes syfte var rent journalistiskt och att hon inte tänkte publicera namnen på jaktkortsinnehavarna. Kammarrätten avslog. Ett sekretessförbehåll kunde inte undanröja riskera med ett utlämnande eftersom journalisten eftersom det handlade om mer än ”ett begränsat antal uppgifter och med hänsyn till vad som i övrigt har framkommit i målet…”