Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Kammarrätten slog fast att en anställd vid Kriminalvården hade rätt att få ut både beslutet och beslutsunderlaget i en säkerhetsprövning som myndigheten hade gjort av honom. Säkerhetsprövningen hade lett till att han inte längre fick ha någon säkerhetsklassad befattning inom myndigheten.
Kriminalvården menade att delar av beslutet och beslutsunderlaget var hemligt av hänsyn till myndighetens säkerhetsarbete och rikets försvar. Men kammarrätten pekade på att Kriminalvården redan hade lämnat ut stora delar av beslutsunderlaget samt att sökanden kände till mycket sedan tidigare. Därför biföll domstolen överklagandet.
Uppgifter som avslöjar på vilka anstalter intagna har testats positivt för covid-19 kan inte hemlighållas med stöd av den sekretess som ska skydda ”…uppgift om åtgärd som har till syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten…” inom Kriminalvården. Det slog HFD fast i denna dom och skickade tillbaka ärendet till kammarrätten som hade vägrat lämna ut sådana uppgifter.
Domen i det mål som uppgifterna begärdes ut från:
Kammarrätten avslog begäran på nytt, den här gången med hänvisning till att uppgifterna kunde skada Sveriges försvar om de kom ut. HFD avfärdade även denna sekretessgrund och bestämde att uppgifterna skulle lämnas ut eftersom de inte skyddades av någon annan sekretess.
En person begärde ett utdrag ur Kriminalvårdens personalsystem med uppgifter om namn och lön för alla anställda vid anstalten Hall. Kriminalvården lämnade ut löneuppgifterna men inte namnuppgifterna. Det här med hänvisning till sekretessen i OSL 18:8 som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Visserligen innehöll lönelistan inga uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder, men enligt Kriminalvården kunde det ändå antas att myndighetens framtida verksamhet skulle skadas om uppgifterna röjdes.
Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen konstaterade att namnlistan omfattas av sekretess, men skrev inte ut vilken sekretessbestämmelse man grundade sig på. Däremot hänvisade kammarrätten till en dom i HFD där högsta instans sekretessbelade namnen i en liknande lista med stöd av försvarssekretess i OSL 15:2.
En sökande vände sig till kammarrätten och begärde ut en lista med namn på anställda vid en anstalt samt deras löner. Listan fanns i ett sekretessmål vid domstolen. Kammarrätten avslog begäran, men sökanden överklagade till HFD.
HFD konstaterade att en lista över anställda inte är en uppgift om en åtgärd som har till syfte att hindra rymning eller fritagning. Det är inte heller en uppgift om en åtgärd som har till syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten. Därmed kan en sådan lista inte sekretessbeläggas med stöd av OSL 18:11, det vill säga den bestämmelse som kammarrätten hade åberopat.
HFD skickade tillbaka ärendet till den kammarrätt som hade vägrat lämna ut listan. HFD tyckte att kammarrätten kunde testa om någon annan sekretessregel var tillämplig på de aktuella uppgifterna.
En person som hade överklagat till Migrationsöverdomstolen i ett mål om uppehållstillstånd hade rätt att ta del av en tjänsteanteckning som innehöll uppgifter om när Migrationsverket tänkte verkställa personens avlägsnandebeslut. Det slog HFD fast i den här domen. Migrationsöverdomstolen hade sekretessbelagt tjänsteanteckningen med hänvisning till OSL 18:11 som gäller inom Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården. Migrationsöverdomstolen menade att sekretessen kunde överföras dit med stöd av OSL 43:1 och 43:3. Men HFD konstaterade att en förutsättning för att sekretessen ska kunna överföras till domstol är att den aktuella sekretessbestämmelsen gäller för uppgifterna i det ärende eller den verksamhet som det överklagade beslutet rör. Eftersom sekretessen i OSL 18:11 inte gäller hos Migrationsverket kunde den heller inte överföras till Migrationsöverdomstolen i detta fall.
Ett fängelse vägrade att lämna ut sin strategi för urinprovtagning till en fånge. Ett utlämnande skulle motverka fängelsets arbete mot narkotikamissbruk, löd motiveringen. Fången överklagade beslutet men kammarrätten avslog överklagandet.
En fånge på Kristianstadsfängelset begärde ut en kopia av Kriminalvårdens säkerhetshandbok. Kriminalvården vägrade lämna ut någon del av handboken och hänvisade bland annat till att den innehåller instruktioner om hur personalen ska agera för att förhindra rymningar och fritagningar. Fången överklagade men kammarrätten delade Kriminalvårdens bedömning och fastställde myndighetens beslut.
Kriminalvården vägrade lämna ut uppgifter till en journalist om ”identifierade typsituationer” från myndighetens studie av ensamarbete vid anstalter och häkten. Kammarrätten fastställde beslutet. Domstolen konstaterade att det inte finns någon sekretessbestämmelse som direkt tar sikte på att skydda personalens säkerhet men att de begärde uppgifterna samtidigt rörde åtgärder som har till syfte att förhindra rymning eller fritagning, vilka skyddas av sekretess.
Kriminalvården kan inte hemlighålla beslut om att placera en fånge på en viss säkerhetsavdelning med hänvisning till att uppgifterna skulle kunna användas för rymning eller fritagning.