Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person begärde ett utdrag ur Kriminalvårdens personalsystem med uppgifter om namn och lön för alla anställda vid anstalten Hall. Kriminalvården lämnade ut löneuppgifterna men inte namnuppgifterna. Det här med hänvisning till sekretessen i OSL 18:8 som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Visserligen innehöll lönelistan inga uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder, men enligt Kriminalvården kunde det ändå antas att myndighetens framtida verksamhet skulle skadas om uppgifterna röjdes.
Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen konstaterade att namnlistan omfattas av sekretess, men skrev inte ut vilken sekretessbestämmelse man grundade sig på. Däremot hänvisade kammarrätten till en dom i HFD där högsta instans sekretessbelade namnen i en liknande lista med stöd av försvarssekretess i OSL 15:2.
En person som hade överklagat till Migrationsöverdomstolen i ett mål om uppehållstillstånd hade rätt att ta del av en tjänsteanteckning som innehöll uppgifter om när Migrationsverket tänkte verkställa personens avlägsnandebeslut. Det slog HFD fast i den här domen. Migrationsöverdomstolen hade sekretessbelagt tjänsteanteckningen med hänvisning till OSL 18:11 som gäller inom Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården. Migrationsöverdomstolen menade att sekretessen kunde överföras dit med stöd av OSL 43:1 och 43:3. Men HFD konstaterade att en förutsättning för att sekretessen ska kunna överföras till domstol är att den aktuella sekretessbestämmelsen gäller för uppgifterna i det ärende eller den verksamhet som det överklagade beslutet rör. Eftersom sekretessen i OSL 18:11 inte gäller hos Migrationsverket kunde den heller inte överföras till Migrationsöverdomstolen i detta fall.
En fånge på Kristianstadsfängelset begärde ut en kopia av Kriminalvårdens säkerhetshandbok. Kriminalvården vägrade lämna ut någon del av handboken och hänvisade bland annat till att den innehåller instruktioner om hur personalen ska agera för att förhindra rymningar och fritagningar. Fången överklagade men kammarrätten delade Kriminalvårdens bedömning och fastställde myndighetens beslut.
Kriminalvården vägrade lämna ut uppgifter till en journalist om ”identifierade typsituationer” från myndighetens studie av ensamarbete vid anstalter och häkten. Kammarrätten fastställde beslutet. Domstolen konstaterade att det inte finns någon sekretessbestämmelse som direkt tar sikte på att skydda personalens säkerhet men att de begärde uppgifterna samtidigt rörde åtgärder som har till syfte att förhindra rymning eller fritagning, vilka skyddas av sekretess.
Kriminalvården kan inte hemlighålla beslut om att placera en fånge på en viss säkerhetsavdelning med hänvisning till att uppgifterna skulle kunna användas för rymning eller fritagning.